Kategori: Lag och rätt

Publicerat

Kaknästornet – ett skyddsobjekt med avbildningsförbud

Länsstyrelsens beslut över Kaknästornet och dess avbildningsförbud

Kaknästornet stängde hösten 2018 för underhåll. Under julen meddelade man att man inte skulle öppna Kaknästornet för besökare p.g.a. en förhöjd hotbild. Den 18 december 2019 utökades skyddet kring Kaknästornet då Länsstyrelsen Stockholm, på Teracoms begäran, beslutade om skyddsobjekt med avbildningsförbud, beteckning 451-39292-2019.

”Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av skyddsobjektet, både exteriört och interiört.”

Från att ha varit ett populärt turistmål till att nu enbart vara ett TV- och radiotorn med fotoförbud. På Fond5 säljs högupplösta filmklipp över riktantennerna. På YouTube syns mängder med drönarfilmer där drönare t.o.m. flyger över.  Sedan 2020 räknas en sådan överflygning av ett skyddsobjekt som ett intrång. Publicerar man en sådan film utan att ha fått godkänt spridningstillstånd av Lantmäteriet ska man veta att man riskerar bli av med drönare inklusive all lagringsmedia som bilder och film befunnits på.

Teracom, som har hand om Kaknästornet, fick den 8 mars 2021 följande frågor att besvara angående avbildningsförbudet. Svar har sedan dess uteblivit.

”Hej!

Jag har sett att det råder avbildningsförbud av Kaknästornet sedan 18 december 2019. Trots detta belyses Kaknästornet med alla dess färger nattetid och bilderna sprids av Teracom i sociala medier. Uppmuntrar inte detta till olovlig avbildning av skyddsobjektet?

Utöver det har man meddelat Google att maska Kaknästornet från Google Street View. Liknande virtuell miljö är däremot fullt synlig hos Teracom.se där man ser parabolpark inklusive reservkraft och övervakningskameror. Enligt beslutet mellan Länsstyrelsen och Teracom får Teracom avgöra vilka personer som får undantas från avbildningsförbudet, men är det inte kontraproduktivt att först ansöka om avbildningsförbud och samtidigt behålla den virtuella miljön?

Som en sista punkt är Kaknästornet en populär plats att flyga drönare över och att filma. Att flyga med drönare över ett skyddsobjekt räknas sedan 2020 som ett intrång. Jag fick aldrig något svar sist om vilka åtgärder man vidtar för att förhindra liknande intrång av skyddsobjektet? Trots allt är publicerade filmklipp där drönare cirkulerar kring ett objekt ytterst enkelt att skapa 3D-modeller av.”

Viss avbildning ses som försvarlig

I konversation mellan Länsstyrelsen och Teracoms säkerhetshandläggare framkommer det under juni 2022 och åter under juni 2023 att viss avbildning kan vara okej att utföra, se nedan:

På 1 km avstånd får man inte zooma in, annars är det ett godkänt avstånd att ”råka få med Kaknästornet på bild”. Enskilda föremål inom skyddsobjektets område får ej framgå på filmen.

Nedlagt åtal

Ett åtal lades ned där en drönaroperatör flugit och filmat Kaknästornet under julen 2022.

På frågan till Åklagarmyndigheten om åtalet enbart berört olovlig avbildning av skyddsobjekt och inte också avsaknad av spridningstillstånd, flygning över 50 meter i Bromma kontrollzon eller för att ha flugit drönare över själva Kaknästornet på en höjd över gällande regelverk om 120 meter svarade Åklagarmyndigheten följande:

”Ärendet som du hänvisar till avser endast den nedlagda misstanken om olovlig avbildning av skyddsobjekt. Några andra misstankar har därmed inte hanterats av åklagare i aktuellt ärende.”

Grekisk student dömd

I februari 2024 dömdes en grekisk medborgare efter att under två timmar ha flugit runt Kaknästornet och filmat det. Han dömdes att betala 2 000 kr i dagsböter samt 1 000 kr till brottsofferfonden.

Publicerat

Frias efter att ha fotograferat SÄPO:s byggnad

Den 9 oktober 2019 tog en man på väg till sitt jobb bilder med sin mobiltelefon. I bakgrunden låg SÄPO:s byggnad med avbildningsförbud varvid han greps och åtalades för att ha avbildat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 5 juni 2020 friades mannen. Nedan står Solna tingsrätt B 3769-20. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-10-09

Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen mobiltelefon avslås. Beslaget hävs.

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med följande gärningsbeskrivning.

B har olovligen fotograferat Säkerhetspolisens lokaler som är klassade som skyddsobjekt. Det hände någon gång den 9 oktober 2019 på Säkerhetspolisen, Bolstomtavägen 2, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020

Åklagaren har även begärt att i beslag tagen mobiltelefon ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken.

B har vidgått omständigheterna i sak men förnekat brott eftersom han inte visste att det var olagligt att fotografera byggnaden. Han har inte motsatt sig åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon i och för sig men uppgett att han helst vill få tillbaka den eftersom det var en dyr present från hans föräldrar.

UTREDNINGEN

Vid huvudförhandlingen har B hörts. Åklagaren har lagt fram fotografier, skylt skyddsobjekt, protokoll från undersökning av mobiltelefon och beslagsprotokoll.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

B har erkänt att han tagit de aktuella bilderna men förnekat brott eftersom han inte var medveten om att det inte var tillåtet att avbilda byggnaden. Frågan i målet är om B varit oaktsam när han tog bilderna.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av B:s uppgifter, som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta, framgår att han hade varit i Sverige en dryg månad vid tidpunkten för händelsen. Den aktuella dagen valde han att promenera till jobbet vid Lindhagen, vilket han inte brukade göra, eftersom det var vackert väder och han ville fotografera naturen som minne. Han hade inte gått den aktuella vägen tidigare. B har vidare berättat att han inte hade kännedom om vilken byggnad det var han passerade och att han inte uppmärksammade förbudsskylten när han tog fotografierna.

Av de fotografier som åklagaren lagt fram syns skylten endast på två av fotografierna. Skylten syns på långt avstånd och i kanten av bilden. Tingsrätten konstaterar att det inte går att utläsa vad som står på skylten. Enligt tingsrätten är omständigheterna sådana att det inte går att säga att B:s agerande inneburit ett otillåtet risktagande. Han kan därför inte anses ha agerat av oaktsamhet. Åtalet är därmed inte styrkt och B ska frikännas från ansvar.

B frikänns nu för brott. Det saknas därmed laglig grund att bifalla åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon. Beslaget ska därför hävas.

Publicerat

Ungersk journalist filmade Uppsalas polisstation och greps

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Journalisten B greps den 4 mars 09:30 efter att ha filmat sig själv framför polishuset i Uppsala. Det var i samband med det då misstänkta terrordådet i Vetlanda som B skulle rapportera om händelsen i ungersk media.

Polisen skrev följande på sin hemsida:

”En skyddsvakt upptäcker en man som står och filmar sig själv och polishuset på Svartbäcksgatan i Uppsala.

Då polishuset klassas som skyddsobjekt blir mannen omhändertagen av skyddsvakten och blir medtagen till förhör.

Efter förhör släpps mannen på fri fot, han är misstänk för brott mot skyddslagen och polisen har säkrat den aktuella filmen från mannens mobiltelefon.”

B:s egna berättelse

Till Kameratrollet berättar B följande:

B som är frilansare hade av ungerska Hír TV fått i uppdrag att rapportera angående det då misstänkta terrorbrottet i Vetlanda. På min fråga varför han valde just platsen vid polishuset berättar han att han valde den p.g.a. atmosfären. Trots allt befann han sig 40 mil från Vetlanda.

Han riggade upp mobilen på ett stativ och började spela in sig själv när två skyddsvakter kom fram och ställde frågor och berättade att det rådde förbud mot att filma. B omhändertogs och fördes till polisstationen där han visade sitt presskort och körkort.

B bad om att få ringa till Hír TV för att berätta att han inte kunnat fullfölja sitt uppdrag. Detta nekades. B frågade då om han var gripen vilket polisen svarade ja till. B önskade inte ha ett förhör på svenska och då engelsk eller ungersk tolk inte fanns att tillgå schemalades ett förhör framåt i stället.

Telefonen togs i beslag. Enligt B fick han varken beslagsprotokoll eller ett K-nummer för att kunna bestrida beslaget.

”They said in Sweden they do not have to give me paperwork on these kind of thing”.

På min fråga om han såg några skyltar angående avbildningsförbud svarar han:

”No. Later on I went back to see if there is one. I found a tiny one little bit further from the entrance”.

”I could not see it from the other side nor even the sidewalk of front of the enrance…. It is rather hidden.”

Polis skyldig att utlämna beslagsprotokoll

Polis har enligt lag en skyldighet att upprätta och utlämna protokoll efter begäran enligt Polislag 27 och Rättegångsbalken 28:9, 28:13 samt enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Anskaffarfriheten har trumfat tidigare

Högsta domstolen avgjorde 2015 att om syftet är att publicera får man enligt Tryckfrihetsförordningen anskaffa bilder eller film, även av skyddsobjekt med avbildningsförbud. Sedan Högsta domstolens avgörande har ett åtal lagts ned av åklagare och ett annat åtal ogillats av Örebro tingsrätt.

Utöver det har tidigare fall ogillats hos domstolar när skyltning ej synts eller när avbildning har skett långt från objektet.

Kameratrollet har utan framgång sökt Polisregion Mitt den 5 mars och den 8 mars för att få ut polisanmälans K-nummer.

Uppdatering 11 mars – fallet nedlagt

Den 9 mars hör en av polisens administratörer av sig och meddelar att fallet är nedlagt.

 

Publicerat

Frias efter att ha fotograferat polishuset i Växjö

B åtalades förra året för att bland annat ha fotograferat polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. I och med Växjö tingsrätt B 2361-20 den 25 juni 2020 friades mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Bild från polisens förundersökningsprotokoll. Tingsrättens motivering följer nedan.

Växjö tingsrätt B 2361-20

B har medgett att han fotograferat polishuset i Växjö men förnekat brott. Förhör har hållits med B.

Vidare har åklagaren åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

Försvaret har sakframställningsvis redogjort för att det från åklagarens hemsida finns länkat fotografier på polishuset i Växjö.

B har i huvudsak uppgett följande. Han hade precis blivit frisläppt från arresten och tog bilden för att visa sin tjej var han var. Polisen kom och tog honom direkt. Han såg förbudsskylten precis efter att han hade tagit bilden. Han kände inte till att polishuset var ett skyddsobjekt som omfattades av fotograferingsförbud.

Tingsrättens bedömning

Det är klarlagt att polishuset i Växjö är ett skyddsobjekt för vilket det råder ett avbildningsförbud. Det är vidare klarlagt att B fotograferat polishuset i Växjö och att han härigenom brutit mot detta förbud. För att dömas till ansvar krävs det emellertid att han brutit mot förbudet uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Frågan är om B har känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud eller om han varit oaktsam i förhållande till dessa omständigheter. Av utredningen framgår att det funnits en mindre skylt om att platsen är ett skyddsobjekt och att det råder avbildningsförbud samt att den varit placerad jämte grinden in till polisens bakgård. Skylten syns inte på de fotografier som B har tagit och han har själv uppgett att han inte sett någon skylt. I avsaknad på bevisning som tyder på annat anser tingsrätten att det inte är utrett att B känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud. Det finns inte heller något som visar på att han varit likgiltig inför den risken. Han har alltså inte agerat med uppsåt. Omständigheterna är inte heller sådana att det kan läggas på B:s ansvar att undersöka om polishuset var ett skyddsobjekt med ett avbildningsförbud. B har därmed inte agerat oaktsamt. Åtalet i denna del ska därför ogillas.

Vid denna utgång i skuldfrågan ska även förverkandeyrkandet ogillas.