Fälldes efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt. 2022-12-02 fälldes han i Göta hovrätt.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-03-30

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 om 700 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 15 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografierna, som finns på s. 5 och 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och som förevisats inom stängda dörrar vid huvudförhandlingen, ska bestå i målet. Detsamma gäller uppgifterna om innehållet i beslut om skyddsobjekt som framkommit vid vittnesförhöret med AF vilket hållits inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagarens yrkande, se bilaga 1.

B har vitsordat omständigheterna i åklagarens gärningspåstående men har förnekat brott. Han har i första hand hävdat att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet för bilder som ska publiceras i tryckt skrift och att han därför inte ska dömas till ansvar. Han har i andra hand gjort gällande att det som har avbildats är rivningssopor av något som har varit ett skyddsobjekt och som efter rivningen inte längre kan anses vara ett skyddsobjekt, vilket medför att straffbestämmelsen inte är tillämplig. Han har i tredje hand anfört att det finns sedan tidigare offentliggjort material som visar skyddsobjektet och som är tillgängligt för alla samt att detta, med beaktande av att skyddet inte ska sträcka sig längre än som behövs, medför att ansvarsbestämmelsen inte kan göras gällande. I slutanförandet har han även fört fram att det inte är klart och tydligt vad som omfattas av beslutet om skyddsobjekt samt att det därför inte är klarlagt att avbildningen han gjort avser något som omfattas av beslutet.

B har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för sina kostnader för försvarare.

UTREDNINGEN

Åklagaren har lagt fram den skriftliga bevisningen som anges i bilaga 1.

B har åberopat utdrag ur böcker som han har skrivit, manus till en kommande bok, e-postkorrespondens mellan honom och hans medförfattare samt detaljplan och utdrag ur tjänsten Google Earth för området på Flottiljområdet i Karlsborg.

Det har hållits förhör med B, AF och PB. Beslutet om skyddsobjekt i sin helhet har förevisats av AF i samband med förhöret med henne, vilket hållits inom stängda dörrar. Tingsrätten antecknar här följande från förhören.

B

Han har tjänstgjort som pilot och psykolog i flygvapnet i många år, bl.a. på detta område i Karlsborg. Han är väl bekant med begreppet skyddsobjekt. Han gick i pension 2017 och arbetar numera som konsult och ger second opinions inom flygsäkerhet. Han har skrivit flera böcker som har getts ut och håller på med en bok som är planerad att ges ut 2023.

Boken han arbetar med nu handlar om hur flygvapnet byggdes upp, hur det såg ut i inledningen och hur det ser ut nu. Den 30 mars 2021 passerade han förbi på Flottilj- vägen i Karlsborg. Matsalen och skolhuset revs just den dagen. Han tänkte att det skulle vara intressant att ha med i bokprojektet och visa vad som hänt med F6. Han tog därför en bild med sin mobiltelefon av byggskrotet. Han tyckte att bilden kunde vara intressant även för nutiden och lade ut den i två grupper på Facebook. Det är han som har skrivit kommentarerna på Facebook som åklagaren läst upp. Det var inget större allvar i kommentarerna från hans sida. Han drog till med att han hade tillstånd att ta bilden.

Han hade inte begärt att få tillstånd när han tog bilden utan tog beslutet där och då eftersom det fanns ett publicistiskt intresse att ta bilden. Han ansåg att det inte fanns något skyddsobjekt kvar och tänkte att det inte skulle vara något problem. Han vet att han hade fått tillstånd att fotografera om han hade frågat. Han har tjänstgjort i special- förband och har utbildning och kompetens att bedöma vad som är skyddsvärt och inte skyddsvärt.

Han och kollegan diskuterar arbetet med boken nästan dagligen. Avsikten är att visa hur flygvapnet såg ut och hur flygvapnet är i dag. Det grundläggande syftet med att ta bilden var att ha den till boken. Boken ska ges ut av förlaget Norlén & Slottner som gett ut hans andra böcker.

Frågan om boken kom inte upp när han hördes av polisen. Förhöret handlade om bilden som var publicerad på Facebook och han fokuserade på det. Han förstod inte att det var relevant att nämna att bilden skulle vara till en bok. Det var samma när han lämnade synpunkter på utredningen i maj och juni 2021.

AF

Hennes arbetsuppgift är handhavande av skyddsobjekt. Beslutet om skyddsobjekt i det här fallet avser ett område med staket runt där allt inom området omfattas av beslutet. Om en byggnad inom området rivs behöver inget nytt beslut fattas. Eftersom hela området är skyddsobjekt spelar det ingen roll om man tar bort eller tillför något inom området. Hela det vitmarkerade området på kartan på s. 4 i beslutet (s. 8 i tingsrättens aktbilaga 3) är skyddsobjekt. Enklaven som löper in i området är enligt hennes uppfattning ett civilt område.

PB

Han är säkerhetschef på Karlsborgs garnison. För att få lov att fotografera där krävs tillstånd från säkerhetsavdelningen där han är chef. B har inte varit i kontakt med honom angående tillstånd. För att få tillstånd måste det finnas ett syfte med fotograferingen. Skyddet är till för att förhindra olagliga avbildningar och för att förhindra spioneri, sabotage etc. Om tillstånd lämnas har det gjorts en säkerhets- bedömning. Det kan också ha tagits bort eller dolts sådant inom området som man inte vill visa upp. Det finns foton som är tagna inom området sedan det uppstod på 1880-talet. Området har under perioder varit skyddsobjekt, men var öppet när kommunen ägde det. Området har sedan på nytt blivit skyddsobjekt. Det är området som är skyddsobjekt. Avbildningsförbudet gäller här och nu från det att det finns beslut och skylten kommit upp. Han vet inte när fotografiet som finns på Google Streetview är taget. Det är en bedömningsfråga hur långt från skylten man måste stå för att inte bryta mot förbudet om man fotograferar.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Den rättsliga regleringen

Skyddslagen har som syfte bl.a. att ge förstärkt skydd för byggnader, andra anläggning- ar, områden och andra objekt mot t.ex. sabotage och spioneri. För att tillgodose behovet av skydd kan det beslutas att något ska vara skyddsobjekt. Detta och vad som får beslutas vara skyddsobjekt framgår av 1-6 §§ skyddslagen. Innebörden av ett beslut om skyddsobjekt anges i 7 § skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Av 18 § skyddslagen följer att ett beslut om skyddsobjekt inte får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet och att det så långt det är möjligt ska tillses att ett beslut inte kommer att medföra skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen.

Avbildningsförbudet är straffsanktionerat i 30 a § skyddslagen. Där sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket skyddslagen döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt till böter eller fängelse i högst ett år.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2015 s. 298 (som gällde tillämpningen av skyddslagens regler om beslag) uttalat att en tillämpning av ansvarsbestämmelsen i 30 § (numera 30 a §) skyddslagen står i strid med anskaffarfriheten enligt yttrande- frihetsgrundlagarna om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet har skett i syfte att bilderna ska publiceras samt att en bedömning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen därmed leder till att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen inte får tillämpas.

Tingsrättens bedömning

Av utredningen har det framkommit att ett område som omfattar bl.a. Flottiljvägen i Karlsborg enligt beslut daterat den 6 september 2013 är skyddsobjekt samt att beslutet innebär tillträdesförbud, foto/avbildningsförbud och förbud mot beskrivning/mätning. Det har också framkommit att förbudet är tillkännagett genom skyltning.

Av B:s egna uppgifter och övervakningsfilmen framgår att han den 30 mars 2021 har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg. Genom kartmaterialet som åklagaren har åberopat är det visat att avbildningen som B gjort har avsett en byggnad eller plats inom området som omfattas av beslutet om skyddsobjekt.

Genom beslutet om skyddsobjekt samt AF:s och PB:s uppgifter, som det inte framkommit något som helst skäl att ifrågasätta, är det klarlagt att det är området och inte specifikt byggnader som är skyddsobjekt. B:s invändning om att han genom fotograferingen avbildade rivningssopor och inte ett skyddsobjekt ska därför lämnas utan avseende. Detsamma gäller invändningen om att det finns andra avbildningar av skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten. Att någon annan har fått tillstånd att avbilda ett skyddsobjekt efter det att en säkerhetsbedömning har gjorts, eller att någon annan må ha brutit mot ett förbud att avbilda ett skyddsobjekt, kan inte frita den som inte haft tillstånd att fotografera från ansvar.

Mot bakgrund av det som nu sagts är det utrett att B den 30 mars 2021 på Flottiljvägen i Karlsborg har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera ett skyddsobjekt. Det är också utrett att det fanns en tydlig skylt som visade att det rådde avbildningsförbud samt att

B hade sett skylten och kände till förbudet och att han vid det här tillfället inte hade tillstånd att fotografera. Det står alltså klart att han har begått den åtalade gärningen och att han har gjort detta med uppsåt. B har invänt att han skulle använda fotografiet till en bok och gjort gällande att han inte ska fällas till ansvar eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet.

Av Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 2015 s. 298 följer att ansvars- bestämmelsen i 30 a § skyddslagen inte får tillämpas om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjekt har skett i syfte att bilden ska publiceras i en tryckt skrift. B:s uppgift om att han skulle använda bilden till en framtida bok framstår emellertid som en efterhandskonstruktion. Han nämnde det inte i polisförhöret som hölls den 27 april 2021 eller i de skriftliga synpunkterna han lämnade på förundersökningsprotokollet. Av kommentarerna han skrev på Facebook, i anslutning till att han hade lagt ut bilden där den 30 mars 2021, framgår att han var väl medveten om fotoförbudet och ändå valde att visa bilden eftersom det var av intresse att visa hur förändringar sker. Han skrev emellertid inte något om att bilden skulle publiceras i en bok. Den skriftliga bevisningen som B har åberopat ger inte heller något beaktansvärt stöd för att den aktuella bilden tagits för publicering i en tryckt skrift. Med hänsyn till nu anförda omständigheter gör tingsrätten bedömningen att även denna invändning kan lämnas utan avseende. B ska därmed dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med åtalet.

Påföljd
Straffskalan för olovlig avbildning av skyddsobjekt är böter eller fängelse i högst ett år. Även om det här är fråga om en uppsåtlig gärning gör tingsrätten bedömningen att påföljden kan stanna vid det bötesstraff som framgår av domslutet.

Övriga frågor
B döms för brott som har fängelse i straffskalan. Han ska därför betala en avgift till brottsofferfonden.

Utgången i målet gör att det inte finns anledning att pröva B:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i händelse av frikännande dom.

Mobil och minneskort förverkat efter drönarflygning över Drottningholm

En polsk medborgare flög den 4 mars 2022 med drönare inom skyddsobjektet Drottningholm. Han filmade även inom skyddsobjektet, vilket till skillnad från att filma objektet utifrån, är olagligt. Han dömdes den 28 mars 2022.

Här på sidan Kameratrollet togs det förra året upp vad som då gällde vid de kungliga slotten. Det beslut som användes i domen har samma diarienummer som det som utlämnades förra året till Kameratrollet.se.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2022-03-04

Påföljd m.m.
Villkorlig dom

Förverkande och beslag
1. Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare med tillhörande handkontroll avslås. Beslaget hävs.

2.  I beslag taget minneskort och tagna mobiltelefoner förklaras förverkade. Beslagen ska bestå.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
SU får ersättning av staten med 29 198 kr. Av beloppet avser 18 758 kr arbete, 3 960 kr tidsspillan, 640 kr utlägg och 5 840 kr mervärdesskatt. B ska betala 11 600 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN M.M.

Ansvarsyrkanden

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott enligt följande.

1. OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT
B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305)

2. OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med drönarens kamera. Det hände den 4 mars 2022 på Drottningholms Slott, Drottningholm, Ekerö kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
Lagrum: 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

I anslutning till ansvarsyrkandet har åklagaren framställt särskilda yrkanden om att i beslag tagen drönare, handkontroll, minneskort och två mobiltelefoner ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken eller 32 § skyddslagen (2010:305): 2022-5000-BG25067- 1:1-1:3 samt 2 och 3.

Inställningar

B har vidgått händelseförloppet men förnekat ansvar med hänvisning till att han inte haft uppsåt till något av brotten och inte heller varit oaktsam i sådan grad som krävs för straffansvar. Han har bestritt åklagarens förverkandeyrkanden avseende beslagtagen drönare och tillhörande styrenhet men medgett förverkandeyrkandena i övrigt.

Frihetsberövande

B har varit berövad friheten som gripen och anhållen från den 4 mars 2022 kl. 15.11 till den 6 mars 2022 kl. 14:53.

UTREDNINGEN

B har hörts.

Avseende åtalspunkten 1 har åklagaren som övrig bevisning åberopat information gällande Drottningholms slott, bild från drönarscanner, PM filmanalys, stillbilder och beslagsprotokoll.

Inledningsvis får följande anses utrett. I samband med en resa till Sverige besökte B Drottningholms slott tillsammans med sin fru och en vän. I samband med besöket flög B med sin drönare och filmade. Insatschefen vid Drottningholms slott fick via drönarscanner reda på att en drönare flög i området och lokaliserade piloten till drönaren, dvs. B. Polisen kom sedan till platsen och grep B.

B har uppgett bl.a. följande. Han var på tjänsteresa i Sverige och förlängde vistelsen med anledning av att han nyligen hade gift sig och ville ha en bröllopsresa med sin fru. Eftersom han ville visa sin fru något nytt ringde han till en bekant och frågade om det fanns några lämpliga platser att besöka utanför innerstaden. Hans bekant berättade då att det fanns ett välbesökt vackert slott i närheten och erbjöd sig att skjutsa dem dit. Eftersom det var vackert väder tog han med sig sin drönare vid besöket. Vid slottet promenerade de sedan runt och de tittade bland annat på trädgården och kanonerna vid vattnet. Han såg speciellt klädda vakter och eftersom de inte var klädda som vanliga militärer trodde han att de var där för att roa turisterna.

Det stämmer att han pratade med en vakterna som var polack. Han fick då ett jakande svar på en fråga om man fick fotografera på platsen. I det skedet kom han inte på tanken att fråga om han fick flyga med drönare, han tänkte att allt var i sin ordning. De återvände till parkeringen för att starta drönaren på ett ställe där det inte fanns något folk. Han flög sedan med drönaren och filmade slottet. Under flygningen kom det en uniformerad militär som sa att han inte fick flyga med drönare på platsen. Han blev väldigt överraskad av beskedet eftersom han inte hade sett några skyltar. Inte heller tror han att han fick någon varning i den app han använde. Det borde han ha fått och varningssystemet skulle inte heller ha tillåtit flygning på ett skyddat område. Vid besöket förlitade han sig på drönarens varningssystem och gjorde inte några andra kontroller. Han hade inte någon avsikt att flyga in mot något skyddsobjekt. Om han hade vetat om att slottet tillhörde kungen och var ett skyddsobjekt hade han inte åkt dit. I sitt hemland försöker han alltid undvika ställen som kan ge problem. Hans avsikt med besöket vid Drottningholms slott var bara att få ett minne från resan. Han visste inte att han gjorde fel. Vid besöket såg han inte några informationsskyltar. Det kanske berodde på att han fokuserade på sin fru och det de gjorde.

DOMSKÄL

Inledande utgångspunkter

Brotten obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt regleras i skyddslagen (2010:305). Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost. Genom ett särskilt beslut får ett tillträdesförbud förenas med ett förbud att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. För straffansvar krävs för båda brotten uppsåt eller oaktsamhet.

Åklagaren har gjort gällande att beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott meddelades av Länsstyrelsen i Stockholm den 10 mars 2014 (beteckning 451-7613- 2014).

B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt och olovlig avbildning av skyddsobjekt

B har vidgått att han flög och filmade med sin drönare vid Drottningholms slott. Det framgår av länsstyrelsens beslut den 10 mars 2014, och övrig utredning, att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt och att skyddsobjektet omfattar vissa mark- och vattenområden. Av beslutet framgår också att länsstyrelsens beslut omfattar förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen. Tingsrätten anser att uttrycket ”inom slottet” innebär att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet och att det oavsett om fotografering sker från marken eller med hjälp av t.ex. drönare från luften.

B har vidgått att han flög med sin drönare inom den beslutade skyddsobjektsgränsen och det framgår även av åberopad bild avseende drönarens rörelser. Han har också vidgått att han då filmade slottet och dess omgivningar. Att han gjorde det framgår också av de bilder som åklagaren har åberopat som bevisning. Det är således enligt tingsrätten utrett att de objektiva kriterierna för straffansvar är uppfyllda enligt båda åtalspunkterna. Den fråga som tingsrätten ska ta ställning till är om B agerade med uppsåt eller oaktsamhet.

Av utredningen framgår det finns flera förbudsskyltar i anslutning till skyddsobjektet. B har uppgett att han inte letade efter några informationstavlor eftersom han var fokuserad på sin fru och det de gjorde tillsammans. Vid slottet fanns det vakter. B har vidgått att han såg dessa men uppgett att han trodde att de bara var där för att roa turisterna. B har också vidgått att han tidigare hade filmat med sin drönare vid många tillfällen och visste att det fanns områden där man inte fick flyga med den. Han har uppgett att han förlitade sig på drönarens varningssystem men inte kan utesluta att kan ha fått en varning som han inte noterade.

Utredningen i uppsåtsfrågan består uteslutande av B:s egna uppgifter. Det finns inte något i B:s uppgifter som tyder på att han agerade med uppsåt. Tingsrätten anser dock att B agerade oaktsamt. B borde ha förstått att det kunde finnas restriktioner kring det av vakter bevakade slottet och gjort närmare

undersökningar, t.ex. genom att aktivt leta efter informationsskyltar eller fråga någon av vakterna om flygning och filmning med drönare var tillåten. Det gäller inte minst mot bakgrund av B tidigare flygningar med drönare och hans kännedom om att det finns platser där det inte är tillåtet att flyga med drönare. Mot angiven bakgrund är de åtalade gärningarna styrkta. Gärningarna ska rubriceras på det sätt som åklagaren har gjort.

Vilken påföljd ska B få?

B är såvitt känt tidigare ostraffad. Det har inte framkommit något annat än att han lever under ordnade förhållanden. Utredningen ger stöd för att aktuell brottslighet var en oaktsam engångsföreteelse utan närmare planering eller illvilligt syfte. Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Vid dessa förhållanden, och då varken brottslighetens straffvärde eller art utgör hinder mot det, ska påföljden bestämmas till villkorlig dom. Med hänsyn till den tid som B har varit frihetsberövad i målet föreligger särskilda skäl att avstå från att förena den villkorliga domen med dagsböter.

Förverkandeyrkandena

Bestämmelser om förverkande av utbyte av brott och av egendom som har använts som eller har varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott finns i 36 kap. brottsbalken. Om det är särskilt föreskrivet om förverkande i en specialstraffrättslig författning ska dock inte brottsbalkens bestämmelser tillämpas. Exempel på en sådan specialstraffrättslig reglering är 32 § skyddslagen (2010:305). Vid bedömningen av åklagarens förverkandeyrkanden ska således skyddslagen (2010:305) tillämpas.

Åklagarens förverkandeyrkanden avseende minneskort och två mobiltelefoner med filminnehåll är lagligen grundade och ska bifallas.

Åklagarens förverkandeyrkanden i övrigt avser den drönare, med tillhörande styrenhet, som B använde vid aktuellt tillfälle. Utredningen ger inte stöd för att något filmmaterial sparats i aktuell egendom. Enligt 32 § skyddslagen (2010:305) får egendom som använts som hjälpmedel vid brott förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid brott enligt skyddslagen om brottet fullbordats. Det är fråga om en laglig och förhållandevis dyrbar utrustning som använts oaktsamt vid ett tillfälle utan illvilligt syfte. Tingsrätten anser inte att ett förverkande behövs för att förebygga brott och anser inte heller att det finns särskilda skäl för ett förverkande. Åklagarens förverkandeyrkanden avseende drönaren med tillhörande styrenhet ska därför avslås.

Övriga frågor

Den offentlige försvararens ersättningsanspråk är skäligt. Hon ska därför tillerkännas begärd ersättning. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han till staten återbetala viss del av ersättningen till försvararen.

Eftersom det finns fängelse i straffskalan för de gärningar som B döms för ska han åläggas att betala avgift enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Fälldes i hovrätt efter publicerade drönarfilmer

En drönarpilot som friats i Umeå tingsrätt efter att ha spridit drönarfilmer fälldes den 25 februari av Hovrätten för övre Norrland. Bild överst från förundersökningsprotokollet.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten
a. dömer B för brott mot lagen (2016:319) om skydd för geografisk information enligt 9 och 12 §§ denna lag, vid 15 tillfällen under perioden 2020-09-02–2021-05-04, samt
b. bestämmer påföljden till 160 dagsböter om 400 kr.

2. Hovrätten ålägger B att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 20 tillfällen enligt åtalet.

B har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har justerat första meningen i första stycket av gärningsbeskrivningen till följande lydelse (tillägg i kursiv stil).

B har på youtube.com spridit sammanställningar av geografisk information avseende svenskt territorium, som inhämtats från luftfartyg genom fotografering/filmning, utan att ha tillstånd till det.

Åklagaren har vidare förtydligat att den angivna brottstiden i gärningspåståendet avser publicering av respektive film och att spridning i samtliga fall görs gällande fram till den 19 maj 2021.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Utredningen i hovrätten har varit i huvudsak densamma som vid tingsrätten. Förhöret med B har spelats upp. Åklagaren har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med WSB samt resultat av Lantmäteriets eftersökningar av spridningstillstånd.

Under sakframställningen har åklagaren, till förtydligande av gärningspåståendet, angett att åtalet rör spridning av följande filmklipp:

1. FPV drone – dancin at another quarry (4 maj 2021)
2. Bridge building site FPV Drone (30 april 2021)
3. FPV drone at Ersmark (29 april 2021)
4. Causal FPV drone flying and crashing (20 april 2021)
5. Freestyle FPV drone at quarry (18 april 2021)
6. FPV U på modellflygfältet (17 april 2021)
7. Roma f5 – freestyle drone on my closest spot (7 april 2021)
8. FPV freestyle drone Roma f5 (30 mars 2021)
9. 3 inch drone freestyle (3 april 2021)
10. Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå (7 april 2021)
11. FPV quad in apartment (23 mars 2021)
12. Discovering deers with my 3” FPV-drone (27 februari 2021)
13. Quad ersboda (7 jan 2021)
14. Vännäs Motormuseum drönare (28 oktober 2020)
15. Quad 4 (2 september 2020)
16. Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone (10 maj 2021)
17. FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! 🙂 (14 maj 2021)
18. FPV freestyle – digging yawspins? (16 maj 2021)
19. Chasing drones (19 maj 2021)
20. Första flygningen med barnen (23 november 2020)

Skuld och rubricering

B har medgett att det varit han som publicerat de i målet aktuella filmerna på sin kanal på Youtube, men invänt att någon annan kan ha ansökt om och fått spridningstillstånd för någon av dessa eller att det i vart fall ska röra sig om straffria förseelser med hänsyn till yttrande- och informationsfriheten.

Som tingsrätten har påpekat finns det en otydlighet i lagstiftningen angående vad som är föremål för tillstånd: den aktuella sammanställningen av geografisk information (i det här fallet drönarfilm) eller den aktuella spridningen (i det här fallet publicering på youtube.com). Om det är sammanställningen som sådan som är föremål för tillstånd kan vem som helst söka tillstånd för att sprida en sammanställning och ett tillstånd omfattar även vidare spridning, genom att t.ex. dela ett filmklipp på Facebook. Om det i stället är spridningen som är tillståndspliktig måste ansökan göras av den som sprider sammanställningen och nytt tillstånd behövs för varje form av spridning. Den senare tolkningen får stöd av möjligheten att villkora ett tillstånd till visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder samt möjligheten för myndigheten att efter medgivande från den som söker tillstånd vidta retuscheringsåtgärder i sammanställningen, vilket rimligtvis endast kan träffa den som söker tillståndet. Även om det är så som tingsrätten angett, att detta inte förefaller vara Lantmäteriets tolkning av bestämmelsen, torde en tillämpning som innebär att ansökan ska göras av den som sprider en sammanställning och prövas i förhållande till den som ansökt vara den mest ändamålsenliga och systematiskt korrekta.

Under alla förhållanden är invändningen om att det kan finnas tillstånd – sökt och beviljad någon annan än B – för något filmklipp motbevisad genom den utredning som åklagaren lagt fram. Lantmäteriet har gjort omfattande eftersökningar i sitt system för att utreda om någon annan än B kan ha haft spridningstillstånd för någon av filmerna när han spridit dem. WSB, som arbetar som produktionsutvecklare på Lantmäteriet och som har tagit fram en mall för eftersökningarna samt genomfört några av dessa, har berättat om hur Lantmäteriets system är uppbyggt och hur eftersökningarna har gjorts. Hans och Lantmäteriets slutsats är att tillstånd inte har funnits för någon av filmerna när de spridits. Hovrätten bedömer utredningen som så gedigen och att det är praktiskt taget uteslutet att det har funnits spridningstillstånd för någon av filmerna när B publicerat dem på Youtube.

B har således spridit filmerna utan tillstånd, vilket kan föranleda ansvar enligt 12 § första stycket lagen (2016:319) om skydd för geografisk information. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att de aktuella sammanställningarna avbildar horisontlinje och vyer vilket utesluter att de omfattas av de undantag som enligt Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information gäller för vissa områden, byggnader och anläggningar (se 3 § LMFS 2016:3).

Enligt 12 § andra stycket samma lag ska dock inte dömas till ansvar i ringa fall. Bedömningen av om ringa fall föreligger bör enligt förarbetena till bestämmelsen göras utifrån om underlåtenheten att söka tillstånd med hänsyn till omständigheterna kan anses som obetydlig, och inte utifrån en bedömning som innefattar prövning av om någon faktisk skada eller risk för skada uppkommit genom framställandet eller spridningen. Ett i förarbetena angivet exempel på ringa brott mot bestämmelserna om spridningstillstånd kan vara en situation där spridningen har skett under en mycket kort tid på ett sätt som innebär att materialet kan återtas eller att kartor har delats ut i en krets som i och för sig är så omfattande att spridningstillstånd krävs, men där materialet inom kort samlas in igen. Den tid som materialet har varit spritt är således begränsad. I de fall spridning har skett på Internet är, enligt motiven, utrymmet för en sådan bedömning mindre, eftersom materialet rent faktiskt inte går att återta på samma sätt. Ofta kan spridningen i ett sådant fall också anses ha nått en mycket stor krets. Ett annat exempel på ringa brott är om spridningen har skett i sådan begränsad omfattning att den ligger strax över gränsen för att en spridningssituation har uppstått (se prop. 2015/16:63, s. 65.)

Hovrätten gör följande överväganden. Att filmerna har spridits på Internet och funnits tillgängliga för vem som helst att ta del av talar mot att gärningarna skulle betraktas som ringa fall. Av utredningen framgår dock att B:s Youtubekanal har få följare samt att filmerna rent faktiskt fått ett förhållandevis litet antal visningar och i vissa fall har funnits tillgängliga endast en kort tid. Åklagaren har inte påstått annat än att filmerna spridits på Youtube fram till den 19 maj 2021. Vad gäller de fyra filmer som publicerats den 10 maj 2021 eller senare (filmerna 16–19 ovan) anser hovrätten att spridningen varit så begränsad att de ska betraktas straffria som ringa fall.

Filmen ”Första flygningen med barnen” (film 20 ovan) som spridits den 23 november 2020, är filmad från baksätet av ett flygplan, framfört av B, och avbildar endast bitvis svenskt territorium genom flygplansrutorna. Hovrätten anser att filmen avviker så påtagligt från vad kriminaliseringen är avsedd att träffa att det varit ursäktligt att inte söka spridningstillstånd och att även denna spridning därför utgör ett ringa fall.

B ska därför inte dömas för dessa fem spridningar. Hovrätten anser dock att filmerna 1–15 har krävt spridningstillstånd och att spridningen, med hänsyn till att publicering skett på Internet, inte kan rubriceras som ringa brott.

B har invänt att han inte har haft uppsåt till brott eftersom han inte känt till att det krävts tillstånd för spridningen. Hovrätten anser att B:s erfarenhet inom drönarflygning och de inlägg han gjort på Facebook talar starkt för att han varit medveten om att det har krävts tillstånd för spridningen. Under alla förhållanden är det tillräckligt för ansvar att B känt till innehållet på filmerna och att han varit medveten om att han har spridit dessa utan tillstånd. Han kan därför inte undgå ansvar på grund av bristande uppsåt även om han varit i villfarelse kring tillståndsplikten.

B ska därmed dömas för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 15 tillfällen.

Påföljd

Enligt hovrätten bör brottslighetens straffvärde bedömas med utgångspunkt i de överväganden som gäller för gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden. Det är således avvikelsen från tillståndskravet och inte om någon faktisk skada eller risk för skada för totalförsvaret har uppkommit som främst ska vara avgörande. Hovrätten konstaterar att spridningen, även om den har skett på Internet, har varit förhållandevis begränsad och att det i vissa fall är fråga om gärningar som enligt hovrätten ligger nära gränsen mot ringa brott. Eftersom även oaktsamhetsbrott är kriminaliserat och det i detta fall är fråga om uppsåtlig brottslighet anser hovrätten att straffvärdet för varje brott är 50 dagsböter. Straffvärdet för den samlade brottsligheten uppgår enligt hovrätten, med beaktande av principen om flerbrottslighetens avtagande betydelse, till 160 dagsböter (jfr rättsfallet NJA 2014 s. 859).

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden bestäms storleken av varje dagsbot till 400 kr.

De brott som B döms för har fängelse i straffskalan. Han ska därför enligt lag betala en avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

Skiljaktig mening i hovrätten

Tf. hovrättsrådet JK är skiljaktig och anför följande.

Lagen (2016:319) om skydd för geografisk information utgör ett undantag från den grundläggande yttrande- och informationsfriheten som kommer till uttryck i bland annat 2 kap. 1 § regeringsformen. Enligt 2 kap. 21 § regeringsformen får begränsningar i yttrande- och informationsfriheten endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

I praktiken innebär kravet på tillstånd till spridning, enligt 9 § lagen om skydd för geografisk information, något som kan liknas vid ett censurförfarande. Det straffansvar som enligt 12 § kan följa för den som inte följer tillståndsförfarandet bör därför tolkas mot bakgrund av de mycket höga krav som ställs på en lagstiftning som inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna. Frågan om lagens överensstämmelse med grundlag har dock enligt min mening inte fått det utrymme som kunnat förväntas i lagens förarbeten (se även Lagrådets yttrande i prop. 2015/16:63, s. 87, beträffande lagens förhållande till YGL och TF).

De filmklipp som åtalet avser utgörs i 19 fall av filmer tagna med drönare och i ett fall av en film som delvis tagits genom rutan på ett flygplan. Drönarfilmernas syfte förefaller inte vara att avbilda omgivningarna, utan snarare en uppvisning i B:s flygkonst. Detta till trots avbildas givetvis svenskt territorium i någon mån, vilket i praktiken gäller alla sammanställningar som inhämtats från luftfartyg genom fotografering utomhus. Det innebär att alla filmer och foton tagna med drönare eller genom rutan på ett flygplan som huvudregel medför krav på tillstånd för spridning, hur harmlösa de än framstår och oavsett i vilket syfte fotograferingen skett.

Enligt 11 § i samma lag får dock regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela undantag från kravet på tillstånd. I 12 § andra stycket förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information har regeringen bemyndigat Lantmäteriet att meddela föreskrifter om sådana undantag för sammanställningar som avser vissa geografiska områden eller som är utformade så att de inte kan antas medföra skada för totalförsvaret om de sprids. Enligt samma bestämmelse ska det av föreskrifterna framgå hur sammanställningen i sådana fall ska vara utformade.

Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information (LMFS 2016:1) innehåller i 3 § uppräknade undantag från tillståndsplikt avseende spridning av sammanställningar med information om vissa områden, byggnader och anläggningar. Flera av de i målet aktuella filmerna är tagna vid och avbildar primärt geografiska områden som enligt min bedömning kan omfattas av följande undantag

Byggarbetsplatsområde
– 2. “Bridge building site FPV Drone”
– 9. ”3 inch drone freestyle”
– 17. “FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! :)”
– 18. ”FPV freestyle – digging yawspins?”

Åkermark
– 3. “FPV drone at Ersmark”,

Täkt för grus, berg eller torv
– 1. “FPV drone – dancin at another quarry”
– 5. “Freestyle FPV drone at quarry”
– 16. “Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone”

Bostadsbyggnad och Offentlig plats
– 11. ”FPV quad in apartment”

Vidare framgår av titeln på filmen 6. ”FPV U på modellflygfältet” att undantaget för övningsområde för obemannade luftfartyg kan vara aktuellt i detta fall.

Åklagaren har uppehållit sig kring frågan om att även andra delar av svenskt territorium avbildas i bakgrunden eller om horisontlinjen syns på filmerna, vilket antagligen har sin förklaring i den information som Lantmäteriet lämnar om sin tolkning av undantagen via sin hemsida. Det saknas dock bestämmelser i Lantmäteriets föreskrift om hur en sammanställning ska vara utformad för att omfattas av undantagen.

Den straffrättsliga legalitetsprincipen medger inte en extensiv eller analog lagtolkning av straffbud. Även 2 kap. 21 § regeringsformen talar mot att det straffbara området ska ges en vidare innebörd än vad som följer av författnings ord. Utgångspunkten bör därför enligt min mening vara att spridning av en drönarfilm som är inspelad på och därmed huvudsakligen utgör en sammanställning över ett geografiskt område som omfattas av undantagen för spridningstillstånd inte utgör ett brott. Att även andra delar av svenskt territorium, i bakgrunden och i oskärpa, avbildats i filmerna medför ingen annan bedömning i dessa fall; särskilt som det inte meddelats några föreskrifter om hur sammanställningen ska vara utformad för att omfattas av undantagen. Kriminalisering av att publicera en film som gjort exempelvis på ett övningsområde för obemannade luftfartyg, men som givetvis avbildar landskapet även utanför övningsområdets gränser, skulle i annat fall framstå som mycket oväntad och det kan med fog ifrågasättas om legalitetsprincipen medger en sådan tolkning.

Det är åklagaren som har bevisbördan för att inget undantag från spridningstillstånd är tillämpligt. Det är därmed åklagaren som har att visa t.ex. om ett byggarbetsplatsområde bedöms kunna bli aktuell som ett skyddsobjekt eller om ett område – som framstår som – faktiskt utgör exempelvis åkermark, övningsområde för obemannade luftfartyg eller täkt för grus. Någon sådan utredning är inte presenterad och jag anser att B därmed inte ska dömas för att ha publicerat de ovan angivna filmerna utan spridningstillstånd eftersom det enligt min mening inte är ställt utom rimligt tvivel att tillstånd krävts.

När det gäller de övriga filmerna delar jag majoritetens uppfattning att det som ska omfattas av bestämmelsen om ringa brott måste ges en vidare betydelse än vad som framgår av lagmotiven.

Numera är både fotografering med drönare och spridning via sociala medier på Internet så vanliga att de överväganden som gjorts i lagförarbetena i viss mån upplevs som obsoleta. Det torde finnas tusentals fotografier tagna genom fönstret på ett flygplan som t.ex. närmar sig Arlanda flygplats spridda på Facebook eller Instagram. Att bestraffa helt harmlösa fotografier tagna från luften framstår gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett kriminalisering. Genom att kunna väga in syftet med sammanställningen mot risken för totalförsvarssekretessen vid den straffrättsliga bedömningen ges utrymme för en mer nyanserad tillämpning av vad sin utgör ringa brott vilket, enligt min mening, är ett krav för att straffbudet ska stå i överensstämmelse med 2 kap. 21 § regeringsformen. Helt harmlösa sammanställningar av mycket lättåtkomliga platser utan syfte att kartlägga Sveriges territorium bör därmed kunna utgöra ringa brott, även om de spridits via sociala medier på Internet.

Därmed ska den film som tagits då B flyger med sina barn och som delvis avbildar landskapet genom flygplansfönstret, med dålig skärpa och upplösning, betraktas som ett straffritt ringa brott (20. ”Första flygningen med barnen”). Av dessa skäl bedömer jag att även filmerna som avbildar konstflygning på industriområden (4. ”Causal FPV drone flying and crashing”, 7. ”Roma f5 – freestyle drone on my closest spot” och 13. ”Quad ersboda”) utgör ringa brott. Detsamma gäller filmerna 8. ”FPV freestyle drone Roma f5”, 10. ”Freestyle FPV Roma f5”, 14. ”Vännäs Motormuseum drönare” och 15. ”Quad 4” som bedöms helt harmlösa ur totalförsvarssynpunkt. Detsamma gäller den film som enligt gärningsbeskrivningen endast spridits under en dag (19. ”Chasing drones”).

Jag delar dock majoritetens uppfattning att B ska fällas till ansvar för att ha spridit filmerna 10. ”Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå”, publicerad den 2 september 2020 och 12. ”Discovering deers with my 3’ FPV-drone”, publicerad den 27 februari 2021. Dessa filmer avbildar, enligt min mening, Sveriges territorium på ett sådant sätt att det varit oförsvarligt för B att utan tillstånd sprida dessa på youtube.com fram till den 19 maj 2021. Påföljden är 70 dagsböter.

Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

Fotade skyddsobjekt med avbildningsförbud – hänvisar till prejudikat

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet.

2015 meddelade Högsta domstolen att man, om syftet är att publicera, kan stödja sig på anskaffarfriheten och därmed trumfa skyddslagen. Den före detta yrkesofficeren hänvisade därmed till Högsta domstolens prejudikat. Luckan i lagtexten kommer förmodligen täppas till 2023 med ny lagstiftning. 2022-02-09 förkunnade Skaraborgs tingsrätt en fällande dom mot mannen. Även hovrätten fällde mannen, men sänkte dagsböterna.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

Nedan är delar ur förundersökningen.

Polisanmälan

INLEDNING
Militärpolisen K 3 får via medarbetare kännedom om att B har publicerat bilder av ett skyddsobjekt på olika Facebook-sidor.

BROTT
B misstänks för BROTT MOT SKYDDSLAGEN 7§, AVBILDNINGSFÖRBUD.

HÄNDELSE
Anställd vid Försvarsmakten ser 21-03-30 på Facebook att B publicerat nytagen bild av F 6 (Flottiljområdet Karlsborg) som är ett av Försvarsmaktens skyddsobjekt. Den anställde gör Militärpolisen vid K 3 uppmärksam på detta och tar skärmbilder av denna bild samt kommentarer till denna. Bilderna återfinns i fotobilaga.

Efter påpekan om det olämpliga i att publicera bilder på skyddsobjekt på sociala medier så tas bilden bort men publiceras sedan på ytterligare en Facebook-sida. I kommentarer till bilderna på Facebook så säger sig B ha utverkat tillstånd att fotografera skyddsobjektet. Vid kontakt med säkerhetschef på regementet så visar det sig att något sådant tillstånd inte finns. I en kommentar så säger B sig även veta att det råder fotoförbud på platsen.

Militärpolisen kontrollerar sina övervakningssystem och kan 2021-03-30 på en av kamerorna se B ståendes invid skyddsobjektet med vad som ser ut som en mobiltelefon i handen. Bild från detta återfinns i fotobilaga.

I direkt anslutning till den plats finns en stor skylt där det klart framgår att det är ett skyddsobjekt samt att det råder förbud mot avbildning av detta. Bild återfinns i fotobilaga.

ÖVRIGT
Foton enligt bilaga. Karta finns i fotobilaga. Filmsekvens från händelse finns tillgänglig hos Militärpolisen i Karlsborg. Ingen kontakt med Förundersökningsledare har tagits.

Förhör med B 2021-04-27

Före förhöret delgavs B sin rätt att ha försvarare med vid förhöret, rätt till offentlig försvarare och att han då kan behöva betala hela eller delar av försvarskostnaden vid fällande dom, att han inte behöver yttra sig vid förhöret samt förenklad delgivning. B informerades om att DNA prov, saliv, ska tas efter förhöret,

Du är misstänkt för brott mot skyddslagen § 7 genom att ha fotograferat ett skyddsobjekt där avbildningsförbud råder och lagt ut bilden på Facebook och sedan har den bilden delats till ytterligare en sida på Facebook. Fotot är taget in vid vakten på gamla F6 där man bland annat ser en del av gamla brandstationen till vänster. Det var 2021-03-30 kl 15.49.

Jag förnekar brottet.
Anledningen är att jag tagit bilden för publicering. Enligt en dom i Högsta domstolen så får man göra det.
Jag har med en utskrift från Försvarsmakten där de skriver om den domen. Jag tror den heter Skyddslagen 2010:103. Jag hittade den på nätet och den är inlagd av Försvarsmakten. Den vill jag lägga till i utredningen.

Jag tog bilden och lade ut den på en Facebook sida för gamla F6 anställda. Jag ville visa dem hur det ser ut där nu. Bilden visar den rivna matsalen, att två gamla trähus är rivna samt lite av fasaden på gamla brandstationen som syns till vänster i bilden. Jag stod utanför grinden och fotograferade.

Jag har jobbat i Försvarsmakten många år och då även på F6. Jag jobbade på F6 området för ca tre år sedan när jag gick i pension.
Jag vet att det är ett skyddsområde men jag vet också vad som är skyddsvärt på området eftersom jag jobbat där nyligen.
Jag bedömer inte de rivna byggnaderna är skyddsvärda på något sätt.
Jag hade inte tagit bilden om jag bedömt det som skyddsvärt. Det är en riven matsal och två rivna skolbyggnader.
Jag bedömer att ingen skada skett genom att jag visat bilderna för de som jobbat på området tidigare.

När det är besöksdagar så får man fotografera hur mycket som helst.

Det var någon annan som delade till den andra sidan på Facebook.

Om jag vill ha försvarare vid rättegång tar jag ställning till senare.

DNA-prov tänker jag inte gå med på att lämna. Angående topsning som Polisen håller på med har fått kritik från JO om att det görs för ofta och även i ärenden där det inte tillför något. Jag anser att det inte tillför något i det här ärendet.

Post till mig ska skickas till adressen i Karlsborg och inte till Stockholm.

Uppläst i konceptform och godkänt.