Vid 17:12 fredagen den 26 april pågick en räddningsinsats vid Årstabron i Stockholm. En man filmade händelsen från sin bostad varvid polisen sökte upp mannen, spelade av filmen och raderade därefter materialet på mannens mobiltelefon. Enligt polisens presstjänst verkar det inte som att en anmälan har upprättats.
Av allt att döma skedde filmningen av en person som befann sig på en bro utomhus och inte inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Någonting som krävs för för att vara kränkande fotografering.
Varför filmen raderats och med vilket lagstöd förtäljs ej. Metoden att bara radera en film är heller inte en säker metod utan det krävs överskrivning av materialet.
Kamerasensorer är känsliga för laser och det räcker med en kort exponering för att det ska bli en permanent skada som kräver att sensorn byts ut.
Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset
Med en ny kamera kan det vara värt att betala för att byta sensor, men har man en äldre kanske det är både enklare och mer ekonomiskt att ersätta den med en begagnad likvärdig kamera.
Är skadorna på sensorn begränsade skulle man kunna fortsätta använda kameran bara genom att mappa bort, d.v.s. gömma, de defekta pixlarna.
Råkonverteraren RawTherapee har just en sådan funktion. Med hjälp av en textfil kan man skriva in de defekta pixlarnas koordinater och därmed svartlista dem från att användas. Textfilen måste döpas till samma namn som det som RawTherapee visar.
RawTherapee can correct a list of bad pixels (pixels that are always black or white or stuck at one color) for your particular camera model. To do this, you need to write a text file with the absolute raw coordinates of these pixels: each line specifies a pixel with x<space>y<return> positions.
Man behöver alltså identifiera de trasiga pixlarna och skriva in dem i en textfil. Textfilen ska ha samma namn som det namn som visas i RawTherapee.
I detta fall blir det alltså:
Canon EOS 5D Mark IV.badpixels
Eftersom RawTherapee dessutom beskär råfilen något, 4 pixlar med Bayer-sensor och 7 pixlar för X-Trans-sensor (Fujifilms egna sensor) behöver man skriva in förskjutningen på den första raden i textfilen. I mitt fall rör det sig om en Canon EOS 5D IV som använder den vanliga Bayer-sensorn vilket innebär att jag sätter 4 överst. Därefter börjar man skriva in de skadade pixlarnas positioner.
Det kan underlätta att stänga av vitbalansen i RawTherapee.
Positionerna får man lättast genom att öppna råfilen i RawTherapee och välja en neutral profil. Under Demosaicing väljer man Mono eller None. Ute till vänster får man positionerna i x och y. Skriv in dessa i textfilen.
Testa nu att det fungerar. Spara textfilen och se till att den ligger i en mapp dit Dark-frames directory pekar. Starta om RawTherapee varje gång du uppdaterat textfilen.
Råfiler från Dpreview-användaren ash92, inklusive textfil.
Tips och tricks
Fotografera någonting som är rosa för att få en jämnare övergång mellan de olika pixlarna. Märks när man stänger av vitbalansen och väljer None i Demosaicing. Mer detaljer hur man går till väga finns på engelska här.
För laserskador som sträcker sig över hela linjer och kolumner kan man använda Excel eller LibreOffice för att lägga in de två första koordinaterna och sedan dra ned fältet för att generera tusentals positioner på några sekunder.
Strax innan 22 under fredagskvällen sprängdes någonting vid en port på Doktorsgatan i Ängelholm. Smällen ska även ha skadat byggnaden mitt emot men ingen ska ha blivit skadad.
Polisens helikopter kunde p.g.a. ett eftersök i Nyhamnsläge snabbt vara på plats i Ängelholm.
Hävare förbereddes för att evakuera boende via balkonger på baksidan av flerfamiljshuset. Under tiden samlades en större mängd åskådare vid polisens avspärrning.
Enligt Polismyndighetens hemsida hävdes avspärrningen 02:44. En anmälan om grov allmänfarlig ödeläggelse har upprättats.
En kinesisk medborgare som hade ärende till Säkerhetspolisen i Solna tog med sin mobiltelefon en bild på byggnaden. Det uppmärksammandes av skyddsvakt och mannen blev därefter gripen. I både tingsrätt och hovrätt friades mannen då han var journalist och att anskaffarfriheten innan 1 januari 2024 trumfade skyddslagen. Svea hovrätts dom från 2024-03-22 nedan.
Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.
Svea hovrätt
HOVRÄTTENS DOMSLUT
1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
2. SN får ersättning av staten med, rätt räknat, 8 161 kr. Av beloppet avser 5 129 kr arbete, 1 400 kr tidsspillan och 1 632 kr mervärdesskatt. Staten ska även slutligt stå för kostnaderna för den offentlige försvararen.
YRKANDEN I HOVRÄTTEN
Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B i enlighet med åtalet.
B har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.
Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.
HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Parterna har åberopat samma bevisning som i tingsrätten. Därtill har åklagaren åberopat beslut från Länsstyrelsen och fotografier på skyltning. B har åberopat ett synintyg. Hovrätten har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av ljud- och bildfiler från förhören i tingsrätten.
Hovrätten gör följande bedömning. Av den i hovrätten åberopade bevisningen framgår att Säkerhetspolisens lokaler är ett skyddsobjekt och att avbildningsförbud gäller samt att detta är skyltat på flera ställen utanför lokalen. B har dock uppgett att han är journalist och i denna egenskap blivit inbjuden till lokalerna samt att han har för vana att fotografera platser som han besöker. Eftersom han inte hade internetuppkoppling kunde han dock inte skicka vidare bilden eller lägga upp bilden på internet direkt.
Vid tiden för den aktuella gärningen gällde enligt praxis från Högsta domstolen (NJA 2015 s. 298) att ansvarsbestämmelserna i skyddslagen (2010:305) stod i strid med anskaffarfriheten enligt yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet skett för att bilderna skulle publiceras. Detta har sedan den 1 januari 2023 ändrats genom att en ny bestämmelse, 1 kap. 12 § p. 7 tryckfrihetsförordningen, förts in. Eftersom B fotograferat skyddsobjektet i egenskap av journalist får syftet med hans avbildning antas ha varit att publicera bilden. Eftersom fotograferingen skedde före lagändringen ska bedömningen ske enligt den praxis som gällde enligt det ovan nämnda rättsfallet från Högsta domstolen. Mot denna bakgrund saknas det anledning att pröva B:s invändningar om att han varken haft uppsåt eller varit oaktsam eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen vid denna tidpunkt inte kunde tillämpas i en situation som denna. B ska därför inte fällas till ansvar för brott och tingsrättens dom ska fastställas.
Solna tingsrätt
Domslut
Åtal som B frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-12-06 09:03, Solna stad
Ersättning och återbetalning
SN får ersättning av staten med 4 594 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).
Gärningsbeskrivning
B har olovligen och i strid med särskilt förbud avbildat skyddsobjektet Säkerhetspolisen genom att ha fotograferat detsamma. Det hände den 6 december 2022 på Bolstomtavägen 2, Solna stad. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Skäl
Denna dom
Denna dom behandlar frågan om åklagaren kunnat bevisa att B gjort sig skyldig till brottet olovlig avbildning av skyddsobjekt. B har förnekat brott. Åklagaren har ansett att han ska dömas till villkorlig dom och dagsböter för i vart fall oaktsamt brott mot skyddslagen.
Utredningen
B och åklagaren har till att börja med varit överens om följande. B besökte Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna den 6 december 2022. Han var inbjuden för ett besök som var bestämt i förväg. När han till fots närmade sig byggnaden där huvudkontoret finns tog han på avstånd ett foto av byggnadens utomhusfasad med sin mobilkamera. Han uppmärksammades av skyddsvakter. Efter mötet med Säkerhetspolisen kontaktade skyddsvakter och polis honom. Hans mobilkamera togs i beslag.
Åklagaren har som bevisning lagt fram en övervakningsfilm som visar B utanför byggnaden och ett foto som visar del av byggnadens utomhusfasad. B har bekräftat att han tog fotot. Skyddsvakten LS, som arbetar på platsen, har vittnat om att han av en kollega fick höra att B tagit ett foto av byggnaden och om att det kring byggnaden finns skyltar uppsatta som anger avbildningsförbud (fotoförbud).
B har förklarat att han tog fotot för att han är journalist och har tagit till vana att fotografera platser han besöker. Han var inbjuden av Säkerhetspolisen men hade inte fått någon information om att byggnaden var ett s.k. skyddsobjekt eller att det var förbjudet att fotografera byggnaden. Han kände inte till de förhållandena och såg inte heller någon skylt som angav fotoförbudet förrän han kom fram till husets entré, har han gjort gällande.
Tingsrättens slutsatser
Skyddsobjekt?
En första förutsättning för en fällande dom mot B är att det blivit klarlagt att Säkerhetspolisens huvudkontor utgör ett s.k. skyddsobjekt enligt bestämmelserna i skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet (fast B var ju inbjuden). Åklagaren har inte lagt fram någon direkt bevisning om att det finns ett beslut om att huvudkontoret är ett skyddsobjekt, t.ex. skriftlig dokumentation om förhållandet, men att Säkerhetspolisens huvudkontor verkligen är ett skyddsobjekt är rimligt för envar, väl känt för tingsrätten och dessutom tycks vittnet skyddsvakten LS i sitt vittnesmål vid huvudförhandlingen utan att direkt ha tillfrågats om saken ha utgått från att byggnaden är ett skyddsobjekt. Tingsrätten godtar mot den bakgrunden påståendet om att huvudkontorsbyggnaden är ett skyddsobjekt.
Ett särskilt beslut om förbud mot avbildningar?
Att byggnaden är ett skyddsobjekt innebär inte i sig med automatik att det är förbjudet att fota eller på annat sätt avbilda byggnaden/objektet. För att fotoförbud (avbildningsförbud) ska gälla på platsen krävs ”ett särskilt beslut” som anger att sådant förbud gäller. Åklagaren har inte lagt fram någon bevisning om att sådant särskilt beslut finns. LS har visserligen i sitt vittnesmål utgått från att fotoförbud gäller och B kan sägas ha bekräftat att han nu, i efterhand, förstått att fotografering är förbjuden. Men någon direkt bevisning om förekomsten av ett sådant särskilt beslut har inte presenterats vid huvudförhandlingen. Inte heller har tingsrätten fått del t.ex. ett foto på en skylt som anger avbildningsförbud på platsen. Rimligen finns sådana skyltar men det går inte, som tingsrätten ser saken, att utan vidare och utan någon direkt bevisning i den delen bara utgå från att det finns ett sådant särskilt beslut som krävs enligt skyddslagen och att det beslutet i så fall omfattar också byggnadens yttre fasad.
B:s uppsåt
B har, som framgått, gjort gällande att han inte kände till byggnadens status som skyddsobjekt och det påstådda fotoförbudet och han har sagt att han inte skulle ha tagit något foto om han känt till att det var förbjudet enligt bestämmelserna i skyddslagen. Han har, som också nämnts, förklarat att han inte såg någon skylt som angav förbudet förrän han kom fram till husets entré. Det påståendet stämmer inte överens med LS:s uppgifter vid huvudförhandlingen. Vittnet har sagt att området kring huvudkontoret är ”välskyltat” och att det finns en förbudsskylt ungefär i höjd med den plats där B tog fotot, ett stycke från entrén.
Tingsrätten har ingen anledning att misstro vittnet. Det verkar högst rimligt att anta det finns skyltar på platsen som markerar både byggnadens status som skyddsobjekt och fotoförbudet. Men hur dessa skyltar ser ut och närmare om var de är placerade har det inte lagts fram någon bevisning om. Och i frågan om B såg någon skylt innan han på visst avstånd från byggnaden tog fotot finns ingen annan utredning än B:s egna uppgifter.
Slutsats
I avsaknad av närmare utredning om det nödvändiga särskilda beslutet och om vilka skyltar som B såg eller kunde se när han tog fotot, finns det inte förutsättningar att döma honom för den åtalade gärningen.
Förverkande
Åklagaren har ansett att B:s mobiltelefon ska förklaras förverkad. Hon har gjort gällande att förverkande behövs eftersom även ett raderat foto kan återskapas om B återfår telefonen.
B har motsatt sig förverkande.
Mobiltelefonen kan beskrivas som B:s hjälpmedel vid den åtalade gärningen. Huvudsyftet med att förverka sådana hjälpmedel till brott enligt skyddslagen är att förebygga brott mot lagen. I detta fall har B inte begått något brott och dessutom är det osäkert om förverkande av telefonen skulle innebära att framtida brottslighet från B:s sida förebyggs. Han är ostraffad sedan tidigare och någon konkret risk för att han kommer att göra sig skyldig till brott framöver har inte gjorts gällande. Han arbetar som journalist och under de ca tio månader som nu gått sedan telefonen togs i beslag har han med all sannolikhet skaffat sig en annan mobiltelefon. Om den beslagtagna telefonen förverkas skulle det därmed rimligen ha en högst blygsam betydelse för hans möjligheter att framöver t.ex. fotografera en skyddsklassad byggnad. Till det kommer att det säkerligen är riktigt att ett raderat foto kan återskapas om B återfår telefonen, men det framstår som högst antagligt att fotot kan återskapas eller ”tas fram” via någon av de molntjänster och liknande som finns även om B inte får tillbaka sin telefon.
Det är sammantaget enligt tingsrättens mening inte rimligt att säga att förverkande av mobiltelefonen ”behövs” för att förebygga brott. Några andra särskilda skäl för förverkande än de som nu prövats har åklagaren inte pekat på.
En grekisk medborgare som studerade i Sverige dömdes i Stockholms tingsrätt 2024-02-22 för att medelst drönare olovligen avbildat Kaknästornet. Totalt landade summan på 3 000 kr.
Bild på skyddsobjektsskylten ovan från polisens förundersökningsprotokoll.
Domslut
Brott som B döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2023-10-28, Stockholms stad, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)
Påföljd
40 dagsböter om 50 kr (2 000 kr)
Förverkande och beslag
Tingsrätten avslår yrkandena om förverkande av i beslag tagen egendom (drönare, GoPro-glasögon, batterier, kontroll, GoPro-kamera och sim-kort). Beslagen hävs.
Brottsofferfond
B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.
YRKANDEN
Åtalspunkt 1
Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305). Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.
OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT
B har med hjälp av en drönare och en GoPro-kamera fotograferat och filmat Kaknästornet från luften och därigenom brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar av skyddsobjektet. Det hände den 28 oktober 2023 vid Kaknästornet, Mörka kroken, Stockholm, Stockholms stad.
B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Förverkande och beslag
Åklagaren har yrkat att i beslag tagen drönare, GoPro-kamera, GoPro- glasögon, sim-kort, kontroll och batterier ska förklaras förverkade
INSTÄLLNING
B har under målets handläggning erkänt gärningen. Han har gjort anspråk på den beslagtagna egendomen. Tingsrätten har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling.
UTREDNING
Åklagaren har som bevisning åberopat beslut om skyddsobjekt, fotografier, beslagsprotokoll och B:s egna uppgifter från förundersökningen.
SKÄL
Skuld och påföljd
B har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av övrig utredning. Åtalet är därmed styrkt och B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.
Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Med beaktande av brottets straffvärde bestämt antalet dagsböter till 40 stycken. Storleken på varje dagsbot ska, med hänsyn till vad som framkommit om B:s ekonomi, bestämmas till 50 kr.
Förverkande
Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen (2010:30) får enligt 32 § andra stycket nämnda lag förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Av 30 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken framgår att när ett mål avgörs utan huvudförhandling ska domen grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet.
Åklagarens förverkandeyrkanden avser drönare, GoPro-glasögon, batterier, GoPro-kamera, kontroll och SIM-kort.
Av PM i förundersökningsprotokollet framgår att all film från brottstillfället är raderad från GoPro-kameran. Den aktuella utrustningen är laglig och förhållandevis dyrbar. Tingsrätten anser inte att det framkommit skäl för förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden ska därför avslås och beslagen hävas.
Övrigt
Skyldigheten att betala en avgift till Brottsofferfonden följer av lag.
Illustratören Jonas De Ro blev ofrivilligt indragen i en konspirationsteori som rör försvinnandet av passagerarplanet MH370. Hans bilder från 2012 användes vid skapandet av en fejkad film som påstods vara tagen från en satellit och visa hur flygplanet omgärdats av tre UFO:n.
Inbäddade YouTube-klipp omfattas ej av utgivningsbeviset
Det intressanta här är dock inte själva konspirationsteorin eller filmen, utan i stället alla de påståenden om att Jonas De Ros fotografier skulle vara manipulerade eller helt syntetiskt skapade. Detta för att fortsätta hålla historien om att flygplanet blivit bortfört vid liv.
Råfilerna
I Jonas De Ros YouTube-video som togs bort p.g.a. att han outat en av personerna som trakasserarat honom ingick även en länk till råfiler. Hashsumma med SHA256 nedan om man vill vara säker på att det är samma zip-fil som laddadats upp från början. Vet du inte hur du genererar en SHA256-hash kan du ladda upp filen här.
Genom att tillgängliggöra råfilerna blev det svårare för kritikerna att hävda manipulation. Inte för att det är omöjligt att manipulera Canons råformat CR2 utan för att det är en högre tröskel att ta sig över. En råfil har många komponenter som måste stämma.
Exempelvis är en råfil inte en färdig bild utan består av ett mosaikmönster som måste färginterpoleras. De flesta av Canons kameror har dolda svarta fält som kan användas för att beräkna rätt svartnivå eller för att ta bort dynamiskt radbrus. Dessa fält är inte helt homogena utan kan bestå av flera olika delar. Andra saker som måste stämma är klippning av färgkanaler eller att objektivkorrigeringsprofilerna fungerar som de ska för rätt objektiv. Slutligen måste metadatan i filen stämma med vad som visas. En viss del av metadatan i Canons råfiler, dess Makernote, är långt ifrån avkodad. För Canon EOS 5D II är ett par tusen taggar okända.
Påståenden
Sedan det blivit känt att Jonas De Ros material använts i skapandet av satellitfilmen har olika påstående tagits upp för att försöka misskreditera Jonas De Ro och påvisa att råfilerna är fejkade. Oftast är det samme person från Seattle som maniskt försökt finna fel och som går under namnen GuidoB/NoFakery/NotaNerd_NoReally/WSAdvisor_/Raytracer111/Ray9T/MediaTruth. Det var också denne man från Seattle som den 29 januari 2024 hos Canon Community U.S.A. drog in mig i sin saga om råfilerna.
Exempel på vad personen från Seattle skrivit.
Även användaren BobbyO_/CyberCynic7/JohnConnor01 har hängt på trakasserierna genom att upprepa seattlebons felaktiga påståenden.
Användaren TJPofTexas har på engelska skildrat de två personerna ovan i en första och andra artikel.
Dammet på sensor syns inte lika tydligt mellan varje bild
Från användaren pyevwry som postade (archive) i gruppen AirlinerAbduction2014.
”Jämförelse av snötäcket på Fuji och de saknade sensorpunkterna i molnbilder”
Sensorfläckarna finns dock med på alla bilder som användaren atadams postat.
En sensorfläck förändras i tydlighet beroende på bländaröppning, men även bländarlamellernas form förändrar hur fläckarna kan se ut. En annorlunda brännvidd kan vid bildens kanter i den färdiga bilden flytta sensorfläckarna bort från centrum. Gissningsvis eftersom det ligger ett skyddsglas ovanpå själva sensorn och som därmed har ett avstånd till den.
Utsnitt från högra nedre hörnet där Canon EF 50/1.8 II jämförs med Canon EF 75-300/4-5.6 II USM. f/10 och bränddvidd 50 mm vs 300 mm. Notera hur även formerna på dammkornen förändras.
Utöver det spelar även motivet en roll i hur lätt eller svårt det är att urskilja en sensorfläck. Det vet alla fotografer som stört sig på sensorfläckar.
f/9 med Canon EF 50/1.4 USM.
”CR2-filer från Jonas är omöjliga att skilja från TIF-filer, och sannolikt DNG- eller TIF-filer som döpts om till CR2.”
Hos 3_Orbs del 1 (archive) och 3_Orbs del 2 (archive) kom påståendet att en CR2 från Canon är omöjlig att skilja från en TIFF-fil och att Jonas skulle ha manipulerat en TIFF eller DNG för att sedan byta filändelse till CR2. Det stämmer att CR2 bygger på TIFF-formatet, men en CR2 med rådata har så mycket mer som man måste ta hänsyn till. Personen från Seattle exporterade en CR2-fil till en TIFF-fil, kladdade på den, sparade TIFF-filen och bytte därefter filändelse till CR2 i ett tappert försök att ha skapat en CR2-fil från en manipulerad TIFF. Den nya filen gick dock inte att öppna vare sig i darktable eller RawTherapee. Om man bytte tillbaka till TIFF öppnades filen galant i RawTherapee.
Vi har kontrollerat de äldsta arkiven och torrents och för närvarande kan bilderna i fråga som förmodligen har moln som matchar MH370 Satellite-videon inte hittas.
De filer som laddades upp av Jonas är CR2-filer, inte RAW.”
CR2 behöver inte innehålla rådata. Exempelvis finns mRAW och sRAW som redan är färginterpolerade direkt ur kameran men som sparas i CR2-format. CR2-filerna från Jonas De Ro är däremot råfiler och användaren JustXAshton har fel.
”Det finns inte en chans att Jonas bilder togs vid de tidpunkter som anges i exif-data”.
Exif visar 08:48 vilket bevisligen inte stämmer med solnedgång.
För att kontrollera tiden kan man gå till fotografens Flickr-konto. Med samma kamera tog han en bild på fyrverkerier från det kinesiska nyåret i Hong Kong 24 januari 2012. Fyrverkeriet varade mellan kl 20:00-20:20. I Exif står det 13:56:46.
En annan bild från den 31 januari 2012 tagen medelst samma kamera visar NTT Docomo Yoyogi Building där en klocka pryder sidan. Tiden enligt klockan är 14:46 medan tiden i Exif visar 07:45. Tiden bör korrigeras med sju timmar för att få japansk tid och första bilden från Fuji är alltså inte 08:48 utan 15:49. Det förklarar dock inte vad som hände vid det kinesiska nyåret om man lägger på sex timmar, kinesiskt tid i Hong Kong. Började fyrverkerierna redan vid 19:57?
”Råfiler är inte komprimerade”
Råfilen från en Canon 5D II är komprimerad och det har för övrigt varit standard hos Canon de senaste två decennierna. Canon EOS DCS 3c från 1995 och som var ett samarbete mellan Canon och Kodak sparar däremot okomprimerat.
En råfil från en Canon EOS 5D II skulle om den vore okomprimerad snarare ha en filstorlek omkring 37 MB, exklusive metadata med inbäddade JPEG-filer. Råfilen 1839 from Jonas De Ro har en filstorlek omkring 21,8 MB. Det är en enligt mig en stor fördel att komprimera förlustfritt.
Med Canons senaste kameror finns även Compact RAW, CRAW, som bygger på förstörande komprimering.
Användande av cr2hdr för att skapa en CR2-fil
Hos Magic Lantern har programmet cr2hdr använts för att skapa DNG-filer med två ISO-tal och därmed öka det dynamiska omfånget. I sitt letade fann användaren NoFakery (archive) programmet och kom nu med påståendet att det var detta program som Jonas De Ro skulle ha använt sig av. Bara genom att titta på den exempelfil som användaren Marsblessed hos Magic Lantern laddat upp syns det spår efter fel svartnivå, d.v.s. bilden går åt grönt eller magenta. Filen från Canon 650D visar en svartnivå på omkring 1990 i stället för 2048. En konsekvens av att köra Dual ISO, d.v.s. två ISO-tal samtidigt?
Artefakter syns i bild 1839 efter att alla reglage dragits
Bild 1839 som den ser ut med minimala förändringar, uppladdad med tillstånd från Jonas De Ro
Hos discuss.pixls.us (archive) försökte nu personen från Seattle få medhåll för att bild 1839 skulle ha Fuji inklistrad i bild. För att bevisa detta använde han darktable och valde att dra i alla reglage han fann utan att ha en aning om vad saker och ting gjorde.
Svartnivån, black level, fås genom bildfilens metadata, Makernotes närmare bestämt, eller utläses av de maskade pixlarna som Canon har i kanterna på bilden.
I första bildexemplet hade han dragit i svartnivån, black level. Vid höga ISO-tal och när man ljusat upp en bild kan man behöva ändra svartnivån manuellt ett steg eller tre om bilden börjar dra åt grönt eller magenta. I detta fall hade personen ändrat flera hundratals steg och därefter trott att han hittat att Jonas De Ro skulle ha klippt in vulkanen Fuji.
Egen bild från Kullaberg som visar hur det kan se ut när man sätter svartnivån galet.
Ovan syns min egen bild från Kullaberg där den vänstra sidan visar fel svartnivåer. Den högra visar korrekt svartnivå.
Egen bild från min 5D II öppnad i darktable och då med liknande svartnivå som mannen från Seattle använde.
Även ovan är egen bild men denna gång från en 5D II jag en gång ägde.
Mängder av moduler påslagna utan orsak.
I nästa bild hade personen i fråga aktiverat mängder av moduler utan att själv förstå varför. Till höger i skärmdumpen syns en del av modulerna aktiverade och till vänster likaså. Detta får förstås bilden att se ut som fan själv.
”Looks like no clouds I have seen against the same settings on any RAW file i tested.”
Nej, det där ser inte ut som någonting från denna värld.
Inringat område som togs för photoshoppande.
Visst ser det ut som det japanska tecknet 中, men delarna till den finns från samma tid på en annan bild och från en annan fotograf och är alltså bara en del av vulkanen. Det högra ser ut som ett moln vilket blir tydligare om man gör en rörlig bild av de tre vulkanbilderna.
Canons verifieringssystem går ej att lita på sedan det knäckts
Man ska då känna till att verifieringssystemet var ett tillägg för $700 som man fick köpa till och riktade sig till tidningar och myndigheter. I fallet med Jonas De Ros bilder från sin flygresa skulle det varken gjort till eller från eftersom han bevisligen i metadatan inte använt tillägget.
Taggen Subject Distance som inte finns
Hos Community Canon USA (archive del 1 och del 2), 3_Orbs (archive) 3_Orbs igen (archive) och under namnet GuidoB, med anspelning på programmet Sherloqs utvecklare, drogs ett påstående om taggen Subject Distance och vad oddsen skulle vara för att Subject Distance skulle vara på decimalen densamma.
Vad är oddsen för en likhet med 2 decimaler för ”Subject Distance” med kameran inställd på ”Autofokus med en punkt”
Canons råfil från Canon EOS 5D II innehåller tillsynes ingen sådan tagg över huvud taget. Felet verkar bero på att personen använt ett program, IrFanView, som visar en tagg som inte registreras i bildfiler från Canon EOS 5D II.
IrFanView visar med min bild taggen Subject Distance och ett avstånd till Jupiter om 0,01 meter.IrFanView visar en temperatur om 160 grader C för min Canon EOS 1Ds.
IrFanView verkade i detta fall vara helt fel program för uppgiften och samme person har tidigare gjort samma misstag där han:
inte förstått vad saker och ting är i metadatan, exempelvis GPS-taggen som lämnats tom för att man ska kunna GPS-tagga senare.
använt IrFanView som visat honom fel nummer.
Vi som använt och fortfarande använder Canons tidigare råformat CRW vet hur man inte kan bädda in GPS-positioner i detta råformat medelst extern enhet utan i stället är tvungen att lägga koordinaterna i en separat sidofil. CR2-formatet blev därför ett lyft när det kom, oavsett om själva kameran har inbyggd GPS eller ej.
Fel serienummer
Användaren NCBoy, som förstås av en slump också använde IrFanView, klagade på att serienumret i råfilerna inte fanns med i Canons databas, men matade förstås in fel serienummer. Han litade på IrFanView som bevisligen är helt fel programvara när det kommer till att läsa metadata. Orsaken till felet är att IrFanView tagit bort en nolla i början av serienumret.
Matar man in rätt serienummer accepterar Canons databas kameran. Hur Canons serienummer är uppbyggt är en hemlighet som Canon inte delar med sig av. Med hjälp av Tornado EOS och nyare kameror kan man kanske ändå gissa sig till att de första två siffrorna är produktionsmånad, tredje siffran vilken världsmarknad det rör sig om, fjärde en eventuell kontrollsiffra, femte vilken fabrik och de sista siffrorna ett löpnummer. R6, M5 och 6D fungerar så medan min 7D inte gör det. För att veta om 5D II följer samma linje som de nyare behöver man få tag i några kameror från olika marknadsregioner.
Taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower
Efter att ha insett att taggen Subject Distance inte var vad personen sökte försökte han i stället förstå sig på taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower. Community Canon USA (archive) och 3_Orbs (archive)
Canon registrerar med nyare objektiv dessa två värden. Vad personen reagerat på var att Focus Distance Upper låg på 6,01 meter och inte oändligheten för några av Jonas De Ros molnbilder.
Det hela kan enklast förklaras med att registreringen är av ett primitivt slag och att man inte kan ta det för en sanning. Två modeller av Canon EF 17-40/4L USM, samma som användes av Jonas Dr Ro, har även använts av mig och båda har vid många tillfällen visat Focus Distance Upper 6,01 meter när man fotograferat moln eller annat långt bort.
Canon EF 17-40/L USM registrerar följande avstånd:
Lower 0.28 m
Upper 0,28 m
Lower 0,48 m
Upper 0,56 m
Lower 0,94 m
Upper 1,55 m
Lower 1,55 m
Upper 6,01 m
Lower 6,01 m
Upper oändlighet
Fokusavstånden beskriver fem avstånd. Det är få avstånd och långt spann mellan Lower och Upper. Ytterligare en parameter att ta hänsyn till är temperaturen (archive) som kan få fokusen att ändra sig.
Nästa punkt som personen försökt angripa var att taggarna Focus Distance Upper och Focus Distance Lower ändrat den ordning de kommer i jämfört med annan metadata, trots att det är samma mjukvaruversion i kameran. T.ex. ser det ut som att Camera Orientation kommer först i bild 1834 men att det är Live View Shooting som kommer först i bilderna 1837 och 1855.
Ordningen för var Focus Distance Upper och Lower hamnar ser ut att ändra sig.
Orsaken är att Canon EF 50/1.4 USM från 1993 använts i bild 1834. Denna registrerar inget fokusavstånd alls då det bland de äldre objektiven enbart var sådana med ringformad ultraljudsmotor som kunde ge någon form av fokusavstånd.
I metadatan ser det ut som att FocusDistanceUpper och FocusDistanceLower sparas på tre platser, och Exiftool som sidan exifmeta.com använder sig av har inte använts med rätt inställning för att plocka ut samtliga tre taggar. Nedan visas Canon EF 50/1.4 USM till vänster och Canon EF 17-40/4L USM till höger. Båda bildfiler har taggar på samma ställe.
Snabba bildtagningar
Twitter-användaren BobbyO_ reagerade på att Jonas De Ro kunnat hinna med att ta tre bilder under hela fyra sekunders tid. Kommentaren säger mer om BobbyO_ och dennes erfarenhet av kameror än om Jonas De Ro.
”Detta är råfilens uppdelning med tidslinjen. 1841 togs. Sedan en skarp sväng ner med kameravinkeln. 1842 togs 2 sekunder efter. Och 1843 togs 2 sekunder efter det. Bara för att klargöra.
Alla 3 bilderna togs inom ca 4 sekunder.”
Även Twitteranvändaren JustXAshton hoppade på tåget.
Canon EOS 5D II klarar av att ta 3,9 bilder/sekund. Att ta 1 bild/sekund är ingen bedrift med en sådan kamera. Redan under tidigt 70-tal kunde man med en motordriven Canon F1 ta 9 bilder/sekund. Med en mätsökarkamera från 50-talet går det mycket väl att ta 1 bild/sekund.
Inte heller är det en bedrift att vinkla ned en småbildskamera som 5D II.
Det är högst oklart vad en skarp nedvinkling egentligen innebär när det rör sig om en mindre nedvinkling med ett objektiv som har 100 mm i brännvidd och där flertalet moln ingår i de två bildrutorna. Med mitt Canon EF 24-105/4L IS USM ger en nedvinkling vid 100 mm en hel bildruta ned, fokuserad mot oändligheten, en nedsänkning vid frontglaset på två centimeter.
Jonas kallar bilderna för filer
”Och slutligen har Jonas aldrig gått med på att kalla dessa bilder för riktiga bilder tagna med hans kamera under flygningen.
Han kallar dem filer och autentiska, och det betyder ingenting juridiskt.”
Här greppar man verkligen efter varje halmstrå man kan få tag på. Råfiler kallas på engelska för RAW, raw eller raw files. På svenska kallas de för råfiler eller bara RAW. Ofta får man en knäpp på näsan inne hos olika fotoforum om man skulle likställa råfiler med bilder, även om andra åsikter finns.
Mannen från Seattle har tidigare beskrivit råfiler som raw image och raw file.
Exponeringsvärde 14,6?
”Och det är bara några av de visuella ledtrådarna. Det finns så många fler problem.
Bilden bryts ner och beter sig inkonsekvent över färgkanaler.
Exif-anomalier och 1837 och 1839 registrerade EV-värde 14,6, det är inte vad histogrammet visar.
Histogrammet är i linje med bilder som skapats på en bildskärm.”
Om det inte är avrundat så verkar 14,6 EV komma från taggen Ljusvärde i Exiftool.
1837
Light Value : 14.6
1839
Light Value : 14.6
Om så är fallet får man samma resultat med objektivlocket på eftersom taggen Ljusvärde i Exiftool är sammansatt av bländare, slutartid och ISO. Uträkningen står på samma sida:
calculated LV = 2 * log2(Aperture) – log2(ShutterSpeed) – log2(ISO/100); similar to exposure value but normalized to ISO 100)
Så det blir i fallet med 1837 och 1839 följande:
2log₂(8)−log₂(1÷800)−log₂(200÷100)
Om det i stället är som så att seattlebon menar taggen Measured EV, uppmätt exponeringsvärde, får man förstås ett högt värde om man fotograferar någonting vitt, exempelvis moln.
1837
Measured EV : 14.75
1839
Measured EV : 14.62
”Värdena på dina bilder är rimliga, John. Men när du får sådana värden från liknande molnbilder från en flygning, är det inte acceptabelt optiskt sett.
På samma sätt som bilder med solnedgång + moln har följande värden – dessa värden verkar vara tagna från en annan bild och kopierade till molnbilden med solnedgång (där solen inte ens syns i bilden)
EV-värde på 15
Slutarhastighet 1/200 eller 1/1000
Bländaröppning =8
Man skulle kunna förvänta sig att sådana värden kommer från en starkt upplyst bild, men nej, det vi ser är ett moln med en tråkig orange nyans där ena sidan är något mer orange på grund av den nedgående solen. Det är en optisk anomali. Matematiskt sett är EV-värdet för slutartiden och bländaren logiskt, men när du vet hur du kan koppla dessa inställningar till bilden vet du att det inte är förväntat.”
Nedan finns fyra bilder tagna med fyra olika ljusmätningsmetoder från en Canon EOS R6. Det uppmätta exponeringsvärdet skiljer sig åt trots att exponeringen är identisk. Bilderna är tagna i Skåne 20:04 den 10 juli 2024.
Evaluerande 14,50 EV, utsnittsmätning 16,00 EV, spotmätning 16,12 EV och centrumvägd genomsnitt 15,50 EV.
Andra saker som påverkar är fokusskiva, inställning för fokusskiva och om man använder Live View.
”Råfiler betyder ingenting”
”’råfiler’ betyder ingenting.
Jag tror att argumentet du försöker göra är att de är för hög kvalitet för att komma från videorna.
De kom inte från videorna, de kom från satellitdata, vilket är högre kvalitet än någon kommersiell kamera.
Satellitbildsdebunken har varit död sedan vi fann att bilderna bara går tillbaka till 2016. Det är ett faktum, inte en åsikt.”
Tack vare att fotografierna är tagna i råformat har kritikerna fått stånga sig blodiga mot en vägg vilket hela denna artikel visar.
Vad twitteranvändaren JustXAshton ovan menar med att bilderna bara går tillbaka till 2016 är att Web Archive, sidan som sparar en stor del av Internets historik, inte sparat just dessa bilder förrän 2016 vilket förstås inte säger någonting om när fotografierna togs eller publicerades.
En av råfilerna innehåller detaljer som någorlunda går att tidsbestämma.
Bild 1845 som visar ön Kozushima. Rött visar ej färdigbyggd ilastningsplats för båtar. Gult visar en vik som på en bild från 2014 är fylld med tetrapoder i betong.
Bilder på hamnen hur den såg ut 4 juli 2012 och 27 april 2014. Även Google Earth har satellitbilder från 2009 och 2015. Hamnar är platser där förändringar sker ofta.
Som kuriosa har twitteranvändaren JustXAshton uppmärksammats för att ha rapporterat att hangarfartyget Eisenhower sänkts 2024 och för att ha förväxlat en långzoomskamera från Kodak med ett teleskop.
”Hur verifierar man att råbilderna är från 2012?”
Vågor misstas för flygande klot
Mannen från Seattle trodde sig ha funnit tre flygande klot även i råfilen.
”#mh370 och Jonas du misslyckades med att radera klotens tidigare bildposition (videoartefakt) nästa gång förhoppningsvis kommer du att producera bättre förfalskningar från skärmdumpar.”
Tar man en titt på råfil nr 1842 ser man mängder med vågor. Vår vän från Seattle har helt enkelt markerat en ruta kring tre av vågorna.
Bilden är i videon spegelvänd.
Exempel på fejkade CR2-filer
Det går absolut att att fejka eller modifiera råfiler i CR2-format och här är två exempel.
Biet
Bild hämtad från Pexels.com och CR2-fil från användaren junkfort. CR2-filen ska motsvara en råfil från Canon EOS 450D.
darktable vägrar att öppna filen.
Om man konverterar till DNG via Adobe DNG Converter accepterar darktable filen. Det första att notera är att filen har fyra svartfält mot Canons två.
Läsbruset i svartfälten är 0.
Färgbrus saknas.
I programmet Noiseprint syns det direkt att saker och ting inte stämmer. Svartfälten som normalt ska se lika brusiga ut som övriga bilden är homogena. Man ser tydligt var Photoshops generative fill använts för att få rätt format på bilden.
Programmet Noiseprint från skaparna D.CozzolinoochL.Verdoliva
Johann A. Briffa har beskrivit hur man går tillväga för att manipulera en CR2-fil. I detta fall en råfil från en 600D. Originalfilen, från BossBase dataset, filen efter att den manipulerats.
BossBase Images License: This work can only be used for scientific purposes. It has to be cited as the “BOSSbase” or the “database from the BOSS contest”. You may not use this work for commercial purposes. For any reuse or distribution, you must make clear to others the license terms of this work. Any of the above conditions can be waived if you get permission from the copyright holder.
darktable vägrar att öppna filen om man inte konverterar till DNG via Adobe DNG Converter.
Det finns fyra svartfält mot originalets två. Precis som det förra exemplet saknas det brus. Läsbruset är 0. Måtten på svartfälten är fel.
Det klonade området står ut om man använder färginterpoleringsmetoden AMaZE, men VNG4 är mer förlåtande.
Brus i originalets svartfält.Modifierad CR2 med helt brusfritt svartfält.Programmet Noiseprint från skaparna D.CozzolinoochL.Verdoliva med inställning för att generera en heatmap.
Där finns inget som sticker ut med råfilerna från Jonas De Ro
Bilderna från Jonas De Ro ingår i en serie som är begränsad i både tid och rum. Alla är tagna i råformat och olika objektiv har använts.
Objektivprofilerna som jag har och som jag t.o.m. själv har skapat stämmer med objektiven. De varken under- eller överkorrigerar.
Ur metadatan är det inget som sticker ut mer än tiden. Någonting som dessutom är förklarligt när det kommer till resor över tidszoner.
Svartfälten
Svartfälten finns där och är brusiga som de ska vara. Längden och bredden på svartfälten är korrekta och det finns artefakter i den första pixelraden, precis som det ska vara med denna typ av kameramodell från Canon.
Heta pixlar
Ett dussin heta pixlar och åtminstone en kall pixel genomsyrar råfilerna. Det gäller även IMG_0822.CR2 (image 1) från 2012-01-21 innan flygresan och IMG_3212.CR2 (image 25) från 2012-02-01 efter flygresan. Dessa skapar ett mönster som är unikt för kameran. Åtminstone inom denna tidsperiod då fler kan tillkomma under tid.
IMG_0822, IMG_1837 och IMG_3212 har alla samma pixelvariation.
Tokyo Skytree 2012
Några av råfilerna precis efter flygresan innehåller Tokyo Skytree som invigdes i maj 2012.
Råfilen IMG_2990.CR2 från 1 februari 2012 visar spiran som då fortfarande hade ett grönt skyddsnät runt sig. Man kan alltså tidsbestämma fotografiet till att vara taget före maj 2012.
IMG_2990.CR2 som visar Tokyo Skytree och som fortfarande har skyddsnät. Sensordammet är där fortfarande även om det ser ut som att ett nytt dammkorn tillkommit.
Noiseprint
Programmet Noiseprint visar inget som sticker ut. Inte heller syns några färginterpoleringsfel.
Programmet Noiseprint från skaparna D. Cozzolino och L. Verdoliva. Bild 1839 visas.
Kritiker med noll koll
Sammanfattar man det verkar kritikerna maniskt leta efter fel där det inte finns några. I ivern och jakten efter att hitta någonting över huvud taget trampar man gång på gång i klaveret. Felstegen är så pinsamma att man inte kan tro annat än att de aldrig någonsin hållit i systemkameror, än mindre använt några.
Sensordamm misstas för att vara en sjö…
En begagnad Canon EOS 5D II tillsammans med Canon EF 50/1.4 USM kan man finna för en spottstyver om man nu själv vill testa alla möjliga inställningar. Ännu billigare om den är i dåligt skick med dammig sensor eller fungus. Det finns dessutom ytterligare ett billigt alternativ såsom Canon EOS 30, som laddas med film, om man enbart vill testa hur många bilder per sekund man kan ta.
Tar sagan slut här?
Nej, personen från Seattle har delvis lärt sig av sina misstag och gömmer (archive) nu sina inställningar för att andra inte ska kunna se vilka reglage han drar i.
Användarnamnet JohnConnor01 (Bobby0_) som frågar sig varför råfilen ser ut på ett visst sätt i darktable när han medvetet dragit fel svartnivå blockerar alla som förklarar och därefter fortsätter han att ställa samma fråga. Det ska poängteras att han laddar upp lågupplösta skärmdumpar som om någon annan skickat materialet till honom via en meddelartjänst som automatiskt komprimerar sönder materialet.
Med det sagt är det första kapitlet i sagan som en gång handlade om en fotografs råfiler tagna över Japan sedan länge ett minne blott. I stället har den tagit en snäv vändning och är mitt uppe i en värld fylld av de mest fantastiska fantasier. Hur den slutar och vilka karaktärer som vi kommer möta under berättelsens gång kan endast gudarna sia om.
DNG står för Digital Negative och är Adobes filformat. Det tillkom 2004 i ett försök att standardisera råfiler. Någonting som delvis lyckats. Kameratelefoner och drönare är exempel där DNG slagit igenom helt medan stora kameratillverkare som Canon, Nikon och Sony fortsätter att köra med sina egna format.
Från Adobes whitepaper 2004 som riktades till kameratillverkarna:
”Today, there is no accepted standard for storing raw camera files; not only do camera manufacturers create their own formats, but these formats often vary among cameras created by a single manufacturer. ”
”I dag finns det ingen vedertagen standard för lagring av råfiler; inte nog med att kameratillverkarna skapar sina egna format, utan dessa format varierar ofta mellan kameror från en och samma tillverkare.”
Problemet finns än i dag där kameratillverkarna släpper sina råformat men sedan helt vägrar att släppa fritt hur rådatan och metadatan ska utläsas, undantaget GoPro. Nikon valde att vara värst genom att kryptera vitbalansfältet i metadatan för att stänga ute tredjepartsprogram. Nikons svar var att utvalda aktörer fick tillgång till hur man bearbetar Nikons råformat. Då ska man känna till att Nikon själv förstört sina användares råfiler med dåligt kodade program. Lärdomen är att aldrig använda ett program som ändrar i själva råfilen.
Adobe DNG Converter
Det finns mängder av program som kan konvertera råfiler till DNG-filer. Det mest kända är Adobe DNG Converter som finns för Windows och OS X.
Som utgångsläge konverterar det en råfil till en komprimerad DNG-fil med rådata. Rådatan ska dock vara densamma.
Optiska svartfält precis som Canons originalfil. Samma pixeldimension. Behöver färginterpoleras.
Väljer man däremot förstörande komprimering sparas ingen rådata längre i DNG-filen. Dessutom beskärs bilden något och man kan snarare betrakta den färdiga filen som en JPEG i stället.
Förstörande komprimering där artefakter syns i himlen. Optiska svartfält är borta. Ingen färginterpolering behövs då filen redan är så gott som färdig.
Adobe DNG Converter klarar inte av att konvertera alla råfiler från exempelvis Canons Dual Pixel Raw (två råfiler i en CR2-fil eller CR3-fil) eller Canon Raw Burst (flera råfiler i en CR3-fil). DNGLab klarar det men måste konvertera till enskilda DNG-filer.
Jämförelse av metadata mellan CR3 och konverterad DNG
Med Canons nya CR3-format följer enbart en bråkdel av metadatan med vid en konvertering av Adobe DNG Converter till DNG. En CR3-fil från R6 innehåller 9400 rader metadata medan en konverterad till DNG innehåller 160 rader metadata.
Fördelar med DNG
Ett öppet format som vem som helst kan använda. Stöds av många råkonverterare
Det finns en inbyggd hash för att kunna kontrollera om filen är hel
Ändringar kan skrivas i filen. Enklare filhantering, men kan också bädda för skrivfel. Att ha en sidofil med inställningarna är säkrare
Nackdelar med DNG
Vid konvertering kan man gå miste om viktig metadata
Kameratillverkarnas programvara, exempelvis Canon Digital Photo Professional stöder ej konverterad DNG
Det är inte uppenbart för den genomsnittlige användaren om en DNG-fil innehåller rådata eller ej
Vissa tävlingar vill kunna granska ursprungsfilen, och då duger inte konverterad DNG
Specialfiler såsom Dual Pixel Raw eller Canon Raw Burst måste konverteras till enskilda DNG-filer
Cookies används för statistik. Stäng av via din webbläsare eller blockera javascript.
Cookies are in use for analytics. Turn off cookies in your web browser or block javascript.OkNoLäs mer
