Smygfotograferade kvinna i patientrum på sjukhus – inte kränkande fotografering

Följande text är ett utdrag ur Göteborgs tingsrätts mål nr B 552-16 och domen behandlar så mycket mer än kränkande fotografering.

Åtal för kränkande fotografering

Åklagaren har yrkat att MO döms för kränkande fotografering jämlikt 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken enligt följande påstående.

MO har den 1,3 och 18 augusti 2017 på Södersjukhuset och den 18 augusti 2017 tagit en bild på E när hon vakar över en patient på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset.

Patientrum och expedition på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus bör bedömas som en särskilt skyddad plats.

I vart fall har MO ofredat E genom att att olovligen i hemlighet fotografera henne med en mobilkamera på hennes arbetsplats varvid han utsatt henne för ett hänsynslöst beteende.

Enskilt anspråk

E, som biträtt åtalet, har av MO yrkat skadestånd avseende kränkning med 5 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 augusti 24 maj 2016 tills betalning sker.

MO:s inställning

MO har förnekat brott. Han har bestritt bifall till E:s yrkande om skadestånd och hävdat att hon inte kan anses ha blivit allvarligt kränkt.

Utredningen

Åklagaren har åberopat ett undersökningsprotokoll med bilder, av vilket det har framgått att polisen undersökt MO:s telefon och dator. Polisen har då hittat fem bilder av E. Bilderna var tagna under tiden 1-18 augusti 2017 på Södersjukhuset, dels på en expedition, dels i ett patientrum. MO har redigerat bilderna och hade vid tidpunkten för undersökningen en av bilderna som bakgrund på sin telefon. Utöver de fem bilderna där E var fotograferad på sjukhuset påträffades ytterligare två bilder till som föreställde E. I MO:s telefon hittades en kontakt ”E”, som var uppringd 116 gånger mellan den 29 juli och den 22 januari 2018, utan att svar erhållits. I telefonens kalender fanns även texten ”E fyller XX år” på det datum som enligt hennes personnummer utgör hennes födelsedag. Slutligen har E:s förnamn hittats i en sms-konversation, i vilken MO 27 november 2017 berättat att han träffat en ny partner och att ”Min nya partner är ST i Kirurgi och heter E, jag träffade henne i somras när jag jobbade i Stockholm”.

E, har när hon hörts som målsägare, berättat att hon den aktuella tiden arbetade som ST-läkare på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset. Hon hade ingen personlig relation med MO. De arbetade tillsammans med några patienter och hade endast en strikt yrkesmässig relation. De två bilder som inte är tagna på sjukhuset föreställer henne och kommer från hennes Facebook-sida. Av sjukhusbilderna är fyra stycken tagna på expeditionen för intensivvårdsavdelningen och en bild är tagen i ett patientrum. Sjukhuset har regler gällande fotografering, anslag om detta sitter uppe på vissa avdelningar; exempelvis får anhöriga till patienter inte fotografera anställda utan att fråga först och samma sak gäller fotografering av patienter. Det hör till vanligt hyfs att inte fotografera andra utan deras godkännande. E har inte märkt att MO ringt henne 116 gånger. Hon har en applikation i telefonen som blockerar samtal, det kan vara det som gjort att hon inte sett det. Hon svarar inte heller på samtal från okända nummer. Hon har endast pratat med MO om arbetet; möjligtvis har han nämnt att han arbetat på Gotland. E var inte medveten om om att MO fotograferat henne och hon hade inte samtyckt till det ifall han frågat. Bilden i patientrummet, på vilken hon står över en patient, anser hon är väldigt allvarlig. Deras patienter är ofta svårt sjuka och kan ligga nedsövda. Det är väldigt viktigt att de känner sig trygga och känner förtroende för personalen på sjukhuset i situationer när de är som mest utsatta. Personal kan ta fotografier i fikarummet, men då är alla runt omkring fullt medvetna om detta. Hon tycker att det är obehagligt att MO fotograferat henne, och använt bilderna på olika sätt, och att han ringt henne så många gånger.

MO har berättat att han fotograferat E på det sätt som åklagaren påstått men har gjort gällande att detta inte utgjort en brottslig gärning. Skälet till att han fotograferat henne är att hans dotter var orolig för att han inte hade några bra arbetskollegor på fastlandet. Han tog då foton på E och visade för sin dotter för att försäkra henne om att han hade det. Detta var även anledningen till att han hade en bild på E som bakgrundsbild i mobiltelefonen, att han lade in hennes födelsedag och telefonnummer i mobiltelefonen och att han laddade ner bilder från Facebook. Han känner inte igen att han skulle har ringt E 116 gånger. Han kan ha ringt fel eller fickringt henne någon gång. I den sms-konversation polisen hittat hänvisade han till en annan E, inte till nämnda E.

Tingsrättens bedömning

Enligt 4 kap 6 a § brottsbalken döms för kränkande fotografering den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus, i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Det är ostridigt att MO tagit fotografier av E med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel samt att det skett olovligen och i hemlighet. De situationer i vilka E fotograferats kan dock inte i sig anses ha varit kränkande för henne.

Den fråga som är av betydelse i målet är om de utrymmen på sjukhuset där fotograferingen skett varit sådana platser som omfattas av kriminaliseringen. Patientrum och expeditionen på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus träffas inte direkt av de platser som räknas upp i 4 kap 6 a § första stycken brottsbalken (bostad, toalett och omklädningsrum) utan frågan är om någon av dessa utgör sådant ”annat liknande utrymme” som avses i lagtexten.

Enligt förarbetena till lagstiftningen ska kriminaliseringen träffa de platser där behovet av rättsskydd är särskilt stort och att skyddet bör knytas an till situationer där en person har undandragit sig offentlighet eller befinner sig på en plats som gör det uppenbart att personen har ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred (prop. 2012/13:69 s 49)

Hovrätten för övre Norrland har prövat frågan så vitt avser ett väntrum på en ungdomsmottagning och Svea hovrätt avseende ett undersökningsrum på ett sjukhus (Hovrätten för övre Norrland, dom den 27 juni 2014 mål nr B 189-14 och Svea hovrätt, dom den 2 september 2016, mål nr B 5836-16).

I det senare avgörandet menade hovrätten, utifrån syftet med lagtexten och vad som uttalas i förarbetena, att angivna utrymmen har helt andra karaktärer än ett undersökningsrum. Domstolen ogillade åtalet men konstaterade att fotografering av sjuksköterskor, bland annat, i en sådan miljö är djupt integritetskränkande.

Beträffande ett väntrum till en ungdomsmottagning menade hovrätten att inte heller det utgjorde ett sådant ”liknande utrymme” som träffas av bestämmelsen. Bedömningen grundades på hur domstolen såg på tillgängligheten till platsen, att vem som helst har tillträde till väntrummet och att man som besökare måste räkna med att bli betraktad av andra. Detta skiljer sig mot exempelvis ett omklädningsrum.

Det är tydligt att lagstiftningen om kränkande fotografering ska tillämpas restriktivt och det finns skäl att i åtanke ha talesättet ”lagen förbjuder inte allt den ogillar”.

Det är enligt tingsrättens bedömning tydligt att MO:s sätt att fotografera E och hans hantering av bilderna efteråt, som dock inte ingår i åtalet, har varit integritetskränkande för E. Detta behöver emellertid inte innebära att fotograferingen ska anses ha varit brottslig.

När det gäller expeditionen på intensivvårdsavdelningen synes den av fotografierna att döma vara öppen för insyn och synes utgöra arbetsplats för ett antal personer. Den bör enligt tingsrättens bedömning knappast anses vara en plats där man, enligt uttryckssättet i lagens förarbeten, ”undandrar sig offentlighet”, eller där en person har ”ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred”. Mot bakgrund av den magra rättspraxis som finns, och med den restriktiva hållning som lagstiftaren gett uttryck för gällande lagens tillämpningsområde, anser tingsrätten att det skulle vara en alltför långtgående tolkning att anse expeditionen på sjukhusets intensivvårdsavdelning vara ett sådant ”annat liknande utrymme” som avses i den tillämpliga lagtexten. Även om MO:s fotografering i utrymmet med fog skulle kunna uppfattas som integritetskränkande anser inte tingsrätten att MO för fotograferingen i detta utrymme bör dömas för kränkande fotografering.

Något annorlunda förhåller det sig med fotograferingen i patientrummet. En patient som befinner sig i ett sådant rum har onekligen ett berättigat intresse av att bli lämnad i fred, men fråga är om sjukhuspersonalen har ett lika uttalat intresse av att slippa bli fotograferad.

Ett patientrum på ett sjukhus är enligt tingsrättens bedömning närmast att jämföra med ett sådant undersökningsrum som var aktuellt i Svea hovrätts tidigare nämnda mål och där fotografering inte ansågs brottslig. Tingsrätten saknar anledning att nu göra en annan bedömning. Tingsrätten finner därför att inte heller fotograferingen av E inne på patientrummet bör anses ha varit brottslig.

Tingsrätten noterar för övrigt att fotograferingen skett på avstånd och att det inte varit möjligt att identifiera patienten på bilden och att E endast med viss svårighet kunnat igenkännas.

Åtalet för kränkande fotografering bör därför inte bifallas. Sjukhusets interna regler om fotograferingsförbud saknar i detta sammanhang betydelse.

Åklagaren har i andra hand gjort gällande att MO ska dömas för ofredande, eftersom han ska ha utsatt E för ett hänsynslöst beteende genom sin fotografering av henne.

För ofredande döms enligt det 4 kap 7 § brottsbalken den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar någon annan.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2008 sid 946 konstaterat att inspelning genom dold kamerautrustning av intimt umgänge mellan andra personer inte utgjort ofredande, även om de andra personerna efteråt informerats om inspelningarna. Det fallet är jämförbart med tingsrättens nu aktuella fall. Tingsrätten anser sig därför inte kunna kunna döma MO för ofredande.

Det torde för övrigt förhålla sig så att om MO:s nu aktuella fotografering skulle anses vara ofredande bestämmelsen om kränkande fotografering i 4 kap 6 a § brottsbalken vore tämligen onödig.

Skadestånd

Eftersom åtalet mot MO ogillas i denna del ska även E skadeståndsanspråk ogillas.

Så sätter du dit en drönarfotograf

Drönare vid solnedgång

Trött på drönare som flyger över ditt huvud när du solar topless på stranden? Känner du att du medelst luftvärnskanon vill skjuta ned en drönare som passerar din trädgård eller är du bara en rättshaverist som behöver få utlopp? Fortsätt då att läsa.

Glöm kränkande fotografering och dataskyddsförordningen (GDPR)

Det finns många missuppfattningar om att en drönare som filmar utomhus där alla kan se envar skulle gå under lagstiftningen kränkande fotografering. Så är inte fallet eftersom kränkande fotografering bland annat kräver att man befinner sig inomhus i ett hem, toalett, omklädningsrum, tält o.s.v. Även polis misstar sig och tidigare under gångna veckan publicerade jag här på sidan kommentarer vars skribenter missuppfattat fotoregler.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) gäller inte för vad privatperson i ren privat natur gör vid fotografering. Dessutom är bilder med konstnärligt eller journalistiskt syfte undantagna publicering och likaså om publicisten är ansvarig utgivare. Glöm dataskyddsförordningen.

Angrip flygsäkerhet

I juli 2018 kolliderade en leksaksdrönare med en luftballong. I augusti 2018 trillade en drönare ned vid ett motionslopp. Inga skador mer än på drönarna rapporterades.

Horisontellt säkerhetsavstånd

I TSFS 2017:110 3 kap 2 § finner vi följande:

”Innan en flygning genomförs ska piloten upprätta ett flyg- och säkerhetsområde, vars utbredning ryms inom avsedd terräng och omgivning, med  avseende på avstånd  till människor, djur och egendom. Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luftfartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Hur stort ska säkerhetsavståndet vara? För kategori 1 som texten är hämtad om och som de flesta drönare faller under finns det inget preciserat. För kategori 3 däremot, drönare på mer än 25 kg, ligger säkerhetsavståndet på minst 50 meter. Flyger en drönare rakt över dig och du kan bevisa att den gjort det via exempelvis film kan du göra en anmälan om att drönarpiloten brutit mot nämnda lagtext.

Avstånd till flygplatser

Om du bor i närheten av en flygplats råder, utan tillstånd från flygtrafikledning, flygförbud med drönare inom 5 km från flygplatsens banor. Utanför 5 km men inom flygplatsens kontrollzon får man flyga upp till 50 meters höjd vid civila flygplatser och 10 meters höjd vid flygplatser som nyttjas av försvaret. I TSFS 2017:110 står vilka flygplatser som berörs.

”2.Att det obemannade luftfartyget inte flygs närmare än 5 km från någon del av flygplatsens start-och landningsbana/or. Se bilaga1 för instruktioner om avståndsmätning till start-och landningsbana. Med flygplats avses den flygplats för vilken kontrollzonen/trafikinformationszonen är upprättad.”

När vet man om en drönarpilot som flyger innanför 5 km har tillstånd eller inte? Man kan helt enkelt ringa till flygledartornet och fråga.

Transportstyrelsens bilaga i hur 5 km räknas fram.

Störande av räddningsinsats

I samma lagstiftning, TSFS 2017:110 2 kap 18 § finner man:

”Flygning får inte ske på sådant avstånd eller på sådant sätt att det kan störa en pågående räddningsinsats.”

När kan det störa en räddningsinsats? Ett solklart fall är när en lågt flygande räddningshelikopter söker efter en försvunnen människa.

Tillstånd krävs för att sprida bilder tagna från luftfartyg

Stör du dig på att se en drönarbild i tidningen eller en drönarfilm på Youtube? Är dessa dessutom från samma dag? Då har troligen inte Lantmäteriet, som utgiver spridningstillstånd, hunnit granska materialet. När man ansöker om spridningstillstånd laddar man upp materialet hos Lantmäteriet, nämner fotografiernas eller filmernas positioner och avslutar med adress som spridningstillståndet ska skickas till.

Detta tar inte en timme. Har man tur och har skickat in klockan 08 på morgonen kan man få ett mejl klockan 16 vid stängningstid att man får ett godkännande och att tillståndet är skickat. Har man otur tar det en vecka. Mellan 16 och 08 vardagar jobbar ingen med att godkänna spridningstillstånd och absolut inte under helger. Nu förstår du kanske att de flesta, om inte alla, nyhetsbilder tagna från en drönare i tidning saknar spridningstillstånd. Här är en hel värld av öppna mål som inte följer lag om skydd för geografisk information SFS 2016:319  och dess 9 §:

Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319, eller rättare sagt att man kommit fram till att så inte är fallet. En tidning med utgivningsbevis bör alltså inte vara undantagen spridningstillstånd. Spridningstillstånd är allmän handling och kan begäras ut av Lantmäteriet.

I föregångaren till SFS 2016:319 kunde man få ett självgranskningstillstånd. Det kan man inte längre. I stället har Lantmäteriet radat upp undantag när man kan publicera utan spridningstillstånd, men dessa faller direkt när man får med omgivning eller horisont.

Påföljd för att bryta mot spridningstillståndet är, om det inte är ringa, böter, fängelse och förverkande av utrustning man använt sig av.

Sluta älta om att skjuta ned drönare

I var och varannan kommentar när en drönare synts någonstans, kan vi inte bara komma överens om att kommentarer som att du ska skjuta ned drönaren om den flyger över din tomt bara är barnsliga. Ingen tror att du har ett vapen hemma och har du ett förtjänar du ett besök av polisen för att ta det i beslag. Ovan finns tre enkla sätt för att angripa drönarfrågan utan att behöva skämma ut sig.

Kvinna polisanmälde drönarpilot för kränkande fotografering

En kvinna i 20-årsåldern boendes i sydöstra Lund har enligt Sydsvenskan polisanmält sin granne för kränkande fotografering. I går ska grannen enligt kvinnan ha flugit med en drönare utanför hennes balkong och hon misstänker att grannen fotograferat henne när hon liggandes på sin balkong solade iförd underkläder.

En anmälan om kränkande fotografering kommer dock inte leda någonvart för kvinnan eftersom tre kriterier krävs:

  1. hemligt
  2. olovligt
  3. motivet måste vara inomhus i en bostad eller i ett liknande utrymme

Enligt Sydsvenskan har hon befunnit sig på sin balkong. På sida 40 i proposition 2012/13:69 står följande:

Vidare krävs för straffansvar att fotograferingen sker på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna, som tillhör den enskildes privata miljö eller som annars är avsedda för särskilt privata förhållanden. Således omfattar straffansvaret olovlig fotografering av den som befinner sig inomhus i en bostad. Med bostad avses, på motsvarande sätt som enligt bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket, en lokal eller annan plats där en person bor stadigvarande för en längre tid, liksom en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Även t.ex. ett bostadsrum på ett äldreboende omfattas av bestämmelsen om omständigheterna är sådana att det under en tid kan sägas vara den enskildes bostad.

Det saknar betydelse om det är den fotograferades egen bostad eller någon annans bostad liksom var i bostaden den fotograferade befinner sig. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden. Att fotografera någon som befinner sig på en balkong eller en altan omfattas inte av straffansvar, eftersom personen då inte befinner sig inomhus i bostaden.

Hade kvinnan i stället velat sätta käppar i hjulet för sin granne skulle hon ha anmält honom för att inte ha följt TSFS 2017:110. Där står nämligen:

Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luft – fartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Misstänkt kamerafluktare blev fotograferad

Motorhuv med texten polis

Helsingborgs Dagblad har i en artikel beskrivit en händelse där en man fotograferat in mot nakenbadet på Råå och dess kallbadhus.

Klockan hade hunnit bli lite mer än sju på kvällen när en drygt 35-årig kvinna skulle doppa sig. Då såg hon mannen som var utrustad med kamera och som fotograferade inåt nakenbadet. Hon blev inte rädd, hon blev arg och lyckades sedan ta bilder på mannen.

Därefter ska hon ha gjort en polisanmälan med rubriceringen kränkande fotografering.

Kan det röra sig om kränkande fotografering?

För att klassas som kränkande fotografering krävs det följande:

Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.

  • Olovligen bör det ha varit eftersom personen som blev fotograferad inte godkände det.
  • Dolt skulle det kunna röra sig om eftersom det i propositionen står:

Således kan den som utifrån olovligen fotograferar någon som befinner sig inomhus i en bostad drabbas av straffansvar, om den som befinner sig i bostaden inte känner till att fotografering sker och det omfattas av fotografens uppsåt. Så kan exempelvis vara fallet vid s.k. paparazzifotografering från långt avstånd med teleobjektiv av en person som befinner sig i en bostad om den fotograferade inte uppfattar fotograferingen. Vidare omfattas sådana fall där den som fotograferas t.ex. sover eller är medvetslös eftersom den fotograferade då inte uppfattar fotograferingen, trots att fotograferingen i och för sig sker helt öppet. Likaså omfattas sådana fall där fotografen har förklarat att kameran inte är igång, trots att så är fallet. Om den fotograferade inte uppfattar en helt öppen fotografering trots att han eller hon har möjlighet till det – t.ex. om någon öppet fotograferar andra gäster på en fest i någons bostad – och fotografen har anledning att räkna med att den fotograferade uppfattar denna, torde uppsåt till att fotograferingen ska ske i hemlighet saknas. Förutsättningar för straffansvar saknas då.

  • Räknas hennes plats som ett liknande utrymme såsom en toalett eller ett omklädningsrum gör? I propositionen går att utläsa följande:

Det område som skyddas enligt straffbestämmelsen om hemfridsbrott omfattar, som nämnts ovan, även gård, vilket innefattar bl.a. trädgård och gårdsplan. Den som befinner sig på en plats där han eller hon mer allmänt kan vara föremål för andras uppmärksamhet kan emellertid inte göra gällande samma anspråk på rättsordningens skydd som när han eller hon dragit sig undan för avskildhet. Vistas man t.ex. ute i en trädgård får man i allmänhet räkna med att andra iakttar en och också tåla att man blir fotograferad. En kriminalisering som, utöver bostad inomhus, generellt omfattar trädgård eller annan plats som omfattas av hemfridsskyddet skulle alltså bli alltför långtgående. Således ska kriminaliseringen omfatta bostad inomhus, oavsett vems bostaden är.

Hon befann sig utomhus och i havet. En plats där man kan räkna med insyn från t.ex. grannbryggan eller från båt. Kränkande fotografering bör inte ha uppfyllts.

Kan det röra sig om sexuellt ofredande?

I ett fall från Högsta domstolen, B 2590-16, står följande:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”
och
”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”