Smygfotograferade kvinna i patientrum på sjukhus – inte kränkande fotografering

Följande text är ett utdrag ur Göteborgs tingsrätts mål nr B 552-16 och domen behandlar så mycket mer än kränkande fotografering.

Åtal för kränkande fotografering

Åklagaren har yrkat att MO döms för kränkande fotografering jämlikt 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken enligt följande påstående.

MO har den 1,3 och 18 augusti 2017 på Södersjukhuset och den 18 augusti 2017 tagit en bild på E när hon vakar över en patient på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset.

Patientrum och expedition på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus bör bedömas som en särskilt skyddad plats.

I vart fall har MO ofredat E genom att att olovligen i hemlighet fotografera henne med en mobilkamera på hennes arbetsplats varvid han utsatt henne för ett hänsynslöst beteende.

Enskilt anspråk

E, som biträtt åtalet, har av MO yrkat skadestånd avseende kränkning med 5 000 kr, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 1 augusti 24 maj 2016 tills betalning sker.

MO:s inställning

MO har förnekat brott. Han har bestritt bifall till E:s yrkande om skadestånd och hävdat att hon inte kan anses ha blivit allvarligt kränkt.

Utredningen

Åklagaren har åberopat ett undersökningsprotokoll med bilder, av vilket det har framgått att polisen undersökt MO:s telefon och dator. Polisen har då hittat fem bilder av E. Bilderna var tagna under tiden 1-18 augusti 2017 på Södersjukhuset, dels på en expedition, dels i ett patientrum. MO har redigerat bilderna och hade vid tidpunkten för undersökningen en av bilderna som bakgrund på sin telefon. Utöver de fem bilderna där E var fotograferad på sjukhuset påträffades ytterligare två bilder till som föreställde E. I MO:s telefon hittades en kontakt ”E”, som var uppringd 116 gånger mellan den 29 juli och den 22 januari 2018, utan att svar erhållits. I telefonens kalender fanns även texten ”E fyller XX år” på det datum som enligt hennes personnummer utgör hennes födelsedag. Slutligen har E:s förnamn hittats i en sms-konversation, i vilken MO 27 november 2017 berättat att han träffat en ny partner och att ”Min nya partner är ST i Kirurgi och heter E, jag träffade henne i somras när jag jobbade i Stockholm”.

E, har när hon hörts som målsägare, berättat att hon den aktuella tiden arbetade som ST-läkare på intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset. Hon hade ingen personlig relation med MO. De arbetade tillsammans med några patienter och hade endast en strikt yrkesmässig relation. De två bilder som inte är tagna på sjukhuset föreställer henne och kommer från hennes Facebook-sida. Av sjukhusbilderna är fyra stycken tagna på expeditionen för intensivvårdsavdelningen och en bild är tagen i ett patientrum. Sjukhuset har regler gällande fotografering, anslag om detta sitter uppe på vissa avdelningar; exempelvis får anhöriga till patienter inte fotografera anställda utan att fråga först och samma sak gäller fotografering av patienter. Det hör till vanligt hyfs att inte fotografera andra utan deras godkännande. E har inte märkt att MO ringt henne 116 gånger. Hon har en applikation i telefonen som blockerar samtal, det kan vara det som gjort att hon inte sett det. Hon svarar inte heller på samtal från okända nummer. Hon har endast pratat med MO om arbetet; möjligtvis har han nämnt att han arbetat på Gotland. E var inte medveten om om att MO fotograferat henne och hon hade inte samtyckt till det ifall han frågat. Bilden i patientrummet, på vilken hon står över en patient, anser hon är väldigt allvarlig. Deras patienter är ofta svårt sjuka och kan ligga nedsövda. Det är väldigt viktigt att de känner sig trygga och känner förtroende för personalen på sjukhuset i situationer när de är som mest utsatta. Personal kan ta fotografier i fikarummet, men då är alla runt omkring fullt medvetna om detta. Hon tycker att det är obehagligt att MO fotograferat henne, och använt bilderna på olika sätt, och att han ringt henne så många gånger.

MO har berättat att han fotograferat E på det sätt som åklagaren påstått men har gjort gällande att detta inte utgjort en brottslig gärning. Skälet till att han fotograferat henne är att hans dotter var orolig för att han inte hade några bra arbetskollegor på fastlandet. Han tog då foton på E och visade för sin dotter för att försäkra henne om att han hade det. Detta var även anledningen till att han hade en bild på E som bakgrundsbild i mobiltelefonen, att han lade in hennes födelsedag och telefonnummer i mobiltelefonen och att han laddade ner bilder från Facebook. Han känner inte igen att han skulle har ringt E 116 gånger. Han kan ha ringt fel eller fickringt henne någon gång. I den sms-konversation polisen hittat hänvisade han till en annan E, inte till nämnda E.

Tingsrättens bedömning

Enligt 4 kap 6 a § brottsbalken döms för kränkande fotografering den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus, i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Det är ostridigt att MO tagit fotografier av E med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel samt att det skett olovligen och i hemlighet. De situationer i vilka E fotograferats kan dock inte i sig anses ha varit kränkande för henne.

Den fråga som är av betydelse i målet är om de utrymmen på sjukhuset där fotograferingen skett varit sådana platser som omfattas av kriminaliseringen. Patientrum och expeditionen på en intensivvårdsavdelning på ett sjukhus träffas inte direkt av de platser som räknas upp i 4 kap 6 a § första stycken brottsbalken (bostad, toalett och omklädningsrum) utan frågan är om någon av dessa utgör sådant ”annat liknande utrymme” som avses i lagtexten.

Enligt förarbetena till lagstiftningen ska kriminaliseringen träffa de platser där behovet av rättsskydd är särskilt stort och att skyddet bör knytas an till situationer där en person har undandragit sig offentlighet eller befinner sig på en plats som gör det uppenbart att personen har ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred (prop. 2012/13:69 s 49)

Hovrätten för övre Norrland har prövat frågan så vitt avser ett väntrum på en ungdomsmottagning och Svea hovrätt avseende ett undersökningsrum på ett sjukhus (Hovrätten för övre Norrland, dom den 27 juni 2014 mål nr B 189-14 och Svea hovrätt, dom den 2 september 2016, mål nr B 5836-16).

I det senare avgörandet menade hovrätten, utifrån syftet med lagtexten och vad som uttalas i förarbetena, att angivna utrymmen har helt andra karaktärer än ett undersökningsrum. Domstolen ogillade åtalet men konstaterade att fotografering av sjuksköterskor, bland annat, i en sådan miljö är djupt integritetskränkande.

Beträffande ett väntrum till en ungdomsmottagning menade hovrätten att inte heller det utgjorde ett sådant ”liknande utrymme” som träffas av bestämmelsen. Bedömningen grundades på hur domstolen såg på tillgängligheten till platsen, att vem som helst har tillträde till väntrummet och att man som besökare måste räkna med att bli betraktad av andra. Detta skiljer sig mot exempelvis ett omklädningsrum.

Det är tydligt att lagstiftningen om kränkande fotografering ska tillämpas restriktivt och det finns skäl att i åtanke ha talesättet ”lagen förbjuder inte allt den ogillar”.

Det är enligt tingsrättens bedömning tydligt att MO:s sätt att fotografera E och hans hantering av bilderna efteråt, som dock inte ingår i åtalet, har varit integritetskränkande för E. Detta behöver emellertid inte innebära att fotograferingen ska anses ha varit brottslig.

När det gäller expeditionen på intensivvårdsavdelningen synes den av fotografierna att döma vara öppen för insyn och synes utgöra arbetsplats för ett antal personer. Den bör enligt tingsrättens bedömning knappast anses vara en plats där man, enligt uttryckssättet i lagens förarbeten, ”undandrar sig offentlighet”, eller där en person har ”ett berättigat anspråk på att bli lämnad i fred”. Mot bakgrund av den magra rättspraxis som finns, och med den restriktiva hållning som lagstiftaren gett uttryck för gällande lagens tillämpningsområde, anser tingsrätten att det skulle vara en alltför långtgående tolkning att anse expeditionen på sjukhusets intensivvårdsavdelning vara ett sådant ”annat liknande utrymme” som avses i den tillämpliga lagtexten. Även om MO:s fotografering i utrymmet med fog skulle kunna uppfattas som integritetskränkande anser inte tingsrätten att MO för fotograferingen i detta utrymme bör dömas för kränkande fotografering.

Något annorlunda förhåller det sig med fotograferingen i patientrummet. En patient som befinner sig i ett sådant rum har onekligen ett berättigat intresse av att bli lämnad i fred, men fråga är om sjukhuspersonalen har ett lika uttalat intresse av att slippa bli fotograferad.

Ett patientrum på ett sjukhus är enligt tingsrättens bedömning närmast att jämföra med ett sådant undersökningsrum som var aktuellt i Svea hovrätts tidigare nämnda mål och där fotografering inte ansågs brottslig. Tingsrätten saknar anledning att nu göra en annan bedömning. Tingsrätten finner därför att inte heller fotograferingen av E inne på patientrummet bör anses ha varit brottslig.

Tingsrätten noterar för övrigt att fotograferingen skett på avstånd och att det inte varit möjligt att identifiera patienten på bilden och att E endast med viss svårighet kunnat igenkännas.

Åtalet för kränkande fotografering bör därför inte bifallas. Sjukhusets interna regler om fotograferingsförbud saknar i detta sammanhang betydelse.

Åklagaren har i andra hand gjort gällande att MO ska dömas för ofredande, eftersom han ska ha utsatt E för ett hänsynslöst beteende genom sin fotografering av henne.

För ofredande döms enligt det 4 kap 7 § brottsbalken den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar någon annan.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2008 sid 946 konstaterat att inspelning genom dold kamerautrustning av intimt umgänge mellan andra personer inte utgjort ofredande, även om de andra personerna efteråt informerats om inspelningarna. Det fallet är jämförbart med tingsrättens nu aktuella fall. Tingsrätten anser sig därför inte kunna kunna döma MO för ofredande.

Det torde för övrigt förhålla sig så att om MO:s nu aktuella fotografering skulle anses vara ofredande bestämmelsen om kränkande fotografering i 4 kap 6 a § brottsbalken vore tämligen onödig.

Skadestånd

Eftersom åtalet mot MO ogillas i denna del ska även E skadeståndsanspråk ogillas.

Så sätter du dit en drönarfotograf

Drönare vid solnedgång

Trött på drönare som flyger över ditt huvud när du solar topless på stranden? Känner du att du medelst luftvärnskanon vill skjuta ned en drönare som passerar din trädgård eller är du bara en rättshaverist som behöver få utlopp? Fortsätt då att läsa.

Glöm kränkande fotografering och dataskyddsförordningen (GDPR)

Det finns många missuppfattningar om att en drönare som filmar utomhus där alla kan se envar skulle gå under lagstiftningen kränkande fotografering. Så är inte fallet eftersom kränkande fotografering bland annat kräver att man befinner sig inomhus i ett hem, toalett, omklädningsrum, tält o.s.v. Även polis misstar sig och tidigare under gångna veckan publicerade jag här på sidan kommentarer vars skribenter missuppfattat fotoregler.

Den nya dataskyddsförordningen (GDPR) gäller inte för vad privatperson i ren privat natur gör vid fotografering. Dessutom är bilder med konstnärligt eller journalistiskt syfte undantagna publicering och likaså om publicisten är ansvarig utgivare. Glöm dataskyddsförordningen.

Angrip flygsäkerhet

I juli 2018 kolliderade en leksaksdrönare med en luftballong. I augusti 2018 trillade en drönare ned vid ett motionslopp. Inga skador mer än på drönarna rapporterades.

Horisontellt säkerhetsavstånd

I TSFS 2017:110 3 kap 2 § finner vi följande:

”Innan en flygning genomförs ska piloten upprätta ett flyg- och säkerhetsområde, vars utbredning ryms inom avsedd terräng och omgivning, med  avseende på avstånd  till människor, djur och egendom. Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luftfartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Hur stort ska säkerhetsavståndet vara? För kategori 1 som texten är hämtad om och som de flesta drönare faller under finns det inget preciserat. För kategori 3 däremot, drönare på mer än 25 kg, ligger säkerhetsavståndet på minst 50 meter. Flyger en drönare rakt över dig och du kan bevisa att den gjort det via exempelvis film kan du göra en anmälan om att drönarpiloten brutit mot nämnda lagtext.

Avstånd till flygplatser

Om du bor i närheten av en flygplats råder, utan tillstånd från flygtrafikledning, flygförbud med drönare inom 5 km från flygplatsens banor. Utanför 5 km men inom flygplatsens kontrollzon får man flyga upp till 50 meters höjd vid civila flygplatser och 10 meters höjd vid flygplatser som nyttjas av försvaret. I TSFS 2017:110 står vilka flygplatser som berörs.

”2.Att det obemannade luftfartyget inte flygs närmare än 5 km från någon del av flygplatsens start-och landningsbana/or. Se bilaga1 för instruktioner om avståndsmätning till start-och landningsbana. Med flygplats avses den flygplats för vilken kontrollzonen/trafikinformationszonen är upprättad.”

När vet man om en drönarpilot som flyger innanför 5 km har tillstånd eller inte? Man kan helt enkelt ringa till flygledartornet och fråga.

Transportstyrelsens bilaga i hur 5 km räknas fram.

Störande av räddningsinsats

I samma lagstiftning, TSFS 2017:110 2 kap 18 § finner man:

”Flygning får inte ske på sådant avstånd eller på sådant sätt att det kan störa en pågående räddningsinsats.”

När kan det störa en räddningsinsats? Ett solklart fall är när en lågt flygande räddningshelikopter söker efter en försvunnen människa.

Tillstånd krävs för att sprida bilder tagna från luftfartyg

Stör du dig på att se en drönarbild i tidningen eller en drönarfilm på Youtube? Är dessa dessutom från samma dag? Då har troligen inte Lantmäteriet, som utgiver spridningstillstånd, hunnit granska materialet. När man ansöker om spridningstillstånd laddar man upp materialet hos Lantmäteriet, nämner fotografiernas eller filmernas positioner och avslutar med adress som spridningstillståndet ska skickas till.

Detta tar inte en timme. Har man tur och har skickat in klockan 08 på morgonen kan man få ett mejl klockan 16 vid stängningstid att man får ett godkännande och att tillståndet är skickat. Har man otur tar det en vecka. Mellan 16 och 08 vardagar jobbar ingen med att godkänna spridningstillstånd och absolut inte under helger. Nu förstår du kanske att de flesta, om inte alla, nyhetsbilder tagna från en drönare i tidning saknar spridningstillstånd. Här är en hel värld av öppna mål som inte följer lag om skydd för geografisk information SFS 2016:319  och dess 9 §:

Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319, eller rättare sagt att man kommit fram till att så inte är fallet. En tidning med utgivningsbevis bör alltså inte vara undantagen spridningstillstånd. Spridningstillstånd är allmän handling och kan begäras ut av Lantmäteriet.

I föregångaren till SFS 2016:319 kunde man få ett självgranskningstillstånd. Det kan man inte längre. I stället har Lantmäteriet radat upp undantag när man kan publicera utan spridningstillstånd, men dessa faller direkt när man får med omgivning eller horisont.

Påföljd för att bryta mot spridningstillståndet är, om det inte är ringa, böter, fängelse och förverkande av utrustning man använt sig av.

Sluta älta om att skjuta ned drönare

I var och varannan kommentar när en drönare synts någonstans, kan vi inte bara komma överens om att kommentarer som att du ska skjuta ned drönaren om den flyger över din tomt bara är barnsliga. Ingen tror att du har ett vapen hemma och har du ett förtjänar du ett besök av polisen för att ta det i beslag. Ovan finns tre enkla sätt för att angripa drönarfrågan utan att behöva skämma ut sig.

Missuppfattningar om fotoregler i Sverige

Kommentarer om vad man får och inte får fotografera har nog alla som fotograferat frekvent varit med om. Här nedan har jag samlat några av de mer märkliga sorter som man kan stöta på i digitala världen. Hur ett totalt fotoförbud på allmän plats skulle gå till finns ett förslag beskrivet här.
2018 ersatte dataskyddsförordningen den tidigare personuppgiftslagen. I personuppgiftslagen som gällde 2014 fanns 5 a § som i princip innebar att man fick publicera så länge publiceringen inte innebar en kränkning av individen, exempelvis nakenbilder.
Från Facebookgruppen Sweden Cosplay där en medlem anser att man först ska fråga innan man fotograferar någon. Kommentarerna nedan är en respons med missuppfattningar om vad som då, 2014, gällde:
  • Är det inte olagligt att fota personer utan deras tillåtelse? Jag vet i alla fall att det är olagligt att lägga upp foton på människor som inte givit tillåtelse. Själv frågar jag alltid.
  • Du får ta foto och lägga upp på vem du vill men om personen du fotat säger att den inte vill vara med måste du censurera. Men så länge inget sägs ska det vara okej enligt lag att lägga upp bilder. Dock är det smidigast att fråga, skulle jag säga, så att ingen tar illa upp.
  • Det är ej olagligt att ta kort på folk utan deras tillåtelse så länge det inte står någon skylt som där står att fotografering inte är tillåten eller om personen i fråga känner sig kränkt (du får fortfarande behålla fotografierna men du får då kanske en polisanmälan mot dig/får betala böter).
  • Det är olagligt att publicera en bild av en person som du inte har fått tillåtelse av om du inte skrivit på kontrakt med personen i bilden (ex. konventkontrakt när man köper biljett där det kan stå att eventfotografer har tillåtelse att ta kort och lägga ut som reklam). Så fråga när ni tar bilder 🙂
  • Alltså, man får faktiskt anmäla personen om man märker att någon har tagit kort på en och man inte har givit tillstånd till det. Det leder till böter och /eller fängelsestraff och det spelar ingen roll om det är ett gruppfoto. Säg ”Nej, jag vill inte vara med” och avlägsna dig från platsen där fotot skall tas.
  • Bara anmäl dem för copyright om de lägger upp bilder där du finns med. Då de inte har frågat dig om det är okej att lägga upp bilder där du finns med. Upphovsrätten och copyrightstöld…då personen inte fått tillstånd av dig.
Från Familjeliv.se 2018 där en medlem frågar sig vad det är med folk som fotograferar utan att fråga. Några av svaren finns nedan:
  • Anmäl dem! Det är inte lagligt att filma eller att ta kort på folk utan att fråga och du kan få skadestånd för det ifall någon filmar eller tar kort på dig utan tillåtelse.
  • Precis som att det är helt tillåtet att fotografera på allmän plats är det också helt förbjudet att fota till exempel folk som är i sina trädgårdar (utan deras tillstånd) även om du själv står på gatan eller i ditt egna fönster.
  • Hade hon när hon blev fotograferad på stranden i stället befunnit sig på sin egna tomt hade det varit ett brott men på allmän plats är det tillåtet att fotografera.

Kommentarer från bloggbevakning.se 2018 angående smygfotografering på en badstrand:
  • Men alltså, du får egentligen inte fota någon så att den blir huvudobjekt utan enbart om den är en del av bakgrunden. I vilket fall, allt som är lagligt är inget som jag borde behöva räkna med. T.ex. är det helt lagligt att du blir arg och skäller ut mig när jag rör mig på stan men verkligen inget jag borde räkna med eller ens tolererar.
  • Om jag kan lagen rätt så är det så här. På allmän plats som badstranden får man fota och filma för privat bruk. Man får inte filma folk i kränkande situation och att själv välja att sola topless på vanlig badplats (vilket kan ses som lagbrott) är inte kränkande. Men att filma i exempelvis ombytesrum är olagligt.
Via ett Instagramkonto 2018 där samma smygfotografering behandlades:
  • Går ju att anmäla honom för kränkning då han filmade utan att meddela den han filmade, i detta fall [Namn]! Hade han meddelat henne att han skulle filma på stranden hade det varit fult lagligt, men som sagt, i detta fall så kränkte han [Namn] och de andra han kan tänkas ha filmat.
  • Man får inte filma i smyg, gömma kameran som han gjorde. Det är ofredande.
  • På offentlig plats är det tillåtet att filma/fota nästan allt så länge man gör det för privat bruk.
  • Att fota/filma utan samtycke är olagligt. Mannen utförde en olaglig handling. (GDPR) Hårdast krav har företag som måste ha skriftligt samtycke för varje bild en individ kan identifieras på. Det enda han kan komma undan med är om det är konstnärlig frihet vilket han ska vara konstnär och ha en inkomst för att få utföra.
  • Är det då för att du är vuxen som detta plötsligt blir ”okej” enligt lagen? Att fota och filma minderåriga är väl ett brott?! Så obehagligt att detta är ”tillåtet” eftersom det uppenbarligen är sjuka människor som utnyttjar detta…
Även rättsväsendet brister. I bland går det nästan till åtal innan någon med bättre koll kan styra upp på rätt köl igen.

Hänt-journalist blev smygfilmad på stranden

Solnedgång vid Råbocka

Hänt-journalisten Johanna Bladh publicerade den 14 juli på sin Instagram att hon blivit smygfilmad av en man i 50-årsåldern. Mannen ska ha solat bredvid henne och riggat en GoPro under dennes kläder. När mannen gick för att bada kom en kvinna fram till Johanna Bladh och berättade att hon misstänkte att mannen bredvid filmat henne. Johanna Bladh plockade bort mannens kläder, hittat actionfilmkameran och sett att hon varit dess motiv.

När mannen återvände från vattnet konfronterade hon honom varvid han snabbt avvek. Enligt kommentarerna på hennes Instagramkonto ska hon dock ha tagit mannens minneskort. Johanna Bladhs händelsebeskrivning har fått stor medial uppmärksamhet hos hennes två tidigare arbetsplatser Expressen och BLT.

Även TV4, Sveriges Radio, Baaam och norska TV2 publicerade händelsebeskrivningen.

Enligt Expressen gick Johanna Bladh därefter till polisstationen för att anmäla händelsen men fick där svar att inget brott hade begåtts.

”Jag blev verkligen upprörd när jag kom till stationen och inte kunde anmäla honom för något. Jag började nästan gråta, säger hon och fortsätter:

– Det är alltså helt lagligt för honom att gå omkring och filma unga kvinnor och ha som runkmaterial. Det finns inget skydd för kvinnor mot det i det offentliga rummet.”

Ett annat citat från hennes Instagram lyder:

”Jag mår illa. Hur ofta händer detta på stränder jag trodde en kvinna kunde känna sig trygg på? Hur många har han filmat innan mig?

Från Baaam:

”Det är alltså inte olagligt i Sverige att smygfilma någon. Polisen sa att eftersom stranden är en offentlig plats borde jag ha kunnat räkna med att jag kan bli filmad om jag lägger mig där och solar. Det är helt sjukt, så borde det inte få gå till, säger hon.”

Själv publicerat smygtagen strandbild

Som tidigare nämnt jobbar Johanna Bladh på Hänt och har själv för 1½ år sedan publicerat en smygtagen strandbild på Kenza Zouiten och Aleks Subosic. Att efter det fråga sig hur ofta detta händer, att hon trodde kvinnor skulle kunna känna sig trygga och fråga sig varför det är lagligt ter sig märkligt.

Svensk lagstiftning

I svensk lagstiftning finns inget speciellt hinder för att fotografera andra människor som uppehåller sig på allmän plats. Högsta domstolen har efter att en man fört upp en telefon och fotograferat under en kjol på en kvinna avgjort att mannen enbart dömdes för sexuellt ofredande p.g.a. att han varit i kvinnans omedelbara närhet med sin hand.

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar.”

För att någonting ska rubriceras ofredande, och då med hänvisning till ofredande genom hänsynslöst beteende, krävs att  att den kan anses utgöra en kännbar fridskränkning. Ofta krävs upprepade handlingar eller att man fysiskt tar tag i personen. Exempelvis i Malmö fotograferade en 71-årig man barn en halvmeter ifrån sig. Polis tog mannens kamera i beslag. Den allmänna handlingen i ärende 1200-K111829-10 visar att utredningen nedlagts eftersom brott inte kunnat styrkas.

2013 tillkom den nya lagstiftningen kränkande fotografering. Namnet till trots har den inget med smygfotografering på allmän plats att göra. Många missuppfattar lagen och även poliser gör det, exempelvis vid Ribersborgsstranden i Malmö förra året.

Kameraövervakning?

Mannen lämnade sin GoPro i gång medan mannen badade. Det skulle alltså kunna röra sig om olovlig kameraövervakning eftersom mannen inte hanterat kameran på plats.

I lagstiftningen för aktuell tidpunkt nämns att den ska vara uppsatt vilket kräver en viss varaktighet. En kamera som endast används helt kortvarigt är därmed inte en övervakningskamera som omfattas av lagen. Augusti 2018 har kameraövervakningslagen ersatts med kamerabevakningslagen.

När är man skyddad?

Vid bildspridning skyddas man av dataskyddsförordningen, GDPR, och lagtexten om olaga integritetsintrång.

Stora delar ur GDPR ska inte tillämpas vid behandling av personuppgifter som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Dessutom ska inte GDPR tillämpas alls vid konflikt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De med utgivningsbevis behöver alltså inte tänka på GDPR.

I texten om olaga integritetsintrång får man inte sprida en bild på någons nakna eller eller delvis nakna kropp om spridningen är ägnad att allvarligt skada den som bilden rör.

Utländsk medborgare flög drönare över riksdagshuset – flydde landet

Riksdagshuset

Den 16 maj 2017 rapporterade SVT med flera om att en man flugit drönare över skyddsobjektet riksdagshuset. 2017 fanns heller inte undantaget för drönare om 50 meters höjd innanför Brommas kontrollzon, varför mannen, utöver brott mot skyddslagen, även misstänktes för brott mot luftfartslagen.

Skyddsvakter vid riksdagskvarteren upptäckte mannen och grep honom varvid polis upprättade anmälan. I anmälan står det:

”[Namn] misstänkt för BROTT MOT SKYDDSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare över Riksdagskvarteren som är att klassa som skyddsobjekt. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.

[Namn] misstänkt för BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN genom att ha flugit med en så kallad drönare i luftrummet ovanför Stockholm City. Drönaren har fjärrstyrd kamera med inspelningsfunktion.”

Den 16 maj 2017 upprättas förundersökningen. Den 16 juni nedläggs samma förundersökningen med följande motivering:

”[Den misstänkte] har lämnat landet och förväntas inte återvända hit. Förutsättningar för lagföring utomlands eller utlämning till Sverige saknas.”

Aftonbladet beskrev mannen som en 25-åring med ryskt medborgarskap.

Drönare kolliderade med luftballong

Drönare vid solnedgång

I södra Uppsala strax innan klockan 22 den 6:e juli kolliderade en drönare med en luftballong från Upplands ballongflyg AB . Enligt piloten på luftballongen var det en leksaksdrönare som mot slutet av färden körde in i nederkanten på luftballongen.

Piloten berättar:

Jag var på väg ner för landning. Ett av mina landningsfält hade jag precis missat. Eller jag insåg att jag skulle missa det så jag steg för att efter det sjunka igen ner mot nästa fält. Det var då drönaren kom upp bakom mig. Hann aldrig se vart den kom ifrån. Och vi landade kort därefter. Ballongens säkerhet var det aldrig någon fara med. Vi vart väl mest överraskade.

Jag vet inte vem drönarpiloten är eller vad han hade för avsikt. Tror bara han klantade till det.

Känner du själv att du har en drönare som stör dig i ditt hem? Då ska du läsa vidare under Så sätter du dit en drönarfotograf.

 

 

Kvinna polisanmälde drönarpilot för kränkande fotografering

En kvinna i 20-årsåldern boendes i sydöstra Lund har enligt Sydsvenskan polisanmält sin granne för kränkande fotografering. I går ska grannen enligt kvinnan ha flugit med en drönare utanför hennes balkong och hon misstänker att grannen fotograferat henne när hon liggandes på sin balkong solade iförd underkläder.

En anmälan om kränkande fotografering kommer dock inte leda någonvart för kvinnan eftersom tre kriterier krävs:

  1. hemligt
  2. olovligt
  3. motivet måste vara inomhus i en bostad eller i ett liknande utrymme

Enligt Sydsvenskan har hon befunnit sig på sin balkong. På sida 40 i proposition 2012/13:69 står följande:

Vidare krävs för straffansvar att fotograferingen sker på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna, som tillhör den enskildes privata miljö eller som annars är avsedda för särskilt privata förhållanden. Således omfattar straffansvaret olovlig fotografering av den som befinner sig inomhus i en bostad. Med bostad avses, på motsvarande sätt som enligt bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket, en lokal eller annan plats där en person bor stadigvarande för en längre tid, liksom en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Även t.ex. ett bostadsrum på ett äldreboende omfattas av bestämmelsen om omständigheterna är sådana att det under en tid kan sägas vara den enskildes bostad.

Det saknar betydelse om det är den fotograferades egen bostad eller någon annans bostad liksom var i bostaden den fotograferade befinner sig. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden. Att fotografera någon som befinner sig på en balkong eller en altan omfattas inte av straffansvar, eftersom personen då inte befinner sig inomhus i bostaden.

Hade kvinnan i stället velat sätta käppar i hjulet för sin granne skulle hon ha anmält honom för att inte ha följt TSFS 2017:110. Där står nämligen:

Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luft – fartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Kvinna flög drönare över Sweden Rock – fick strafföreläggande

Phantom 2

Transportstyrelsen upprättade mellan den 6:e  och 10:e juni 2018 ett flygförbud runt Sweden Rock från marken upp till 4000 fot över havsytan. Den 8:e juni klockan 18:20 upptäckte en ordningsvakt en drönare över festivalområdet. Ägarinnan till drönaren blev polisanmäld för att ha brutit mot flygförbudet. I förhör kom det fram att hon även flugit dagen innan. Hon fick ett strafföreläggande på 50 dagsböter á 90 kronor, totalt 4500 kronor.

Anmälan

Fritext:
Ordningsvakt på Sweden Rock 2018 uppmärksammar en drönare som flyger över festivalområdet. På festivalen råder tillfälligt flygförbud om 4000 feet.

Brott:
Misstänkt har flugit med sin drönare inne på festivalområdet under tillfälligt restriktionsområde.

Händelse:
Misstänkt arbetar som fotograf och filmar åt kund på festivalen.

Övrigt:
Beslut tages om att drönaren inte skall tas i beslag.

Bilagor:
Förhör ordningsvakt (OV). Förhör misstänkt (MT) samt bilder och karta i FILIP.

Förhör med ordningsvakt

M arbetar som uniformerad ordningsvakt.

M befann sig mitt inne på stora området då han ser en drönare flyga över störa öltältet och bort vid scenen där ett band spelade. Drönaren stiger upp i luften igen och går från området D4 bort till E4ans bortre del och vidare bort i samma riktning (F3). Drönaren går sedan tillbaka i samma riktning. M hade visuell koll på drönaren hela tiden.

M ser sedan tjejen på läktaren som står med sändaren i händerna. Hon tog ned drönaren på ett av barborden, där var inte speciellt mycket folk i närheten av henne just då. Hon kollade på sändaren där hon hade sin mobil. Hon  körde sedan upp drönaren i luften igen. M stod ca åtta meter ifrån tjejen. Då han ser detta under tiden hade M tagit kontakt med sin bas för att kolla hur de skulle hantera det. M ombads ta med tjejen till polisen för anmälningsupptagning.

M tog kontakt med tjejen och frågade om det var hennes drönare vilket hon svarade att det var. M bad henne ta ned drönare vilket hon gjorde. M frågade om hon hade tillstånd och där blev svaret ganska tveksamt för att till sist hamna i att hon inte hade tillstånd. Anledningen till att hon flög var att hon var fotograf. Hon skulle ha bilderna till något ”internet”. M frågade inte mer om det.

För att förklara var M såg drönare använde han sig av kartan som han tilldelats. Beskrivning av positioner, se kartan.
Stora öltältet: E4.
M befann sig också inom område E4.
Tjejen var på läktaren vilket är bortre änden av området E4.

Första förhör med drönaroperatören

H delges misstanken ovan.  Hon underrättas om rätten till försvarare. Hon medger att förhör kan hållas utan dennes närvaro.

H erkänner att hon flög drönare men inte att det skulle vara brottsligt.

H kom till festivalen i går för att jobba. Hon jobbar som stillbildsfotograf men har sedan två månader ägt en drönare som hon använder för att filma med. Drönare kostade ca 7000 kronor.

H ger en film åt JTI på uppdrag genom White and White. Dessa har inget ansvar för detta.

H känner till att material som man filmat måste godkännas innan publicering. Hon känner även till att det krävs tillstånd att flyga drönare som vägen över 7 kg och att man inte får flyga drönare på områden där det lyder flygförbud.

H:s väger långt under 7 kg. H har inte haft en tanke på att det skulle vara flygförbud på festivalen. Hon brukar mest kolla när hon befinner sig nära flygplatser.

H har nu förstått att det är flygförbud men uppger att hon även sett andra drönare på festivalen men förstår nu efteråt att de också kan ha haft tillstånd.

H berättar att hon under kvällen stod på läktaren inne på festivalområdet. Hon flög upp, tog bilder på kunden, vidare filmat över havet och sedan över festivalen. Hon har flugit på 20-50 meters höjd, inte längre än 300 meter bort under ca 20 minuter. Hon landade ca klockan 18:45.

H berättar att hon flög inne på festivalområdet även i går, detta av samma anledning. Flygtiden då var även ca 20 minuter.

Andra förhör med drönarpiloten

H erkänner brott.

H vidhåller tidigare lämnad berättelse och får stå sitt misstag.

Hon godtar ett strafföreläggande och hoppas åklagaren finner det lämpligt i det fall hon ska straffas.

Avslutningsvis har H föredragits samtliga handlingar i ärendet och har inget att erinra. Hon vill ha ett exemplar av förundersökningen.

Bakgrund till flygförbudet

Polismyndigheten inkom den 28 maj 2018 med ansökan om förbud mot luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) i samband med Sweden Rock Festival i Norje, Sölvesborg.

Den 6:e till  den 10:e juni genomförs Sweden Rock Festival som är en årligen återkommande festival med stor publiktillströmning. Festivalen förväntas ha ca 35000 besökare per dag. Härtill kommer ytterligare ca 10000-15000 dagligen i festivalens omedelbara närområde utan att besöka den del för vilken det krävs entréavgift. Vid vissa tillfällen kommer det därför finnas ca 50000 personer på ett geografiskt väldigt litet område. Festivaldeltagarnas alkoholförtäring brukar vara stor.

Polisregion Syd har beslutat om en särskild händelse under de dagar som festivalen pågår.

Under tidigare år har det observerats drönare/skärmflygare över festivalområdet. Under årets festival kommer polishelikopter vara i tjänst. Det kan även bli aktuellt med helikopter för sjuktransport. Landningsplatser för dessa kommer att vara i nära anslutning till festivalområdet.

Sweden Rock Festival är en av Europas största rockfestivaler vilket innebär att det finns viss risk med arrangemangens genomförande främst med bakgrund av sårbarhetsfaktorer.

Mot bakgrund av detta bedömer Polismyndigheten Nationella Operativa Avdelningen i samverkan med Polisregion Syd att det är nödvändigt med ett förbud mot luftfart under aktuella dagar. Ett restriktionsområde skulle medföra att säkerheten tryggas för arrangemanget samt maximerar polisregionens förmåga att övervaka arrangemanget utan störningar från andra luftfartyg.

Remiss

Transportstyrelsen har samverkat med AMC Sweden.

Skäl för beslut

Som stöd för beslutet hänvisas till följande lagtexter:
Luftfartslagen 1 kap 8§ och Luftfartsförordningen 1 kap 4§ där Transportstyrelsen bemyndigas att föreskriva restriktionsområde, om så behövs med hänsyn till militär verksamhet eller om allmän ordning och säkerhet kräver det. De skäl som Nationella Operativa Avdelningen anger i ansökan uppfyller dessa förutsättningar för att upprätta ett restriktionsområde.