Etikett: spridningstillstånd

Publicerat

Fälldes i hovrätt efter publicerade drönarfilmer

En drönarpilot som friats i Umeå tingsrätt efter att ha spridit drönarfilmer fälldes den 25 februari av Hovrätten för övre Norrland. Bild överst från förundersökningsprotokollet.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten
a. dömer B för brott mot lagen (2016:319) om skydd för geografisk information enligt 9 och 12 §§ denna lag, vid 15 tillfällen under perioden 2020-09-02–2021-05-04, samt
b. bestämmer påföljden till 160 dagsböter om 400 kr.

2. Hovrätten ålägger B att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 20 tillfällen enligt åtalet.

B har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har justerat första meningen i första stycket av gärningsbeskrivningen till följande lydelse (tillägg i kursiv stil).

B har på youtube.com spridit sammanställningar av geografisk information avseende svenskt territorium, som inhämtats från luftfartyg genom fotografering/filmning, utan att ha tillstånd till det.

Åklagaren har vidare förtydligat att den angivna brottstiden i gärningspåståendet avser publicering av respektive film och att spridning i samtliga fall görs gällande fram till den 19 maj 2021.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Utredningen i hovrätten har varit i huvudsak densamma som vid tingsrätten. Förhöret med B har spelats upp. Åklagaren har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med WSB samt resultat av Lantmäteriets eftersökningar av spridningstillstånd.

Under sakframställningen har åklagaren, till förtydligande av gärningspåståendet, angett att åtalet rör spridning av följande filmklipp:

1. FPV drone – dancin at another quarry (4 maj 2021)
2. Bridge building site FPV Drone (30 april 2021)
3. FPV drone at Ersmark (29 april 2021)
4. Causal FPV drone flying and crashing (20 april 2021)
5. Freestyle FPV drone at quarry (18 april 2021)
6. FPV U på modellflygfältet (17 april 2021)
7. Roma f5 – freestyle drone on my closest spot (7 april 2021)
8. FPV freestyle drone Roma f5 (30 mars 2021)
9. 3 inch drone freestyle (3 april 2021)
10. Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå (7 april 2021)
11. FPV quad in apartment (23 mars 2021)
12. Discovering deers with my 3” FPV-drone (27 februari 2021)
13. Quad ersboda (7 jan 2021)
14. Vännäs Motormuseum drönare (28 oktober 2020)
15. Quad 4 (2 september 2020)
16. Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone (10 maj 2021)
17. FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! 🙂 (14 maj 2021)
18. FPV freestyle – digging yawspins? (16 maj 2021)
19. Chasing drones (19 maj 2021)
20. Första flygningen med barnen (23 november 2020)

Skuld och rubricering

B har medgett att det varit han som publicerat de i målet aktuella filmerna på sin kanal på Youtube, men invänt att någon annan kan ha ansökt om och fått spridningstillstånd för någon av dessa eller att det i vart fall ska röra sig om straffria förseelser med hänsyn till yttrande- och informationsfriheten.

Som tingsrätten har påpekat finns det en otydlighet i lagstiftningen angående vad som är föremål för tillstånd: den aktuella sammanställningen av geografisk information (i det här fallet drönarfilm) eller den aktuella spridningen (i det här fallet publicering på youtube.com). Om det är sammanställningen som sådan som är föremål för tillstånd kan vem som helst söka tillstånd för att sprida en sammanställning och ett tillstånd omfattar även vidare spridning, genom att t.ex. dela ett filmklipp på Facebook. Om det i stället är spridningen som är tillståndspliktig måste ansökan göras av den som sprider sammanställningen och nytt tillstånd behövs för varje form av spridning. Den senare tolkningen får stöd av möjligheten att villkora ett tillstånd till visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder samt möjligheten för myndigheten att efter medgivande från den som söker tillstånd vidta retuscheringsåtgärder i sammanställningen, vilket rimligtvis endast kan träffa den som söker tillståndet. Även om det är så som tingsrätten angett, att detta inte förefaller vara Lantmäteriets tolkning av bestämmelsen, torde en tillämpning som innebär att ansökan ska göras av den som sprider en sammanställning och prövas i förhållande till den som ansökt vara den mest ändamålsenliga och systematiskt korrekta.

Under alla förhållanden är invändningen om att det kan finnas tillstånd – sökt och beviljad någon annan än B – för något filmklipp motbevisad genom den utredning som åklagaren lagt fram. Lantmäteriet har gjort omfattande eftersökningar i sitt system för att utreda om någon annan än B kan ha haft spridningstillstånd för någon av filmerna när han spridit dem. WSB, som arbetar som produktionsutvecklare på Lantmäteriet och som har tagit fram en mall för eftersökningarna samt genomfört några av dessa, har berättat om hur Lantmäteriets system är uppbyggt och hur eftersökningarna har gjorts. Hans och Lantmäteriets slutsats är att tillstånd inte har funnits för någon av filmerna när de spridits. Hovrätten bedömer utredningen som så gedigen och att det är praktiskt taget uteslutet att det har funnits spridningstillstånd för någon av filmerna när B publicerat dem på Youtube.

B har således spridit filmerna utan tillstånd, vilket kan föranleda ansvar enligt 12 § första stycket lagen (2016:319) om skydd för geografisk information. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att de aktuella sammanställningarna avbildar horisontlinje och vyer vilket utesluter att de omfattas av de undantag som enligt Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information gäller för vissa områden, byggnader och anläggningar (se 3 § LMFS 2016:3).

Enligt 12 § andra stycket samma lag ska dock inte dömas till ansvar i ringa fall. Bedömningen av om ringa fall föreligger bör enligt förarbetena till bestämmelsen göras utifrån om underlåtenheten att söka tillstånd med hänsyn till omständigheterna kan anses som obetydlig, och inte utifrån en bedömning som innefattar prövning av om någon faktisk skada eller risk för skada uppkommit genom framställandet eller spridningen. Ett i förarbetena angivet exempel på ringa brott mot bestämmelserna om spridningstillstånd kan vara en situation där spridningen har skett under en mycket kort tid på ett sätt som innebär att materialet kan återtas eller att kartor har delats ut i en krets som i och för sig är så omfattande att spridningstillstånd krävs, men där materialet inom kort samlas in igen. Den tid som materialet har varit spritt är således begränsad. I de fall spridning har skett på Internet är, enligt motiven, utrymmet för en sådan bedömning mindre, eftersom materialet rent faktiskt inte går att återta på samma sätt. Ofta kan spridningen i ett sådant fall också anses ha nått en mycket stor krets. Ett annat exempel på ringa brott är om spridningen har skett i sådan begränsad omfattning att den ligger strax över gränsen för att en spridningssituation har uppstått (se prop. 2015/16:63, s. 65.)

Hovrätten gör följande överväganden. Att filmerna har spridits på Internet och funnits tillgängliga för vem som helst att ta del av talar mot att gärningarna skulle betraktas som ringa fall. Av utredningen framgår dock att B:s Youtubekanal har få följare samt att filmerna rent faktiskt fått ett förhållandevis litet antal visningar och i vissa fall har funnits tillgängliga endast en kort tid. Åklagaren har inte påstått annat än att filmerna spridits på Youtube fram till den 19 maj 2021. Vad gäller de fyra filmer som publicerats den 10 maj 2021 eller senare (filmerna 16–19 ovan) anser hovrätten att spridningen varit så begränsad att de ska betraktas straffria som ringa fall.

Filmen ”Första flygningen med barnen” (film 20 ovan) som spridits den 23 november 2020, är filmad från baksätet av ett flygplan, framfört av B, och avbildar endast bitvis svenskt territorium genom flygplansrutorna. Hovrätten anser att filmen avviker så påtagligt från vad kriminaliseringen är avsedd att träffa att det varit ursäktligt att inte söka spridningstillstånd och att även denna spridning därför utgör ett ringa fall.

B ska därför inte dömas för dessa fem spridningar. Hovrätten anser dock att filmerna 1–15 har krävt spridningstillstånd och att spridningen, med hänsyn till att publicering skett på Internet, inte kan rubriceras som ringa brott.

B har invänt att han inte har haft uppsåt till brott eftersom han inte känt till att det krävts tillstånd för spridningen. Hovrätten anser att B:s erfarenhet inom drönarflygning och de inlägg han gjort på Facebook talar starkt för att han varit medveten om att det har krävts tillstånd för spridningen. Under alla förhållanden är det tillräckligt för ansvar att B känt till innehållet på filmerna och att han varit medveten om att han har spridit dessa utan tillstånd. Han kan därför inte undgå ansvar på grund av bristande uppsåt även om han varit i villfarelse kring tillståndsplikten.

B ska därmed dömas för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 15 tillfällen.

Påföljd

Enligt hovrätten bör brottslighetens straffvärde bedömas med utgångspunkt i de överväganden som gäller för gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden. Det är således avvikelsen från tillståndskravet och inte om någon faktisk skada eller risk för skada för totalförsvaret har uppkommit som främst ska vara avgörande. Hovrätten konstaterar att spridningen, även om den har skett på Internet, har varit förhållandevis begränsad och att det i vissa fall är fråga om gärningar som enligt hovrätten ligger nära gränsen mot ringa brott. Eftersom även oaktsamhetsbrott är kriminaliserat och det i detta fall är fråga om uppsåtlig brottslighet anser hovrätten att straffvärdet för varje brott är 50 dagsböter. Straffvärdet för den samlade brottsligheten uppgår enligt hovrätten, med beaktande av principen om flerbrottslighetens avtagande betydelse, till 160 dagsböter (jfr rättsfallet NJA 2014 s. 859).

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden bestäms storleken av varje dagsbot till 400 kr.

De brott som B döms för har fängelse i straffskalan. Han ska därför enligt lag betala en avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

Skiljaktig mening i hovrätten

Tf. hovrättsrådet JK är skiljaktig och anför följande.

Lagen (2016:319) om skydd för geografisk information utgör ett undantag från den grundläggande yttrande- och informationsfriheten som kommer till uttryck i bland annat 2 kap. 1 § regeringsformen. Enligt 2 kap. 21 § regeringsformen får begränsningar i yttrande- och informationsfriheten endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

I praktiken innebär kravet på tillstånd till spridning, enligt 9 § lagen om skydd för geografisk information, något som kan liknas vid ett censurförfarande. Det straffansvar som enligt 12 § kan följa för den som inte följer tillståndsförfarandet bör därför tolkas mot bakgrund av de mycket höga krav som ställs på en lagstiftning som inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna. Frågan om lagens överensstämmelse med grundlag har dock enligt min mening inte fått det utrymme som kunnat förväntas i lagens förarbeten (se även Lagrådets yttrande i prop. 2015/16:63, s. 87, beträffande lagens förhållande till YGL och TF).

De filmklipp som åtalet avser utgörs i 19 fall av filmer tagna med drönare och i ett fall av en film som delvis tagits genom rutan på ett flygplan. Drönarfilmernas syfte förefaller inte vara att avbilda omgivningarna, utan snarare en uppvisning i B:s flygkonst. Detta till trots avbildas givetvis svenskt territorium i någon mån, vilket i praktiken gäller alla sammanställningar som inhämtats från luftfartyg genom fotografering utomhus. Det innebär att alla filmer och foton tagna med drönare eller genom rutan på ett flygplan som huvudregel medför krav på tillstånd för spridning, hur harmlösa de än framstår och oavsett i vilket syfte fotograferingen skett.

Enligt 11 § i samma lag får dock regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela undantag från kravet på tillstånd. I 12 § andra stycket förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information har regeringen bemyndigat Lantmäteriet att meddela föreskrifter om sådana undantag för sammanställningar som avser vissa geografiska områden eller som är utformade så att de inte kan antas medföra skada för totalförsvaret om de sprids. Enligt samma bestämmelse ska det av föreskrifterna framgå hur sammanställningen i sådana fall ska vara utformade.

Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information (LMFS 2016:1) innehåller i 3 § uppräknade undantag från tillståndsplikt avseende spridning av sammanställningar med information om vissa områden, byggnader och anläggningar. Flera av de i målet aktuella filmerna är tagna vid och avbildar primärt geografiska områden som enligt min bedömning kan omfattas av följande undantag

Byggarbetsplatsområde
– 2. “Bridge building site FPV Drone”
– 9. ”3 inch drone freestyle”
– 17. “FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! :)”
– 18. ”FPV freestyle – digging yawspins?”

Åkermark
– 3. “FPV drone at Ersmark”,

Täkt för grus, berg eller torv
– 1. “FPV drone – dancin at another quarry”
– 5. “Freestyle FPV drone at quarry”
– 16. “Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone”

Bostadsbyggnad och Offentlig plats
– 11. ”FPV quad in apartment”

Vidare framgår av titeln på filmen 6. ”FPV U på modellflygfältet” att undantaget för övningsområde för obemannade luftfartyg kan vara aktuellt i detta fall.

Åklagaren har uppehållit sig kring frågan om att även andra delar av svenskt territorium avbildas i bakgrunden eller om horisontlinjen syns på filmerna, vilket antagligen har sin förklaring i den information som Lantmäteriet lämnar om sin tolkning av undantagen via sin hemsida. Det saknas dock bestämmelser i Lantmäteriets föreskrift om hur en sammanställning ska vara utformad för att omfattas av undantagen.

Den straffrättsliga legalitetsprincipen medger inte en extensiv eller analog lagtolkning av straffbud. Även 2 kap. 21 § regeringsformen talar mot att det straffbara området ska ges en vidare innebörd än vad som följer av författnings ord. Utgångspunkten bör därför enligt min mening vara att spridning av en drönarfilm som är inspelad på och därmed huvudsakligen utgör en sammanställning över ett geografiskt område som omfattas av undantagen för spridningstillstånd inte utgör ett brott. Att även andra delar av svenskt territorium, i bakgrunden och i oskärpa, avbildats i filmerna medför ingen annan bedömning i dessa fall; särskilt som det inte meddelats några föreskrifter om hur sammanställningen ska vara utformad för att omfattas av undantagen. Kriminalisering av att publicera en film som gjort exempelvis på ett övningsområde för obemannade luftfartyg, men som givetvis avbildar landskapet även utanför övningsområdets gränser, skulle i annat fall framstå som mycket oväntad och det kan med fog ifrågasättas om legalitetsprincipen medger en sådan tolkning.

Det är åklagaren som har bevisbördan för att inget undantag från spridningstillstånd är tillämpligt. Det är därmed åklagaren som har att visa t.ex. om ett byggarbetsplatsområde bedöms kunna bli aktuell som ett skyddsobjekt eller om ett område – som framstår som – faktiskt utgör exempelvis åkermark, övningsområde för obemannade luftfartyg eller täkt för grus. Någon sådan utredning är inte presenterad och jag anser att B därmed inte ska dömas för att ha publicerat de ovan angivna filmerna utan spridningstillstånd eftersom det enligt min mening inte är ställt utom rimligt tvivel att tillstånd krävts.

När det gäller de övriga filmerna delar jag majoritetens uppfattning att det som ska omfattas av bestämmelsen om ringa brott måste ges en vidare betydelse än vad som framgår av lagmotiven.

Numera är både fotografering med drönare och spridning via sociala medier på Internet så vanliga att de överväganden som gjorts i lagförarbetena i viss mån upplevs som obsoleta. Det torde finnas tusentals fotografier tagna genom fönstret på ett flygplan som t.ex. närmar sig Arlanda flygplats spridda på Facebook eller Instagram. Att bestraffa helt harmlösa fotografier tagna från luften framstår gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett kriminalisering. Genom att kunna väga in syftet med sammanställningen mot risken för totalförsvarssekretessen vid den straffrättsliga bedömningen ges utrymme för en mer nyanserad tillämpning av vad sin utgör ringa brott vilket, enligt min mening, är ett krav för att straffbudet ska stå i överensstämmelse med 2 kap. 21 § regeringsformen. Helt harmlösa sammanställningar av mycket lättåtkomliga platser utan syfte att kartlägga Sveriges territorium bör därmed kunna utgöra ringa brott, även om de spridits via sociala medier på Internet.

Därmed ska den film som tagits då B flyger med sina barn och som delvis avbildar landskapet genom flygplansfönstret, med dålig skärpa och upplösning, betraktas som ett straffritt ringa brott (20. ”Första flygningen med barnen”). Av dessa skäl bedömer jag att även filmerna som avbildar konstflygning på industriområden (4. ”Causal FPV drone flying and crashing”, 7. ”Roma f5 – freestyle drone on my closest spot” och 13. ”Quad ersboda”) utgör ringa brott. Detsamma gäller filmerna 8. ”FPV freestyle drone Roma f5”, 10. ”Freestyle FPV Roma f5”, 14. ”Vännäs Motormuseum drönare” och 15. ”Quad 4” som bedöms helt harmlösa ur totalförsvarssynpunkt. Detsamma gäller den film som enligt gärningsbeskrivningen endast spridits under en dag (19. ”Chasing drones”).

Jag delar dock majoritetens uppfattning att B ska fällas till ansvar för att ha spridit filmerna 10. ”Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå”, publicerad den 2 september 2020 och 12. ”Discovering deers with my 3’ FPV-drone”, publicerad den 27 februari 2021. Dessa filmer avbildar, enligt min mening, Sveriges territorium på ett sådant sätt att det varit oförsvarligt för B att utan tillstånd sprida dessa på youtube.com fram till den 19 maj 2021. Påföljden är 70 dagsböter.

Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

Publicerat

Frias av Umeå tingsrätt efter publicerade drönarfilmer

En drönarpilot anmäldes för att ha publicerat filmer från luftfarkost utan att inneha spridningstillstånd. Han friades i Umeå tingsrätt men domen överklagades till hovrätten där han 2022-02-25 dömdes till 64 000 kr i dagsböter. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Brott mot lagen om skydd för geografisk information, 9 § och 12 § lagen (2016:319) om skydd för geografisk information 2020-09-02 — 2021-05-19 (20 tillfällen)

YRKANDEN M.M

Åklagaren har begärt att tingsrätten ska döma B för 20 fall av brott mot lagen om skydd för geografisk information. Åklagaren påstår att följande har hänt. B har spridit sammanställningar av geografisk information avseende svenskt territorium, som inhämtats från luftfartyg genom fotografering/filmning, utan att ha tillstånd till det. Det hände vid 20 tillfällen under perioden den 2 september 2020 till den 19 maj 2021 i Sverige enligt nedan.

B begick gärningarna med uppsåt. Lagrum: 9 § och 12 § lagen (2016:319) om skydd för geografisk information

B har förnekat att gärningarna utgör brott.

DOMSKÄL

I lag (2016:319) om skydd för geografisk information finns bestämmelser till skydd för uppgifter av betydelse för totalförsvaret. Lagen innehåller bestämmelser som bl.a. begränsar rätten till spridning av en sammanställning av geografisk information (1 §). De kursiverade orden definieras i lagen.

Geografisk information är lägesbestämd information om förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och havsbotten. Geografisk information i form av avbildning, beskrivning eller mätning är en sammanställning av geografisk information (2 §).

Vidare framgår det av 9 § första stycket att det som utgångspunkt är förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information 1) om förhållandena i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, men undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller 2) över andra delar av svenskt territorium om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. I andra stycket står det att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (för filmerna i detta mål är Lantmäteriet tillståndsmyndighet) i enskilda fall får besluta om tillstånd till spridning. I tredje stycket framgår i vilka fall ett sådant tillstånd ska lämnas. 10 § innehåller några undantag från spridningsförbudet, vilka inte gäller filmerna som B är åtalad för att ha spridit.

Själva lagen innehåller inga fler generella undantag från kravet på tillstånd för spridning. Men av 12 § andra stycket förordning (2016:320) om skydd för geografisk information framgår att exempelvis Lantmäteriet får meddela sådana undantag. Sådana undantag finns i 2 kap. 3 § Lantmäteriets föreskrifter (LMFS 2016:1) om spridningstillstånd för sammanställningar av land-geografisk information (ändrad genom LMFS 2016: 3 och 2017:2). Undantag gäller exempelvis för sammanställningar över offentliga platser enligt ordningslagen, bostadsbyggnader och grustäkter – men i många fall lär filmer som skapats med hjälp av drönare innehålla ytterligare information än till exempel enbart film av en grustäkt som sådan.

Enligt tingsrätten är det utrett att B har spridit drönarfilmer via sin kanal på Youtube vid de tillfällen som åklagaren har antecknat i gärningspåståendet. Filmerna är sammanställningar av geografisk information i den mening som begreppen har i lagen om skydd för geografisk information. Åklagaren har visat videoklipp och skärmdumpar och utifrån dessa bedömer tingsrätten att ingen av filmerna faller under undantagen i Lantmäteriets föreskrifter. Det är även Lantmäteriets bedömning efter att den myndigheten har tagit del av filmerna, enligt ett skriftligt svar på polisens frågor.

Vidare framgår det av Lantmäteriets svar att B inte hade sökt tillstånd för spridningen av någon filmerna. En annan person sökte – och fick – tillstånd för att sprida drönarfilmen som lades ut på Youtube den 7 januari 2021 och som visar bland annat de s.k. Tobleronehusen på Ersboda, Umeå. Det tillståndet beviljades den 12 januari 2021, dvs. efter att B redan hade spridit filmen. Om det inte fanns något sådant tillstånd den 7 januari 2021 var alltså spridningen otillåten. Hur det är med den saken är dock oklart.

Det framgår inte tydligt av lagtexten med anslutande förordning och föreskrifter om Lantmäteriet beviljar tillstånd till en viss person att sprida en viss sammanställning geografisk information, eller om den lämnar tillstånd att sprida sammanställningen som sådan – så att alla kan sprida sammanställningen när den väl har blivit godkänd. Det verkar i alla fall vara på det senare sättet som Lantmäteriet tillämpar bestämmelsen och det finns en viss logik i det.

Man kan förstås fråga sig hur sannolikt det är att någon skulle söka tillstånd för att sprida B:s filmer. Allra helst innan han själv hade hunnit sprida dessa. Till saken hör att, om tingsrätten förstår B rätt, Lantmäteriet inte har varit överbelastat med ansökningar om tillstånd. I alla fall inte fram till nu och detta mål. Men åtminstone en person har gjort en sådan ansökan, för en av B:s filmer, och enligt i den utredning som Lantmäteriet har gjort understryker den myndigheten noggrant att den inte kan utesluta att andra personer har sökt och beviljats tillstånd att sprida dessa filmer. Här bör tilläggas att B har uppgett att det har hänt att han filmat på andras uppdrag och att de kan ha ansökt om tillstånd för spridning av filmerna.

Som tingsrätten förstår Lantmäteriets utredning de bara letat efter ansökningar gjorda av B i eget namn eller för sitt företags räkning. Det är en utredning som har gjorts efter polisens förfrågningar. Hur frågorna var ställda känner inte tingsrätten till, och det är inte helt klart vilka möjligheter till sökningar efter tillstånd som finns i Lantmäteriets databaser. Av myndighetens föreskrifter framgår dock att det till en ansökan ska lämnas bl.a. uppgifter om koordinater, lägesrelaterade referenser m.m. Och i den ansökan som en annan person har gjort står det ”Geografisk Referens Tobleronehusen, Ersboda, Umeå, Västerbotten, N: 7092126 E: 761387 H: 38”. Hur Lantmäteriet hittade denna ansökan framgår inte – men det verkar inte ha varit efter en sökning på B:s namn eller namnet på hans företag. Och då kan man fråga sig om utredningen är tillräckligt robust för att utesluta att någon eller kanske några av filmerna hade tillstånd för spridning.

Med detta sagt framstår som snudd på uteslutet att andra personer skulle ha sökt tillstånd för samtliga filmer. Samtidigt kan det inte uteslutas att någon film hade fått tillstånd. Med detta sagt kan man fråga sig om B kan dömas för att vid ett antal tillfällen under tiden den 2 september 2020–19 maj 2021 utan tillstånd ha spridit sammanställningar av geografisk information. I det här fallet bedömer dock tingsrätten att spridningen av de olika sammanställningarna är olika brott, ungefär som om någon påstås ha begått 20 stölder. Om tingsrätten i det senare exemplet inte hade kunnat utesluta att tjuven i själva verket hade tillstånd att ”ta det tagna” i ett fall, ett par fall eller kanske tre fall – men att det var osäkert i vilka – hade det nog varit svårt att döma hen för någon av stölderna. Stöld är visserligen stöld, medan det här åtalet gäller något annat. Principen torde dock var densamma, vilket innebär att B frikänns helt.

Publicerat

Hur flitiga är nyhetsmedier med spridningstillstånd?

I samband med åtalet mot den Umeåbo som publicerat filmer från drönare och utan spridningstillstånd väcktes en del andra frågor. Exempelvis alla drönarbilder och drönarfilmer som nyhetsmedier publicerar under dygnets alla timmar, även när Lantmäteriet och Sjöfartsverket som ger ut spridningstillstånd, håller stängt.

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319, eller rättare sagt att man kommit fram till att så inte är fallet. En tidning med utgivningsbevis bör alltså inte vara undantagen spridningstillstånd.

Lantmäteriet fick därför frågan om hur många spridningstillstånd olika nyhetsmedier har sedan 2018:

  • Helsingborgs Dagblad 2 stycken
  • Aftonbladet 6 stycken
  • Expressen 0 stycken
  • Dagens nyheter 2 stycken
  • Sveriges television, SVT 148+42 stycken
  • Västerbottens-kuriren, VK Media 0+0 stycken

Felkällorna här är att annat företagsnamn kan ha använts eller annan person kan ha sökt spridningstillstånd samt att man inte alltid behöver spridningstillstånd för bilder och filmer där man i stället kan gå efter Lantmäteriets undantag. Därför valdes två stora enskilda händelser ut, Polarbrödsbranden och översvämningarna i Gävle.

I fallet med Polarbrödsbranden 2020 svarade Lantmäteriet följande:

”Vi kan tyvärr inte söka efter handlagda ärenden utifrån geografisk position, eftersom den uppgiften inte registreras i vårt handläggningssystem. Det i sin tur beror på att en ansökan kan innehålla bilder eller filmer från hela Sverige.”

Som publicist skulle man, om det gått en viss tid, kunna säga att annan sökt spridningstillstånd men att man inte önskar berätta vem. Eftersom Lantmäteriet inte registrerar geografisk position kan man inte hitta hur många tillstånd det finns för ett område.

Översvämningarna 18 augusti 2021

På frågan om översvämningarna i Gävle 2021 var svaret mycket enklare.

”För översvämningarna är svaret lätt eftersom vi ännu inte har handlagt inkomna ansökningar från den 18-19/8.”

Har man som publicist drönarbilder eller drönarfilmer från översvämningarna måste man alltså ha gått efter Lantmäteriets undantag för att få publicera materialet. Har man fått med horisont gäller inte undantagen. Vid tillfället för svaret från Lantmäteriet hade följande nyhetsmedier redan publicerat drönarbilder eller drönarfilmer där horisont syntes:

Västerbottens-Kuriren publicerade en längre artikel om åtalet den 15 augusti för att tre dagar senare ignorera det spridningstillstånd man själv skulle ha behövt söka.

Folkbladet publicerade den 19 augusti en större artikel om spridningstillstånd och redde där ut vad som gällde, trots att man bara en dag tidigare ignorerat det.

Publicerat

Drönarfilmare i Umeå publicerade utan spridningstillstånd

En drönarfilmare, B, lade upp filmer på YouTube från sin FPV-drönare (first person view). En person som uppskattade B:s bilder och filmer frågade om B inte kunde flyga och fotografera Tobleronehusen i Umeå vilket drönarfilmaren gjorde och tillät därefter personen att publicera bilderna i Facebookgruppen Umeå i bilder. Ett mindre gräl om spridningstillstånd i gruppen ledde till att ytterligare en drönarpilot, A, anmälde B.

2021-08-11 åtalades drönarfilmare B för att ha spridit bilder från luftfartyg utan att inneha ett godkänt spridningstillstånd och utan att ha ett undantag från spridningstillstånd att vila på. Han blir därmed den förste i Sverige att åtals för brott mot Lag (2016:319) om skydd för geografisk information. Detta trots att flertalet dags- och kvällstidningar under flera år publicerat nyhetsbilder tagna från drönare bara minuter eller timmar efter att en nyhetshändelse skett. För att få spridningstillstånd av Lantmäteriet brukar det åtminstone ta en vardag eller vecka.

Bild överst från polisens förundersökningsprotokoll.

Uppdaterat 2021-10-14: Mannen frikändes.

Delar ur polisens förundersökningsprotokoll

Spridningstillståndsfrågor 2021-05-11

Polismyndigheten inkom 2021-05-06 till Lantmäteriet med ett antal frågor gällande anmälan om brott mot lag (2016:319) om skydd för geografisk information, ert diarienummer 5000-K1xxxx-21.

När det gäller den generella frågan huruvida man behöver spridningstillstånd för varje video, är svaret ja. Allt materiel som är insamlat från luftfarkost, och inte omfattas av något undantag från tillståndsplikten, måste ha spridningstillstånd innan det sprids. Det gäller även om man tidigare har fått spridningstillstånd för samma område eftersom vad som omfattas av avbildningsförbud kan variera över tid. Det är däremot möjligt att ansöka om spridningstillstånd för ett flertal filmer i samma ansökan.

I er förfrågan finns länkar till 17 filmer som spridits på youtube.com. Vi har sökt igenom vårt arkiv med tillståndsärenden och identifierat tre ansökningar där sökande heter B. Det kan dock inte helt uteslutas att någon annan person har ansökt om tillstånd för de aktuella filmerna. Efter kontroll har vi konstaterat att det endast är film nr. 15 “FPV Umeå-Umestan” där B har ansökt om och beviljats spridningstillstånd. Övriga 16 filmer saknar tillstånd. Vår bedömning är att ingen av dem omfattas av något undantag från tillståndsplikten men heller inte avbildar något skyddsobjekt med avbildningsförbud.

Sammanfattningsvis är Lantmäteriets uppfattning att 16 av de 17 filmerna saknar spridningstillstånd och därför bryter mot lagen om skydd för geografisk information. Vi reserverar oss dock för att någon annan person kan ha ansökt för filmerna i sitt namn.

Med vänlig hälsning

AW

Funktionschef Kart-och bildsekretess

Spridningstillståndsfrågor 2021-05-25

Polismyndigheten inkom 2021-05-21 samt 2021-05-25 till Lantmäteriet med kompletterande frågor gällande anmälan om brott mot lag (2016:319) om skydd för geografisk information, ert diarienummer 5000-K1xxx-21.

I er kompletterande förfrågan finns länkar till totalt fem filmer som spridits på youtube.com. Vi har sökt igenom vårt arkiv med tillståndsärenden och identifierat tre ansökningar där sökande heter B. Det kan dock inte helt uteslutas att någon annan person har ansökt om tillstånd för de aktuella filmerna. Efter kontroll har vi konstaterat att B eller hans företag C inte har ansökt om och beviljats spridningstillstånd för någon av de aktuella filmerna. Vår bedömning är att ingen av dem omfattas av något undantag från tillståndsplikten men heller inte avbildar något skyddsobjekt med avbildningsförbud.

Sammanfattningsvis är Lantmäteriets uppfattning att samtliga fem filmer filmerna saknar spridningstillstånd och därför bryter mot lagen om skydd för geografisk information. Vi reserverar oss dock för att någon annan person kan ha ansökt för filmerna i sitt namn.

Med vänlig hälsning

AW

Funktionschef Kart-och bildsekretess

Förhör anmälare A 2021-02-10

A berättar att han kontaktade Lantmäteriet/Länsstyrelsen gällande att han uppmärksammat en B på sociala medier som spridit drönar bilder och filmer som B fotat. A misstänker att B inte haft tillstånd att sprida eller fota dessa bilder och filmer då han uppmärksammat att B själv skrivit saker i kommentarer som tyder på att B inte haft tillstånd men att B verkar strunta i detta.

A berättar att han själv varit i branschen och att han är mycket intresserad av tillståndsregler bl.a.

A uppmärksammade att en kille lagt ut en bild på Umeå tipsgrupp på Facebook. Killen skrev att han fått tillstånd att lägga ut bilden av personen som fotat den och killen taggade B i inlägget. En FL har kommenterat under bilden något i stil med visst finns det tillstånd för detta?

A kollade upp B på hans Facebook och även B:s Youtubekanal där han lägger ut mycket bilder och filmer som han fotat med sin drönare. B skriver även att han flyger drönare och att han lägger ut bilderna på internet. A uppger att B skriver saker som att han vet att han själv gör fel men han verkar inte bry sig om det. B har i någon kommentar även skrivit ”anmäl mig”.

A uppger att B verkar vara öppen med sitt privatliv och sitt företag på sociala medier, så han är lätt att kolla upp.

A uppger att han själv flugit seriöst i några år och att han känner att personer som B förstör för andra seriösa flygare. A tror att det är många som skiter i reglerna då folk tycker de kan vara bökiga att följa.

A uppger att B lagt ut en film på YouTube när han flyger med sin drönare över regementet. A misstänker att B inte haft tillstånd till detta och han misstänker även att B inte varit i kontakt med flygtornet. A uppger att FL som även han kommenterat inlägg som lagts ut på Facebook också är insatt i ärendet. Uppläst och godkänt i konceptform.

Förhör med B 2021-05-26

Förhörsledarens anteckningar och frågor skrivs kursivt

B delges misstanke om brott mot skydd om geografisk information (21 tillfällen), detta genom att flyga samt filma med drönare och därefter sprida materialet genom att publicera på Youtube, detta utan tillstånd. Gärningen är utförd med uppsåt.

Samtliga 21 tillfällen någonstans i Sverige mellan datumen 2020-09-02 och 2021-05-19.

B informeras om hans rätt att ha en försvarare närvarande och att det bekostas av staten men att i det fallet att man döms skyldig till brott kan man bli skyldig att betala delar eller hela beloppet för försvarare.

Går det bra att vi håller förhöret utan försvarare?
Ja

Vid en eventuell rättegång?
Godtar den rätten förordnar

Förstår du brottsmisstanken?
Om det är skyddsobjekt som ni pratar om vet jag men inte annars. Skyddsobjekt har jag försökt undvika. Jag hade tidigare självgranskningsrätt fram till när lantmäteriet tog över. Så jag vet ju hur jag ska undvika att fota.

Vad innebär självgranskningsrätt?
Det fanns tidigare då ansökte man hos försvaret, man fick skicka in ett antal bilder och då gjorde de en bedömning och därefter att jag inte behövde skicka bilder på granskning utan kunde bedöma de själv.

Har du någon Youtube-kanal?
Ja

Vad heter den heter?
X

Förhörsledaren visar bild på B:s Facebook-profil (bild under externa dokument). Är det här din Facebook-profil (bild)?
Ja

Vem har publicerat filmerna på Youtube-kanalen X?
Det är jag, ingen annan har lösenord

Vad gäller vid flygande och filmande med drönare?
Praxis är att man inte skickar in till lantmäteriet, det grundar jag på transportstyrelsens deras uppskattade antalet drönare i Sverige. Som var 400 000 2019 i Sverige jämfört med antalet ärende som lantmäteriet har ärenden om berörda bilder 15 000 knappt under 2020. Det visar att det finns en praxis som är att man inte lämnar in till lantmäteriet. Proportionera stämmer inte och därav är den en praxis att inte lämna in. Därav hemnetbilder, semesterbilder från flygplanet.

Betyder det att man inte behöver söka spridningstillstånd?
Praxisen är en annan Vad är praxisen? Att inte skicka in bilder.

Behöver ”praxisen” vara rätt?
Jag säger att jag följer praxis. Sen vill jag hänvisa till en chef på lantmäteriet. Som har uttryckt att ladda upp drönarbilder utan att söka tillstånd är ungefär som att gå mot rött.

Hur tolkar du det?
Kanske någon springer ikapp dig men troligtvis kommer ingenting hända.

Var har du hittat denna information?
Expressen 24 maj 2019

Vad vet du om spridningstillstånd?
En hjälp man kan få för att undvika skyddsobjekt

Din uppfattning är att de endast gäller skyddsobjekt?
Det tror jag

Hur kommer det sig att du sökt spridningstillstånd till nr. 15 FPV Umeå- Umestan?
Jag var nog lite osäker på om det kunde vara något på den filmen eftersom det är nära I20-området.

Varför har du inte sökt tillstånd till de andra filmerna?
För att det finns ingen rimlig anledning att tänka att det ska skada försvaret

Berätta vad du jobbar med?
(borttaget av kameratrollet.se)

Förhörsledaren visar bilder på en Facebook-tråd (bilder under externa dokument) och läser upp vad B och de andra skrivit. Kommentar på det?
Jag undrar varför, skulle man hejda någon som springer mot röd gubbe. Och berätta att den brutit på någon regel.

Bryter du om någon regel?
Ja ungefär som att gå mot rött. Är du medveten om att man måste söka tillstånd hos lantmäteriet? Jag har följt praxis i det där.

Du svarar inte på frågan?
Det är mitt svar.

Är du medveten att det är kan generera i brott om man inte ansöker om spridningstillstånd hos Lantmäteriet?
Nej det trodde jag inte.

Du som jobbar med här och tidigare hade självgranskningsrätt, hänge du med i när Lantmäteriet blev tillsynsmyndigheten?
Vet inte exakt när det var

Vad blev det för skillnad för dig som fotograf?
Jag vet inte.

Du sa tidigare att sprida en sådan här bild vara samma som att gå mot rött, vad innebär att gå mot rött för dig?
Att någon säger till när man gjort någon förseelse, det är inte min uppgift att springa ikapp någon som, till exempel fått mot rött, för att säga att de gjort fel.

Du menar att du bryter mot någon regel ”ungefär som att gå mot rött”?
Vad innebär det att bryta någon regel?
En lag och en regel är olika saker

Bryter du mot någon lag när du publicerar det här?
Det trodde jag inte fram till nu.

Brukar ni vara några och köra drönare tillsammans?
Det vill jag inte svara

Okej, men jag har sett på dina videors att ni på vissa är några stycken som kör drönare tillsammans har ni pratat om spridning av materialet, Lantmäteriet, vad får man filma och inte med mera?
Jag tror inte det.

Du har ju sökt spridningstillstånd för video nr.15 på Umestan, vad fick du tillbaka från Lantmäteriet om den?
Att spridningen av materialet inte anses skada Sveriges totalförsvar och att ansökan ska bifallas.

Har du sökt spridningstillstånd på någon annan av filmerna på din YouTube?
Nej

Har man certifikat för att flyga drönare?
Ja de har jag

Fick man lära sig något av publiceringen av materialet är när man tog certifikatet?
Jag vet inte om det var där men har hört talas om det på massa olika ställen. Men jag tror mer det handlade om hur högt man får flyga och sådant.

Det handlar inget om fotografering utan snarare hur man får använda drönare? Ja, de finns olika klasser osv.

Har du hört att man måste söka spridningstillstånd?
Det har jag väl svarat på tidigare.

Gå igenom film för film

Nr. 1 FPV drone- dancing at another quarry
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr.2 Bridge building site FPV drone
Var utspelar sig filmen?
Brobygget i Klabböle

Var stod du och filmade?
Vad är relevansen med den frågan?

Du vill inte berätta?
Nej

Nr. 3 FPV Drone at Ersmark
Var utspelar sig klippet?
Ersmark

Var i Ersmark?
Det vill jag inte berätta

Nr. 4 Casual FPV drone flying and crashing
Var är detta?
Jag tror inte den filmen är skadlig heller. Jag vill inte säga var det är.

Nr. 5 Freestyle FPV drone at quarry
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 6 FPV U på modellflygfältet
Var utspelar sig filmen?
Där står det var det är

Var är modellflygfältet?
Utkanten av Västerslätt Jag kan inte tänka mig att det är någon hemlig information där heller.

Nr. 7 Roma f5 – freestyle drone on my closest spot
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr 8. Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 9 3 inch drone freestyle
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på. Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 10 FPV Freestyle drone – Roma f5
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 11 FPV quad in apartment
Var utspelar sig filmen?
Utopia Vasplan, lägenheten är på Utopia

Nr. 12 Discovering deers with 3 FPV-drone
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 13 quad ersboda
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 14 Tobleronehusen Umeå
Var utspelar sig filmen?
Tobleronehusen

Nr. 15 FPV Umeå-Umestan
Var utspelar sig filmen?
Umestan

Nr. 16 Vännäs Motormuseum drönare
Var utspelar sig filmen?
Vännäs

Nr. 17 Quad 4
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 18. Returned to rip that AWESOME quarry
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 19 FPV drone freestyle – Yes it´s a hobby
Var utspelar sig filmen?
Brobygget Klabböle

Nr. 20. Fpv Freestyle- digging yawspins
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 21. Chasing Drone
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej

Nr. 22 Första flygningen med barnen
Var utspelar sig filmen?
Det vill jag inte svara på. Jag tror inte det finns någon information på filmen som är skadlig för Sveriges totalförsvar.

Du vill inte berätta var det är?
Nej. Anledning att jag inte tror att information är skadlig är bland annat att jag inte tror att någon som vill ha information använder sig av min YouTubekanal

Förhörsledaren läser upp inkomna skrivelser från Lantmäteriet. Kommentar?
Det verkar som att de skulle godkänt de om jag skickat in de.

Är det någon annan som sökt tillstånd för dina filmer?
Jag tror det, D för Tobleronehusen

Inställning till brottsmisstanken?
Jag tror inte brutit mot intentionen

Vad menar du?
Att skydda Sveriges totalförsvar. Jag tror inte att det skadar Sverige

Har du publicerat videorna utan att du ansökt eller fått spridningstillstånd att göra det?
Ja det har jag

Erkänner eller förnekar du brott?
Jag har spridit dem utan tillstånd, jag har följt praxis.

Publicerat

Drönarfotograferade Göteborgs hamn – döms

Skyddsobjekt Göteborgs hamn

En man flög drönare och fotograferade samt filmade Göteborgs hamn. Delar av hamnen är skyddsobjekt med avbildningsförbud. Mannen publicerade därefter bilder och film på Facebook där de upptäcktes av en hamnanställd.
Mannen skickade heller inte in bilderna till Lantmäteriet för att få godkänt spridningstillstånd. Om så hade skett skulle bilderna på skyddsobjektet med avbildningsförbud aldrig nått Facebook. Bilden ovan är från förundersökningsprotokollet till Göteborgs tingsrätt B 5734-19.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2019-03-02

Påföljd m.m.
Dagsböter 50 om 310 kr

Förverkande och beslag
I beslag tagen drönare förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten; beslagsliggare 2019-5000-BG27485.4).

Sekretess
Sekretessen enligt i 18 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografier som finns på sid. 12, 15-24, 65-83 och 86-93 i tingsrättens aktbilaga 2 ska bestå i målet.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

ÅKLAGARENS BEGÄRAN M.M.

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt med åberopande av 7 § andra stycket och 30 a § skyddslagen (2010:305). Åklagaren har påstått att följande har hänt.

B har den 2 mars 2019 i ett område vid Göteborgs Hamn, Göteborgs stad brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar genom att fotografera och/eller filma ett skyddsobjekt.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Åklagaren har vidare begärt att en i beslag tagen drönare ska förverkas från B enligt 32 § skyddslagen.

B har erkänt att han agerat på sätt som åklagaren angett men förnekat att kan kände till att han bröt mot ett förbud. Han har insett att hans agerande har varit oaktsamt.

UTREDNING

B har hörts över åtalet. Som skriftlig bevisning har åklagaren lagt fram och åberopat information från bevakningsföretaget, karta över området, beslagsprotokoll, protokoll över undersökning av drönare samt fotografier/filmer anträffade på dator och drönare, promemoria samt beslut om skyddsobjekt enligt skyddslagen.

B har uppgett i huvudsak följande. Han har alltid uppskattat att fotografera, därtill har han alltid gillat båtar varför han tyckte det var intressant att fotografera båtar med en drönare. Innan han flög med drönare och avbildade hamnen kontrollerade han i en applikation på mobilen att han fick flyga där, vilket han enligt applikationen fick. Någon annan kontroll gjorde han inte. Han kände inte till att hamnen var ett skyddsobjekt och han visste inte vad det innebar att något klassificerats som ett skyddsobjekt. Det är riktigt att avbildningarna har spridits av honom på sociala medier.

DOMSKÄL

Gärningen

B har erkänt gärningen. Erkännandet vinner stöd av övrig utredning. Det är därmed bevisat att B olovligen har avbildat ett skyddsobjekt. B:s uppgift om att han inte kände till att hamnen var ett skyddsobjekt som inte får avbildas får godtas. B har dock genom att inte närmare undersöka huruvida han fick avbilda hamnen agerat oaktsamt. Åtalet ska därför bifallas.

Påföljdsfrågan

B förekommer inte i belastningsregisterutdraget. Att han av oaktsamhet och endast av ett stort intresse för båtar gjort avbildningarna talar i förmildrande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Att avbildningarna har spridits för allmänhetens beskådan via sociala medier talar i en försvårande riktning vid bedömningen av gärningens straffvärde. Med beaktande av dessa omständigheter finner tingsrätten att gärningens straffvärde motsvarar 50 dagsböter. Mot bakgrund av B:s ekonomiska förhållande bestäms dagsbotens belopp till 310 kr.

Förverkandefrågan

B har godtagit åklagarens begäran om förverkande av drönaren. Begäran är lagligen grundat och ska bifallas.

Övriga frågor

Eftersom B döms för brott med fängelse i straffskalan ska han enligt lag betala föreskriven avgift på 800 kr till Brottsofferfonden.

Förundersökningsprotokollet – Anmälan

BROTTET

Någon har filmat in och tagit bilder av Göteborgs Hamnområde och därefter lagt upp dessa på Facebook.

OMSTÄNDIGHETER

Anmälaren E uppgav att en av hans anställda uppmärksammat att en person lagt upp filmer och bilder av Göteborgs Hamnområde på Facebook. Personen verkar ha flugit med en drönare över hamnområdet och på så sätt kunnat ta dessa bilder/ filmer. Upptagningarna är främst på APM Terminals- och Gothenburg RoRo Terminalsområden i hamnen.

E uppgav att personen lagt upp bilder och filmer på hamnområdet sedan i vart fall september 2018. Varken E eller någon av hans kollegor har varit i kontakt med personen. E är bevakningschef på AVARN Security som bevakar Göteborgs Hamn. E gjorde anmälan på uppdrag av Göteborgs Hamn.

ERSÄTTNINGSANSPRÅK

Preciseras senare.

ÖVRIGT

E är uppmanad att maila in de filmer och bilder som personen tagit av skyddsobjektet. Se upprättat PM för information om uppgifter gällande alias på den person som lagt ut filmer.

Förundersökningsprotokollet – Tjänsteantäckningar av JW

Kontaktade anmälaren E. Han tillfrågas om de aktuella filmerna och bilderna som tagits över hamnen ryms inom området för skyddsobjektet. E säger att det är tveklöst så.

På den ena filmen kan man se hur drönaren lyfter och det verkar vara i närheten av hamnen. E säger att detta är troligen utanför port 3, d.v.s. utanför skyddsområdet. E ska titta på filmerna, göra en karta där det framgår att bilderna och filmerna är tagna och föreställer skyddsobjektet.

Förundersökningsprotokollet – mail mellan QF och E

Hej! I dag fick jag till mig av kollegor inom UAS-branschen att man flugit vid Göteborgs hamn. Detta skulle ha skett i går den 2:a mars.

Personen i fråga har dessutom lagt ut detta och spridit bilderna på internet som strider mot ”Lagen om landskapsinformation” då denne ej ansökt om spridningstillstånd hos Lantmäteriet.

Även lagt ut en film. Bifogar med det bildbevis jag har.

Förundersökningsprotokollet – Förhör med B 2019-03-12

Förhör hålls med misstänkt B.

Förhörsledarens frågor skrivs i fet stil, anteckningar i kursiv.

B delges misstanke om OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT genom att olovligen filma och/eller ta bilder av Göteborgs hamnområde, som är ett skyddsobjekt, och sedan publicera dessa på Facebook. Händelsen inträffade mellan den 1 september 2018 och den 4 mars 2019.

Förstår du vad du är misstänkt för? Ja.

Vad är din inställning till brottsmisstanken, erkänner/förnekar? Erkänner.

B informeras om att han inte är skyldig att svara på utredarens frågor. B informeras om rätten att ha en försvarare närvarande vid förhöret. B godtar att förhöret hålls utan en försvarare närvarande. Vid en eventuell tingsrättsförhandling godtar B den försvarare rätten förordnar.

Vad har du att säga om det vi misstänker dig för? Jag förstår vad det handlar om, jag erkänner. Har kört med drönare nere i hamnen. Det är hamnen som man ser från min balkong. Skandiahamnen, förhörsledarens anteckning.

Har du filmat eller tagit bilder på Göteborgs Hamn? Ja, både filmat och tagit bilder.

Hur gjorde du det? Med min Mavic Pro drönare. Har gjort det två gånger. En gång efter sommaren 2018 vid Röda sten, och en gång för några veckor sedan vid Tångudden.

Vad fotade och filmade du? Båtar och bron. Både båtar i Skandiahamnen och båtar som passerade, som Stenabåtar.

Har du ett Facebook-konto? Ja.

Vad heter du där? BBson.

Har du lagt upp bilder från Göteborgs Hamn på ditt Facebook-konto? Ja, i någon drönargrupp.

Har du någon drönare? Ja, en.

Kan du ta bilder med den? Ja, med en kamera som sitter i drönaren. Bilderna sparas i ett minneskort.

Var finns bilderna/filmerna från Göteborgs hamn nu? Jag lade upp dem i drönargruppen, sedan raderade jag dem från minneskortet.

De finns inte sparade någon annanstans? Nej.

Har du varit inne på Göteborgs hamns område någon gång? Nej.

Vet du vad ett skyddsobjekt är för något? Nej det vet jag inte.

Vet du om att man inte får avbilda ett skyddsobjekt? Nej.

Har du något mer du vill tillägga? Nej.

Gör du anspråk på det beslagtagna godset? Ja, gör anspråk på samtliga godspunkter.

B informeras om förenklad delgivning. Att det kan användas av polis, åklagare samt tingsrätten. Samt att han är skyldig att meddela eventuell ny adress till polisen.

B informeras om innebörden av ett strafföreläggande och GODTAR ett eventuellt strafföreläggande.

Förundersökningsprotokollet – Förhör med B 2019-04-10

Förhörsledarens frågor skrivs med fet stil och kommentarer skrivs med kursiv stil.

B informeras om att efter vi gått igenom materialet har en mer exakt brottstid kommit fram. Han delges därför nedanstående brottsmisstanke.

B delges misstanke om olovlig avbildning av skyddsobjekt genom att olovligen filma och/eller ta bilder av Göteborgs hamnområde, som är ett skyddsobjekt, och sedan publicera dessa på Facebook. Händelsen inträffade den 2 mars 2019 då bilderna/filmerna togs.

Han tillfrågas om han vidhåller sitt erkännande. Han svarar jakande på detta.

Hur tänkte du när du filmade detta? Jag har fått inspiration från internet.

Av vilken anledning gjorde du det? Jag tycker om att foto och filma. Det här med drönare är nytt för mig. Jag tycker att det är väldigt roligt.

Varför har du lagt ut det på Facebook? Jag har sett liknande filmer på nätet. Jag tycker att det är fantastiskt vackert i hamnen.

Du har även tidigare filmat/fotat och lagt ut dessa bilder. Kommentar till det? Jag gjorde det hösten 2018 vid Röda Sten och Hamnen. Det är så vackert med broarna och när Stenabåten kommer. Detta berättade jag för polisen i samband med husrannsakan i min bostad. Det komiska vid det här tillfället i samband med husrannsakan var att jag väntade på en snusleverans men i stället stod det två poliser utanför.

Har du någon tanke om varför det heter skyddsobjekt? Poliserna pratade med mig om det i samband med husrannsakan. Jag har aldrig vetat om att det är ett skyddsobjekt. Det har inte kommit upp i min vardag. Jag har inte vetat om det eller trott det. Det var mer när jag gjorde lumpen som det var aktuellt. Jag kommer dock inte riktigt ihåg för det är ju 35 år sedan. Vi var ju på militärområden.

Har du inte sett att det finns skyltsättning i hamnen? Nej det har jag inte. Jag har inte rört mig så mycket i hamnen.

Har du något du vill tillägga? Jag vill bara att detta ska ta slut. Det har varit något av det jobbigaste i mitt liv att bara vänta och inte veta.

Det finns en tjänsteanteckning 2019-03-12, 19:10 om att din dator tappades men bara en liten bit från golvet. Har du märkt om det blivit någon skada? De tog två datorer både en bärbar och en stationär. Det är inga fel på den bärbara. Jag har inte kontrollerat den stationära.

Godtar du ett strafföreläggande? Han svarar jakande på detta.

Publicerat

Så sätter du dit en drönarfotograf

Drönare vid solnedgång

Trött på drönare som flyger över ditt huvud när du solar topless på stranden? Känner du att du medelst luftvärnskanon vill skjuta ned en drönare som passerar din trädgård eller är du bara en rättshaverist som behöver få utlopp? Fortsätt då att läsa.

Glöm kränkande fotografering och dataskyddsförordningen (GDPR)

Det finns många missuppfattningar om att en drönare som filmar utomhus där alla kan se envar skulle gå under lagstiftningen kränkande fotografering. Så är inte fallet eftersom kränkande fotografering bland annat kräver att man befinner sig inomhus i ett hem, toalett, omklädningsrum, tält o.s.v. Även polis misstar sig och tidigare under gångna veckan publicerade jag här på sidan kommentarer vars skribenter missuppfattat fotoregler.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) gäller inte för vad privatperson i ren privat natur gör vid fotografering. Dessutom är bilder med konstnärligt eller journalistiskt syfte undantagna publicering och likaså om publicisten är ansvarig utgivare. Glöm dataskyddsförordningen.

Angrip flygsäkerhet

I juli 2018 kolliderade en leksaksdrönare med en luftballong. I augusti 2018 trillade en drönare ned vid ett motionslopp. Inga skador mer än på drönarna rapporterades.

Horisontellt säkerhetsavstånd

I TSFS 2017:110 3 kap 2 § finner vi följande:

”Innan en flygning genomförs ska piloten upprätta ett flyg- och säkerhetsområde, vars utbredning ryms inom avsedd terräng och omgivning, med  avseende på avstånd  till människor, djur och egendom. Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luftfartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.”

Hur stort ska säkerhetsavståndet vara? För kategori 1 som texten är hämtad om och som de flesta drönare faller under finns det inget preciserat. För kategori 3 däremot, drönare på mer än 25 kg, ligger säkerhetsavståndet på minst 50 meter. Flyger en drönare rakt över dig och du kan bevisa att den gjort det via exempelvis film kan du göra en anmälan om att drönarpiloten brutit mot nämnda lagtext.

Avstånd till flygplatser

Om du bor i närheten av en flygplats råder, utan tillstånd från flygtrafikledning, flygförbud med drönare inom 5 km från flygplatsens banor. Utanför 5 km men inom flygplatsens kontrollzon får man flyga upp till 50 meters höjd vid civila flygplatser och 10 meters höjd vid flygplatser som nyttjas av försvaret. I TSFS 2017:110 står vilka flygplatser som berörs.

”2.Att det obemannade luftfartyget inte flygs närmare än 5 km från någon del av flygplatsens start-och landningsbana/or. Se bilaga1 för instruktioner om avståndsmätning till start-och landningsbana. Med flygplats avses den flygplats för vilken kontrollzonen/trafikinformationszonen är upprättad.”

När vet man om en drönarpilot som flyger innanför 5 km har tillstånd eller inte? Man kan helt enkelt ringa till flygledartornet och fråga.

Transportstyrelsens bilaga i hur 5 km räknas fram.

Störande av räddningsinsats

I samma lagstiftning, TSFS 2017:110 2 kap 18 § finner man:

”Flygning får inte ske på sådant avstånd eller på sådant sätt att det kan störa en pågående räddningsinsats.”

När kan det störa en räddningsinsats? Ett solklart fall är när en lågt flygande räddningshelikopter söker efter en försvunnen människa.

Tillstånd krävs för att sprida bilder tagna från luftfartyg

Stör du dig på att se en drönarbild i tidningen eller en drönarfilm på Youtube? Är dessa dessutom från samma dag? Då har troligen inte Lantmäteriet, som utgiver spridningstillstånd, hunnit granska materialet. När man ansöker om spridningstillstånd laddar man upp materialet hos Lantmäteriet, nämner fotografiernas eller filmernas positioner och avslutar med adress som spridningstillståndet ska skickas till.

Detta tar inte en timme. Har man tur och har skickat in klockan 08 på morgonen kan man få ett mejl klockan 16 vid stängningstid att man får ett godkännande och att tillståndet är skickat. Har man otur tar det en vecka. Mellan 16 och 08 vardagar jobbar ingen med att godkänna spridningstillstånd och absolut inte under helger. Nu förstår du kanske att de flesta, om inte alla, nyhetsbilder tagna från en drönare i tidning saknar spridningstillstånd. Här är en hel värld av öppna mål som inte följer lag om skydd för geografisk information SFS 2016:319  och dess 9 §:

”Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319, eller rättare sagt att man kommit fram till att så inte är fallet. En tidning med utgivningsbevis bör alltså inte vara undantagen spridningstillstånd. Spridningstillstånd är allmän handling och kan begäras ut av Lantmäteriet.

I föregångaren till SFS 2016:319 kunde man få ett självgranskningstillstånd. Det kan man inte längre. I stället har Lantmäteriet radat upp undantag när man kan publicera utan spridningstillstånd, men dessa faller direkt när man får med omgivning eller horisont.

Påföljd för att bryta mot spridningstillståndet är, om det inte är ringa, böter, fängelse och förverkande av utrustning man använt sig av.

Sluta älta om att skjuta ned drönare

I var och varannan kommentar när en drönare synts någonstans, kan vi inte bara komma överens om att kommentarer som att du ska skjuta ned drönaren om den flyger över din tomt bara är barnsliga. Ingen tror att du har ett vapen hemma och har du ett förtjänar du ett besök av polisen för att ta det i beslag. Ovan finns tre enkla sätt för att angripa drönarfrågan utan att behöva skämma ut sig.

Publicerat

Fotografens lagtexter

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.

Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.

Vid fotografering
Vid publicering

Vid fotografering

Drönare

Kamerabevakning?

I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen.  Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:

”Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”

Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du oftast spridningstillstånd.

phantom-2-IMG_0698

Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor

Utanför flygplatsers kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll. Vid flygning innanför kontrollzoner behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats. Kontrollera alltid vad som gäller vid den flygplats du befinner dig vid.

Vilka avstånd som gäller till andra människor och byggnader har Transportstyrelsen beskrivit.

Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.

För skyddsobjekt  gäller tillträdesförbudet även obemannade farkoster. Den som bevakar ett skyddsobjekt får ingripa med våld mot en obemannad farkost som befinner sig inom, ovan eller i närheten av skyddsobjektet.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfarkost.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM och ENR 5.1 över förbjudna områden.

AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.

Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen målnr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas.

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig handhållen kamera under de förutsättningar som nämnts och en liknande punkt finns i kamerabevakningslagen.

Skulle man i stället använda bilkamera i bil utan att själv befinna sig i bilen finns följande undantag där lagen inte gäller:

  1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll,
  2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
  3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller
  4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får oftast inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud. Exempelvis vissa civila flygplatser är enbart skyddsobjekt medan militära byggnader och regementen oftast har avbildningsförbud. Avbildningsförbudet behöver heller inte vara totalt. Drottningholms slott har ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet medan Haga slott har ett avbildningsförbud av skyddsobjektet. Det betyder att man får fotografera Drottningholms slott utifrån och in.
Under regementets dag brukar avbildningsförbud tillfälligt tas bort.

Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.

”7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

För grundlagsskyddad media står det sedan 1 januari 2023 i tryckfrihetsförordningen även:

”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om
7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

Högsta Domstolen och anskaffarfrihet

En tidigare brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gällde tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen med Ö 338-15 avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”

 

På ett liknande sätt trumfade även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist hade gjort en del av avbildningsförbudet vid skyddsobjekt tandlöst fram till 1 januari 2023 då lagtexten ändrades. Under tiden fick man i stället använda andra lagtexter vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden för henne gått ut.

 

Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.

 

”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.

 

”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”

 

”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”

Rättegång

Fotografering i och in i en pågående rättegång är förbjuden att göra. Före 1 juli 2019 kunde man stå utanför rättssalen och fotografera in genom dörren, men även det har nu förbjudits.

”5 kap. 9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.”

Under rättegång ska elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan ta upp bild ska vara avstängd. Önskar man spela in ljud från en rättegång behöver man alltså använda sig av en diktafon.

Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.

Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

”6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom NJA 2017 s. 393 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332 I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du kvarstannar, blir fälld för olaga intrång.

I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.

Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.

 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.

Undantag

Tillståndsmyndighet för hav är Sjöfartsverket och för land är det Lantmäteriet. Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)

2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)

3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats

4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar

5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar

6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §

7. Område för arkeologiska undersökningar

8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter

9. Täkt för grus, berg, eller torv

10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor

11. Övningsområde för obemannade luftfartyg

12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)

13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”

Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

”5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:

”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.

Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:

  • I  SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
  • Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.

Som en brasklapp till publicering av personuppgifter för privatpersoner finns det bland förorden omnämnt om sociala nätverk och internetverksamhet. Hur det kommer tillämpas i svensk rätt låter jag vara osagt:

”(18) Denna förordning är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och därmed saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta korrespondens och innehav av adresser, aktivitet i sociala nätverk och internetverksamhet i samband med sådan verksamhet. Denna förordning är dock tillämplig på personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som tillhandahåller utrustning för behandling av personuppgifter för sådan privat verksamhet eller hushållsverksamhet.”

Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av dataskyddsförordningen och om samtycke, avtal och intresseavvägning.

Den 14 februari 2019 avgjorde EU-domstolen ett mål i Lettland angående publicering på YouTube och om privatundantaget, mål C-345/17.

Den 11 februari 2025 krävde Österrikes dataskyddsmyndighet en gatufotograf att inom två veckor radera bilder som man ansåg strida på GDPR.

Del från beslutet maskinöversatt till svenska.

Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

”1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.

Olaga integritetsintrång

Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

”6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.

Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”

Spridning av bilder från en rättegång

”9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.

Förbudet hindrar inte att domstolen tar upp bild i rättssalen när domstolens överfallslarm har utlösts.

Det är förbjudet att sprida bild som har tagits upp i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Lag (2020:318).”

Lagtexten innebär inte ett förbud för grundlagsskyddad media att publicera bilderna eftersom lagtexten inte är ett tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

SFS 2020:318 och prop. 2019/20:88.

Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.