Dömdes efter drönarfilmning vid Kaknästornet

En grekisk medborgare som studerade i Sverige dömdes i Stockholms tingsrätt 2024-02-22 för att medelst drönare olovligen avbildat Kaknästornet. Totalt landade summan på 3 000 kr.

Bild på skyddsobjektsskylten ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2023-10-28, Stockholms stad, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

40 dagsböter om 50 kr (2 000 kr)

Förverkande och beslag

Tingsrätten avslår yrkandena om förverkande av i beslag tagen egendom (drönare, GoPro-glasögon, batterier, kontroll, GoPro-kamera och sim-kort). Beslagen hävs.

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har med hjälp av en drönare och en GoPro-kamera fotograferat och filmat Kaknästornet från luften och därigenom brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjektet. Det hände den 28 oktober 2023 vid Kaknästornet, Mörka kroken, Stockholm, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Åklagaren har yrkat att i beslag tagen drönare, GoPro-kamera, GoPro- glasögon, sim-kort, kontroll och batterier ska förklaras förverkade

INSTÄLLNING

B har under målets handläggning erkänt gärningen. Han har gjort anspråk på den beslagtagna egendomen. Tingsrätten har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTREDNING

Åklagaren har som bevisning åberopat beslut om skyddsobjekt, fotografier, beslagsprotokoll och B:s egna uppgifter från förundersökningen.

SKÄL

Skuld och påföljd

B har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av övrig utredning. Åtalet är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Med beaktande av brottets straffvärde bestämt antalet dagsböter till 40 stycken. Storleken på varje dagsbot ska, med hänsyn till vad som framkommit om B:s ekonomi, bestämmas till 50 kr.

Förverkande

Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen (2010:30) får enligt 32 § andra stycket nämnda lag förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Av 30 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken framgår att när ett mål avgörs utan huvudförhandling ska domen grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet.

Åklagarens förverkandeyrkanden avser drönare, GoPro-glasögon, batterier, GoPro-kamera, kontroll och SIM-kort.

Av PM i förundersökningsprotokollet framgår att all film från brottstillfället är raderad från GoPro-kameran. Den aktuella utrustningen är laglig och förhållandevis dyrbar. Tingsrätten anser inte att det framkommit skäl för förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden ska därför avslås och beslagen hävas.

Övrigt

Skyldigheten att betala en avgift till Brottsofferfonden följer av lag.

Fotade för Google Maps – frias från olovlig avbildning av skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En förare som kört runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotograferat omgivningar för Google Maps friades 2023-10-18 i Uppsala tingsrätt från olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2021-10- 25, Uppsala kommun

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen hårddisk avslås. Beslaget hävs

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-02-24, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 25 oktober 2021 på Uppsala Garnison, Uppsala kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Förverkande och beslag

Åklagaren har begärt att i beslagtagen hårddisk förklaras förverkad.

Domskäl

Inställning

B har förnekat gärningen.

Skuld

Det är utrett att B i oktober 2021 arbetade för ett företag med uppdrag att köra runt med en 360-graderskamera monterad på biltaket och fotografera omgivningar för Google Maps. Han har i det sammanhanget åkt förbi militärområdet Uppsala Garnison som utgör ett sådant skyddsobjekt som är förbjudet att avbilda enligt skyddslagen (2010:305), vilket även framgår av gula skyltar vid infarten till området.

B har berättat att han såg de gula skyltarna vid området och att han då direkt stängde av kamerautrustningen. Han flaggade även upp i datasystemet att han kört på ett område där fotografering inte var tillåtet. I efterhand uppgav Google till honom, dit fotomaterialet hade skickats automatiskt, att de inte kunde se att det faktiskt tagits några bilder av militärområdet.

Åklagaren har inte åberopat någon utredning som visar att B faktiskt fotograferade eller filmade militärområdet med sin kamerautrustning. Mot B:s förnekande är det då inte bevisat att han avbildat något skyddsobjekt. Tingsrätten frikänner honom därför från åtalet.

Eftersom B frikänns från åtalet ska den beslagtagna hårddisken inte förverkas utan återlämnas till honom. Beslaget hävs.

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland