Bröllopsfotograf anmäld till ARN för uteblivna bilder

En bröllopsfotograf på Gotland blev den 7 augusti 2024 anmäld till Allmänna reklamationsnämnden för att, enligt anmälaren, inte levererat enligt avtal efter snart tre år. Allmänna reklamationsnämnden beslutade den 13 augusti 2024 att inte pröva anmälan då anmälan kommit in för sent.

Vid den 22 september 2024 hade delar av avtalet, de 600 högupplösta bilderna, levererats.

Företagsnamnet är i texten nedan utbytt till Företaget AB.

Nämndens beslut

Allmänna reklamationsnämnden prövar inte tvisten. Ärendet avslutas.

Motiveringen till nämndens beslut

Nämnden prövar inte tvister där anmälan kommit in till nämnden mer än ett år efter det att anmälaren första gången klagade till företaget (8 § och 25 § förordningen med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden). Nämnden konstaterar att A klagade till företaget den 20 september 2022 och att anmälan kom in till nämnden den 7 augusti 2024, vilket är för sent.

Tvisten mot företaget

Beskrivning av vad tvisten handlar om

I grunden handlar tvisten om att vi ännu inte ha fått delar av det vi avtalat om vilket är: ca 600 högupplösta bilder på USB, fotoalbum samt fotoförstoring i valfri storlek. Allting är betalat. Vi har också påmint B under alla år och hon svarar med att be om ursäkt och lovar att återkomma så snart hon kan men gör det aldrig. Därav vi har dröjt med anmälan hit till ARN då hon nu sedan juni i år inte svarar oss längre.

Vi beställde bröllopsfotografering inför vårt bröllop som skulle äga rum 4 sept 2021. Den 24 sept 2021 återkom B med alla bilder i lågupplöst då vi skulle välja ut vilka bilder vi ville ha till vårt album. Hon skrev i samma meddelande att de högupplösta skulle komma på USB (har ej hänt ännu). Vi dröjde dock till den 8 december med att återkomma med svar då E blev gravid och mådde väldigt dåligt under perioden. Vi hade dialog med B gällande det som sa att det är ingen fara utan vi skulle återkomma så fort vi mådde bättre. Första påminnelsen till B var i mars 2022 där hon svarade med att hon ännu inte påbörjat arbetet men skulle göra det så snart som möjligt. Sedan kom nästa påminnelse från vår sida i september 2022 där vi fick ungefär liknande svar tillbaka, men att hon också hade dåligt samvete för att vi fått vänta så länge. Sedan har vi påmint B kontinuerligt i snitt varannan månad via mail, Instagram och sms då hon inte svarar oss per telefon när vi ringer. Däremot svarade hon när vi skrev till henne där hon ber om ursäkt och lovar att leverera så snart som möjligt. Det är också anledningen till varför vi avvaktat med att anmäla hit till ARN.

Den 30 april 2024 skickade vi dock ett krav med följande innehållet att leverera det som ännu inte levererats inom två veckor annars kommer vi gå vidare med en anmälan till ARN. Den 22 maj svarar B via Instagram att hon självklart ska leverera så fort som möjligt och undrar vilken bild vi önskar som förstoring, vilket jag mailade till henne. Det gjorde att vi drog ute på det lite till med nya förhoppningar. Men nu har vi ännu inte hört någonting och heller inte fått någon leverans av henne och därför anmäler vi nu till ARN.

När klagade du första gången till Företaget AB?

2022-09-20

Vad krävde du av Företaget AB?

Leverans av produkterna omgående.

Har Företaget AB sagt nej till kravet?

Nej

Vad svarade eller gjorde Företaget AB och vad gick de med på?

De har hela tiden sagt att de ska leverera så fort som möjligt, men har sagt ungefär samma sak nu sedan mars 2022.

Kravet nu

Vad begär du av Företaget AB?

Vi begär i första hand full leverans enligt avtalet och detta inom två veckor från beslut från ARN. I andra hand begär vi att få de högupplösta bilderna enligt kontrakt med leverans inom två veckor från beslut från ARN och ett avdrag på priset till vad de lägre paketet kostade då. Det lägre paketet kostade 20 000 kr då, vi betalade 35 000 kr och därför önskar vi i så fall en återbetalning från Företaget AB på 15 000 kr.

Hur motiverar du ditt krav?

– Vi har ännu inte fått våra bilder och materialet från den viktigaste dagen i vårt liv tre år efter vårt bröllop.

– Vi tog ett dyrare paket och valde fotograf med omsorg just för att det är vår viktigaste dag i livet.

– Vi har betalt fullt pris innan leverans då vi litade fullt ut på B och Företaget AB och hon hade bra referenser.

– De ville upprätta avtal som företaget själva inte håller.

– Vi har kontinuerligt påmint B på Företaget AB där hon hela tiden sagt att hon ska ordna det så snart som möjligt men återkommer aldrig med leverans. Därav dröjsmål med att anmäla till ARN.

– Företaget AB håller våra bilder som gisslan, vi känner oss maktlösa i ärendet. Också en anledning till varför vi vänder oss till ARN.

– Vi har erbjudit oss att åka till Gotland för att hämta materialet utan gensvar.

– Detta har medfört oro och ångest att vi aldrig ska få våra bröllopsbilder som är minnet från dagen.

Utländsk man häktad för olovlig avbildning av skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

En utländsk man, ryss enligt Aftonbladet, har tisdagen den 2 juli häktats i Örebro tingsrätt misstänkt för att ha fotograferat skyddsobjekt med avbildningsförbud. Nedan del ur häktningsprotokollet:

Åklagaren yrkar enligt aktbilaga 3, och begär att den fortsatta förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar med hänvisning till förundersökningssekretess och försvarssekretess.

B bestrider åklagarens yrkanden och begär att tingsrättens upphäver anhållandebeslutet och försätter honom på fri fot. Han vitsordar de faktiskt omständigheterna, det vill säga att han innehaft kniv och fotograferat på sätt det som åklagaren påstår. Han bestrider dock ansvar för brott på den grunden att han varken agerat uppsåtligt eller oaktsamt i förhållande att det skulle funnits avbildningsförbud. Det föreligger inte sannolika skäl för erforderliga uppsåt såvitt avser brott mot skyddslagen. Han bestrider de särskilda häktningsskälen. För det fall tingsrätten anser att han är på sannolika skäl misstänkt för brotten så är det inte, med beaktande av den påföljd som skulle kunna bli aktuell, proportionerligt att hålla honom frihetsberövad i väntan på rättegång. Hans pass finns polisen och han är beredd att underkasta sig reseförbud. Det finns ingen erinran mot stängda dörrar.

Tingsrätten beslutar med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.

BESLUT

B häktas.

Åklagaren får tillstånd att meddela restriktioner. Restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att

  • placeras tillsammans med andra intagna (s.k. samsittning)
  • vistas i gemensamhet
  • följa vad som händer i omvärlden
  • inneha tidskrifter och tidningar
  • ta emot besök
  • stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation
  • sända och ta emot försändelser

Åtalet ska väckas vid tingsrätten senast den 16 juli 2024, kl. 11.00.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

B är på sannolika skäl misstänkt för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott den 29 juni 2024 på Villagatan, Karlskoga, Karlskoga kommun och olovlig avbildning av skyddsobjekt den 21 juni 2024 i Sundsvall, Sundsvalls kommun samt olovlig avbildning av skyddsobjekt den 26 maj 2024 i Johanneshov, Stockholms stad.

Det finns risk för att B avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Det finns även risk för att B genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Denna risk är sådan att åklagarens begäran om restriktioner ska godtas.

Skälen för häktning och angivna restriktioner uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för B eller för något annat motstående intresse.

Uppdatering 2024-07-18

Enligt SVT har mannen frias från misstankarna om brott mot skyddslagen, men är fortfarande misstänkt för att ha burit knivar på allmän plats.

Inget NOTAM på svenska – drönarpilot friad

En drönarpilot som flugit drönare i ett restriktionsområde friades av Göteborgs tingsrätt då NOTAM som reglerat det temporära restriktionsområdet inte stått på svenska. Göteborgs tingsrätt förkunnade domen 2024-04-03.

Göteborg tingsrätt domslut

Åtal som B frikänns från
Brott mot luftfartsförordningen, 2023-08-05, Göteborgs stad, 13 kap 1 §
luftfartsförordningen (2010:770)

Ersättning och återbetalning
JS ska få ersättning av staten med 4 129 kr. Beloppet fördelas
enligt följande:
• 3 303 kr arbete
• 826 kr mervärdesskatt

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för brott mot
luftfartsförordningen enligt 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770).
Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN
B har brutit mot Transportstyrelsens beslut om tillfälligt
restriktionsområde ESR631 ULLEVI genom att utan tillstånd flyga med
en drönare inom det tillfälliga restriktionsområdet. Det hände den 5
augusti 2023 vid bland annat Levgrensvägen, Göteborgs stad.

B begick gärningen med uppsåt.

INSTÄLLNING

B har erkänt gärningen men har motsatt sig ansvar för brott. Han har hävdat att han inte har haft uppsåt då han har vidtagit alla
försiktighetsåtgärder som krävts av honom.

UTREDNING

B har hörts.

Som skriftlig bevisning har åklagaren presenterat anmälan, beslut,
registerutdrag och uppgifter från Luftfartsverket.

SKÄL
Tillämpliga bestämmelser

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt 1 kap. 8 § första stycket luftfartslagen (2010:500) av militära skäl meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta om inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom viss del av landet (restriktionsområde). Sådana föreskrifter eller beslut får också meddelas om det behövs av hänsyn till allmän ordning och säkerhet, friluftsliv, natur- eller miljövård eller för att undvika störning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning av större omfattning

Det framgår av 1 kap. 4 § luftfartsförordningen (2010:770) att
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att ett område ska vara restriktionsområde, om det behövs av hänsyn till militär verksamhet eller om allmän ordning och säkerhet kräver det. Av kapitlets 5 § framgår vidare att när Transportstyrelsen meddelar föreskrifter om eller beslutar att ett område ska vara restriktionsområde, ska den ange de inskränkningar i rätten till luftfart inom området som behövs. Den som uppsåtligen överträder föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av 1 kap. 4 och 5 § luftfartsförordningen döms till böter, 13 kap. 1 § luftfartsförordningen.

I 2 kap. 10 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2017:110) om
obemannade luftfartyg anges att flygning i restriktionsområde (R-område) och farligt område (D-område) bara får ske efter tillstånd i enlighet med AIP ENR 5.1 (Aeronautical information publication).
Av AIP ENR 5.1 punkten 2.1.4 framgår att tillfälligt upprättat
restriktionsområde liksom tillfällig utvidgning i sid- eller höjdled av permanent restriktionsområde publiceras genom NOTAM (Notices for Airmen).

Den straffrättsliga legalitetsprincipen

Den straffrättsliga legalitetsprincipen kommer till uttryck i bl.a. 2 kap. 10 § Regeringsformen och 1 kap. 1 § Brottsbalken. Legalitetsprincipens
huvudsakliga funktion kan sägas vara att göra det förutsebart om straff kan följa på ett visst handlande men även att möjliggöra en kontroll av den straffrättsliga maktutövningen. En given utgångspunkt är då att den enskilde ska ha rimliga möjligheter att själv skaffa sig kännedom om vilka regler som gäller. Att det då kan erfordras efterforskningar och överväganden om vad som gäller innebär inte att det krav på tydlighet och precision som ställs ska anses eftersatt.

Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 577 framhållit att den givna
utgångspunkten är att lagar och andra författningar ska vara avfattade på svenska. Endast i rena undantagsfall, som när en författnings tillämpningsområde är begränsat och riktar sig till personer med särskilda fackkunskaper på området, kan det godtas att någon del av en reglering, t.ex. en utfyllande norm, är på annat språk än svenska. Högsta domstolen uttalar vidare att särskilda hänsyn måste av rättssäkerhetsskäl tas när det gäller föreskrifter
som anger ramarna för det straffbara området och att den enskilde måste ha möjlighet att ta reda på innehållet i en straffbestämmelse genom att ta del av regleringen på svenska. Slutsatsen är att de krav som följer av legalitetsprincipen inte är uppfyllda om en straffbestämmelse i sådana delar som är avgörande för en gärnings straffbarhet inte är avfattade på svenska.

Tingsrättens bedömning

Det framgår av utredningen i målet, däribland B:s egna
uppgifter, att han flög med sin drönare (obemannat luftfartyg) i det tillfälliga restriktionsområdet ESR631 ULLEVI någon gång mellan kl. 21.45 till 22.25 den 5 augusti 2023. En förutsättning för att döma B för brott mot luftfartsförordningen är emellertid att straffbestämmelserna uppfyller kravet på legalitetsprincipen.

Transportstyrelsen beslutade den 10 juli 2023 att inrätta ett tillfälligt
restriktionsområde efter ansökan av polismyndigheten. Det framgår av
bestämmelserna i 1 kap. 8 § luftfartslagen samt 1 kap. 4 och 5 § luftfartsförordningen att inrättandet av restriktionsområde innebär en
inskränkning av rätten till luftfart i området. Området som berördes var
benämnt ESR631 ULLEVI och restriktionen gällde den 5 augusti 2023 från kl 13.00 till 23.00. Beslutet skickades sedan till relevanta myndigheter för kännedom och publicering, bland annat skickades beslutet till Luftfartsverket.

Luftfartsverket publicerade informationen till allmänheten genom NOTAM. NOTAM är en tjänst som utger löpande aeronautisk information som antingen ändras innan AIP har uppdaterats eller då informationen är mer tillfällig (exempelvis vid tillfälliga restriktionsområden). Tjänsten är tillgänglig genom Luftfartsverket och Transportstyrelsen hemsida. Det nu aktuella tillkännagivandet publicerades den 13 juli 2023. I  tillkännagivandet framgick det vilken tid och vilket område som är tillfälligt begränsat. Tillkännagivanden i NOTAM, inkluderat det nu aktuella tillkännagivandet, är en avgörande precisering av straffbestämmelsen i 13 kap. 1 § luftfartsförordningen och är väsentlig för att den enskilde ska kunna veta vart och när restriktionerna gäller.

Det har inte framkommit annat än att föreskrifterna tillkommit i enlighet med lämnade bemyndiganden. Däremot är samtlig information i NOTAM,
inkluderat det nu aktuella tillkännagivandet, kungjort på engelska.
Tillkännagivandena som kungörs i NOTAM finns inte tillgänglig på svenska.

Såvitt utredningen visar framgår restriktionen på svenska endast genom
Transportstyrelsens beslut den 10 juli 2023. Det finns inget som talar för att B har fått del av det beslutet. Det har inte gjorts gällande att
restriktionsområdet tillkännagetts på platsen genom anslag eller liknande. Åklagaren har för övrigt i målet inte redogjort för hur B hade kunnat få kännedom om och tillgång till beslutet.

Av kartbilden som har lagts fram i målet framgår vilka områden som är under restriktion och kartbilden är visserligen tillgänglig på svenska. Det finns däremot inte någon hänvisning till kartbilden i AIP ENR 5.1 som
Transportstyrelsens föreskrifter hänvisar. Dessutom har det nu aktuella
tillkännagivandet inte publicerats med hjälp av kartbilden.

Mot bakgrund av att det nu aktuella tillkännagivandet var kungjort i NOTAM på engelska är de krav på legalitetsprincipen som Högsta domstolen har fastställt i ovan nämnda mål inte uppfyllda (se även Svea hovrätts avgörande i mål B 8846-20, där det var fråga om ett permanent restriktionsområde). Tillkännagivanden som publiceras i NOTAM vänder sig till envar som ägnar sig åt luftfart och är därmed inte så begränsade till personer med särskilda fackkunskaper att det bör kunna godtas att informationen som publiceras är på annat språk än svenska. Förutsättningarna för att döma B för brott är därför inte uppfyllda och åtalet ska därför ogillas.

Ersättning för kostnader för försvarare

B har frikänts från åtalet och har begärt ersättning för sina
rättegångskostnader. Den begärda ersättningen är skälig.

Filmning av räddningsinsats ledde till påhälsning av polis

Vid 17:12 fredagen den 26 april pågick en räddningsinsats vid Årstabron i Stockholm. En man filmade händelsen från sin bostad varvid polisen sökte upp mannen, spelade av filmen och raderade därefter materialet på mannens mobiltelefon. Enligt polisens presstjänst verkar det inte som att en anmälan har upprättats.

Av allt att döma skedde filmningen av en person som befann sig på en bro utomhus och inte inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Någonting som krävs för för att vara kränkande fotografering.

Varför filmen raderats och med vilket lagstöd förtäljs ej. Metoden att bara radera en film är heller inte en säker metod utan det krävs överskrivning av materialet.

Se artikeln Lathund för polisen vid fotorelaterade brott