högdager

31 oktober, 20221 december, 2024

En rosa blixt eller bara klippt högdager?

TTELA (Archive) och Aftonbladet skrev den 17 respektive den 26 augusti 2022 om Anders som fotat en rosa blixt i Dalskog efter ett större åskoväder.

”Meningen var att jag skulle hjälpa grannen och tröska korn, men det blir inget av det för det har regnat en skvätt, det är full fart än. Jag tog en bild på en rosa blixt och det var ju lite häftigt. Det var ingen skit på kameralinsen, den var definitivt rosa.”

I bilden hos TTELA och Aftonbladet syns en rosa blixt från ett åskoväder. Men är blixten verkligen rosa eller kan färgen bero på hur en digitalkamera fungerar?

Det hela handlar om vitbalans

En digitalkamera har vanligtvis tre färgkanaler. Röd, blå och grön. Den gröna färgkanalen består av lika många pixlar som de röda och blåa gör tillsammans. Detta för att efterlikna människans öga. Det leder till att bilden innan vitbalansering kommer vara gröntonad.

I animeringen ovan är bilden först grön innan vitbalansering skett. Klippt högdager i den gröna bilden är vit då sensorn har mättats med ljus.

Vid vitbalansering ökas reglagen för röd och blå för att få mindre grön färgton och ett motiv mer likt det vi uppfattar med ögat. Det leder till att det som en gång i den gröna bilden var vitt därför blir rosa.

Råkonverterare har en funktion för att förhindra att klippt högdager efter vitbalansering blir rosa. Ett sätt är att dra ned mättnaden helt när pixlarna blir för ljusa. Ett annat är att rekonstruera från den eller de kanaler som fortfarande inte klippts och försöka skapa detaljer och färger ur omgivningen.

Vad säger att det är vitbalansen som spökar i blixtbilden?

Den rosa färgen på blixten är typisk för klippt högdager som inte åtgärdats av en råkonverterare. Utöver det är reflektionerna i bilarna inte rosa.

Det bästa sättet att avgöra vore att ha tillgång till råfilen. Med en råfil skulle man direkt kunna utläsa om högdagern klippt eller ej. Tyvärr brukar det med mobiltelefoner vara som så att råfiler är ett tillval som måste aktiveras.

TTELA:s och Aftonbladets ansvar?

Rosa högdager är vardagsmat för en fotograf som jobbar med råfiler. Så fort man får med solen klipper man högdagern. Men på redaktionerna är det kanske inte alltid fotografer som jobbar med läsarbilder? Eller så är det fotografer som aldrig jobbar med råfiler och programvara som öppet visar vad som sker under huven?

14 mars, 201920 juli, 2019

Mät din Canons dynamiska omfång med hraw

Hraw är ett verktyg för att mäta sensorprestanda. Hos Github presenteras programmet av utvecklaren Ciriaco Garcia de Celis som ”Hacker’s toolkit for image sensor characterisation”.

Windows

Dynamiskt omfång

Börja med att ladda ned hraw. Aktuell version när detta inlägg skrevs är hraw-v1.1.0-win.zip. Packa upp zip-filen.

Den uppackade zip-filen innehåller tre filer: dcraw, hraw och revelator. Hitta en råfil, CR2, CRW eller DNG från din Canon tagen med ISO 100. Se till att högdagern är klippt i råfilen. Enklast är att fotografera en tänd lampa.

Lägg råfilen i samma mapp som dcraw, hraw och revelator.
Öppna kommandotolken för aktuell mapp. Tryck ned SHIFT och högerklicka på mappen, välj därefter Öppna kommandofönster här.
I kommandotolken, skriv in, om din råfil slutar på .CR2, följande:
```
dcraw.exe -E -4 -j -t 0 -s all råfilensnamn.CR2
```
Man får nu fram en pgm-fil. Canon har ett optiskt svartfält till vänster och över den bild vi vanligen ser när vi bildbehandlar. Med dcraw får man nu fram hela fältet inklusive bild. Man måste nu räkna hur många pixlar brett och högt detta fält är. I mitt fall använder jag mig av GIMP och öppnar pgm-filen i GIMP. Dra i nivåer eller kurvor för att ljusa upp pgm-filen om du inte kan se var gränsen går mellan svartfältet och den egentliga bilden. Använd därefter mätverktyget, SHIFT-M, och mät avstånden. I nederkanten i GIMP syns avståndet i pixlar.
Efter att ha räknat fram storleken på svartfältet går man över till nästa steg. För 6D är det vänstra svartfältet 72 pixlar brett och det övre fältet är 38 pixlar högt. Ersätt siffrorna nedan med vad du fått fram:
```
hraw.exe mskstats -i råfilensnamn_0.pgm -m 72 38 -c G
```
Man får nu fram ett resultat. För att hitta det dynamiska omfånget tittar man efter den del där det står DR@dinkamerasupplösning vilket motsvarar Screen hos DxOMark. Vill man jämföra med andra kameror kan man använda den andra delen där det står DR@8. Den är då nedskalad till 8 megapixlar och motsvarar en utskrift, Print.
DxOMark har uppmätt en Canon EOS 6D. Välj Measurements och Dynamic Range, växla mellan Print och Screen. Med Print visas 12,11 steg och med Screen visas 11,43 steg.
Med Magic Lantern får man fram ett liknande dynamiskt omfång, vilket motsvarar Screen.

Vill man se alla kommandon man kan göra med dcraw och hraw skriver man ett av dessa ord i kommandotolken och trycker ENTER. Exempel för dcraw.

Utbränd högdager i råfilen

När man tar en bild visas, om man har ställt in det, ett histogram och högdagervarning i kamerans display. Dessa är hämtade, oavsett du fotograferar i jpg eller i råformat, från jpg-filen. Det betyder att högdagervarning du ser i kameran inte motsvarar den som finns i råfilen. Det kan skilja en hel del. Nedan visas en råfil där histogrammet nere till höger hämtats från jpg-filen. Histogrammet från jpg-filen visar att 3% av röd kanal klippt, 1% av grön och mindre än 1% av blå. Till vänster visas en vågform, som också hämtats från jpg-filen.

Canonkameror tillsammans med Magic Lantern har möjlighet att visa ett råhistogram, men utan Magic Lantern får man på sin höjd höfta. Avfotograferade bilden nedan visar ett sådant råhistogram från en Canon EOS 6D där mindre än 1% av alla tre kanaler klippt, jämfört med jpg-histogrammet ovan som visar 3% av röd kanal.

Med hraw kan man, precis som i Magic Lantern, få fram hur råfilens högdager bränt ut. Dra din råfil, DNG, CR2 eller CRW, och släpp den över filen revelator. I kommandotolken som öppnas syns hur många procent av pixlarna som är utbrända. Tryck ENTER för att stänga kommandotolken. I samma mapp kommer du nu få en tiff-fil som du kan öppna.

Röd- röd kanal utbränd
Grön- grön kanal utbränd
Blå- blå kanal utbränd
Gul- röd och grön kanal utbränd
Rosa- röd och blå kanal utbränd
Cyan – grön och blå utbränd
Vit- alla kanaler utbrända

I darktable syns råfilens utfrätta högdager efter att man stängt av modulen för vitbalans. Har råfilens färgkanal inte klippt men klipper när vitbalansmodulen åter är aktiverad kan man använda sig av Highlight reconstruction och LCh för att plocka fram struktur:

I RawTherapee kan man göra ett försök till att rekonstruera utbrända färgkanaler så länge man åtminstone har en, helst två, färgkanaler som inte har blivit utbrända.

8 december, 20117 juni, 2019

Fototips del 5 – Histogram

Har nu någonsin tittat på bilder från en digitalkamera och funderat på vad den där svartvita berg- och dalbanan är till för på displayen? Ibland blinkar det även i svart/vitt på skärmen vilket kan ge nyfikna kommentarer för åskådare man visar bilderna för.

Histogram är något som finns i de flesta digitalkameror. Det är ett hjälpmedel för att ge fotografen den information som behövs för en korrekt exponering. Genom att utläsa histogrammet kan man exponera rätt även om den skarpaste sol bländar skärmen. För ytterligare förklaring behövs det exempel och jag börjar visa genom att exponera fel:

Kamerans ljusmätare varnar mig att bilden kommer bli för ljus. Men jag chansar och trycker av.

Min chansning var fel. Bilden ovan visar en bild som är överexponerad, för ljus. Detta då:

skärmen blinkar i svart.
histogrammet inte längre håller sig inom ramen utan har trillat utanför den högra kanten.

Ramen för ett histogram kan ses nedan. Nivån går från svart vid vänstra kanten till vitt i högra kanten. I mitten är det grått.

Om någon del av histogrammet är längst till vänster kommer den del av bilden som histogrammet representerar bli svart och på samma vis kommer den del som ligger till höger bli kritvit. Eftersom det överexponerade histogrammet i exemplet ovan ligger för långt till höger blir de delarna kritvita, d.v.s. det saknas bildinformation. De delar av skärmen som blinkar svart är dessa delar.

Lösningen på problemet är att sänka exponeringen, antingen genom att sänka ISO-talet, minska bländaren (öka bländarvärdet) eller som i fallet nedan, höja hastigheten på slutartiden. I mitt fall från en halv sekund till 1/30 sekund.

Återigen talar kamerans ljusmätare om för mig att jag kommer exponera fel och få en för mörk bild, men jag chansar.

Resultatet har nu blivit det motsatta. Histogrammet har gått i den vänstra väggen vilket innebär att skogen på andra sidan sjön helt blivit svart. I histogrammet ser vi även att dess högra sida, det ljusa i bilden, slutar någonstans i mitten. I mitten på ramen har vi grått vilket innebär att den ljusaste del av bilden kommer bli grå.

Jag testar att lita blint på kamerans ljusmätare som vill att jag ska ha en slutartid på 1/8 sekund:

Nästan där. Ljusmätaren gick inte helt att lita på. Histogrammet är förskjutet till höger några millimeter vilket räcker för att bränna ut högdagern. På den skärmbilden blinkar det även svart till vänster om centrum, d.v.s. denna del av bilden saknar helt bildinformation.

Sista försöket; jag sänker från 1/8 sekund till 1/10 sekund:

Denna gång ligger histogrammet helt inom ramen. Varken vänster eller höger del går i väggen och all dynamik är bevarad. Molnen syns och inga delar av himlen är kritvita.

Finns det då tillfällen då man vill ha histogrammet förskjutet? Absolut. Histogrammet nedan visar hur en del gått i den högra väggen, d.v.s. utbränd högdager till följd.

Ser vi på bilden märker vi att de delar som är utbrända är strålkastarna vilket jag tycker ger en fin effekt.

Jag visar även ett exempel på när man kan ha ett histogram åt det mörkare hållet:

Övervägande del av histogrammet befinner sig till vänster i ramen. Detta för att bilden mest innehåller mörka partier. Histogrammet har gått i väggen till vänster, men det gör inget då jag vill visa att en natthimmel är nattsvart. Till höger i histogrammet syns de ljusare figurerna och den gula/röda delen i histogrammet går tyvärr i den högra väggen. Detta ser man i bilden på den högra figuren där gult gått över till kritvitt. Vill du veta mer om histogram? Ladda då ned den PDF-baserade fotokursen.

Fotoövning

Vilka motiv är omöjliga att få till ett histogram inom ramarna, och vilka motiv är lätta?