Författare: Kameratrollet

Publicerat

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland

Publicerat

Fälldes i Göta hovrätt efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domen överklagades och 2022-12-02 förkunnade Göta hovrätt en fällande dom, men sänkte varje dagsbot från 700 kr till 550 kr.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer varje dagsbot till 550 kr.

I övrigt gäller tingsrättens domslut.

Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortfarande gälla. Hovrätten beslutar att samma sekretessbestämmelse även i fortsättningen ska vara tillämplig på motsvarande uppgifter, vilka även i hovrätten har lagts fram vid den del av huvudförhandlingen som har hållits inom stängda dörrar.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ska frikänna honom. Han har även, för det fall han frikänns, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.

Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp med ljud och bild.

B har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med GJ och SS. Åklagaren har åberopat tilläggsförhör med PB.

PB har uppgett i huvudsak följande. Den plats som B har fotograferat omfattas av skyddsobjektet. Platsen ligger inom det vita område som finns på kartbilden i beslutet om skyddsobjekt.

GJ har uppgett i huvudsak följande. Han har känt B länge och de har skrivit böcker tillsammans sedan år 2008. De har bl.a. skrivit boken D***************m vilken tog åtta år att färdigställa. I mars 2021 höll de på att arbeta med uppföljaren till den boken. Den nya boken kommer beröra och visa de nedläggningar som skedde inom försvaret under senare delen av 90-talet och 00-talet och dess påverkan på flygsäkerheten. För att göra en sådan bok krävs det flera års arbete med att bl.a. leta i arkiv och ta fram bildmaterial. Insamling av bildmaterial sker kontinuerligt. Det går inte på förhand att veta vilka bilder som kommer att användas i böckerna så det är viktigt att samla på sig många bilder att kunna välja på. För en bok på 300 sidor behövs ungefär 300 bilder, vilket innebär att man måste ha ca 800 – 1 200 bilder totalt att kunna välja mellan. Han känner inte till den aktuella bilden. Det har aldrig varit aktuellt att ta fotografier på skyddsobjekt, eftersom det inte finns något syfte att få problem för att göra en bok. Om han själv skulle fotografera ett skyddsobjekt skulle han ansöka om tillstånd innan.

SS har uppgett i huvudsak följande. Han driver ett bokförlag sedan år 2005. Han har gett ut böcker som skrivits av GJ och B. När det gäller bokprojekten är det GJ som håller i mycket av det praktiska. Det ska finnas ett brett material att jobba med och de har tagit in tusentals bilder för sitt bokarbete. Han känner inte till bilden som B tog, men vid den tidpunkten höll de på med bildinsamling till kommande bokprojekt. Bildinsamling sker i syfte att bilderna kan komma att användas för publicering. Böckerna som han ger ut på sitt förlag framställs i tryckpress på traditionellt sätt.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Skuld

Av de skäl som tingsrätten har angett är det visat att B har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg.

B har invänt att hans agerande ska vara straffritt med hänsyn till reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen, att det aktuella skyddsbeslutet inte varit proportionerligt eftersom det funnits andra avbildningar på skyddsobjektet allmänt tillgängliga, att det avbildade inte kan kvalificeras som skyddsobjekt eftersom det var rivningssopor, samt att det inte går att fastställa att den aktuella platsen var ett skyddsobjekt.

När det gäller B:s invändning rörande platsen gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten och konstaterar att det genom utredningen står klart att platsen som B har fotograferat ligger inom ett område som är skyddsobjekt. Hovrätten finner inte heller skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten vad gäller invändningarna om att det avbildade var rivningssopor och inte längre ett skyddsobjekt samt påståendet att det faktum att det finns andra avbildningar på skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten skulle medföra att skyddsbeslutet saknar rättslig verkan.

När det gäller frågan om B:s agerande mot bakgrund av reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen inte bör föranleda straffansvar gör hovrätten följande bedömning.

Tingsrätten har redogjort för de rättsliga utgångspunkterna för ansvarsfrihet för olovlig avbildning av skyddsobjekt när det funnits ett syfte att publicera bilden i en tryckt skrift.

När någon gör en invändning om ansvarsfrihet med stöd av bestämmelserna om anskaffarfrihet saknas det anledning att göra någon annan bedömning än den som normalt gäller vid åberopande av ansvarsfrihetsgrunder. Detta innebär att åklagaren har bevisbördan för att det inte föreligger anskaffarfrihet. Vad gäller bevisstyrkan krävs att åklagaren förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad. Detta kan emellertid framgå redan av den allmänna situation i vilken handlingen företogs (se rättsfallet NJA 2000 s. 355).

Hovrätten finner inte skäl att ifrågasätta att B vid tidpunkten för nu aktuell händelse arbetade med framställningen av en ny bok. Hans uppgifter i denna del får dessutom stöd av det som vittnena GJ och SS har berättat. Hovrätten bedömer dock, i likhet med tingsrätten, att de uppgifter som B lämnat i samband med polisförhör samt de kommentarer han gjort på Facebook talar mot att syftet med att ta bilden var att publicera den i en kommande bok. Därutöver har GJ uppgett att om en bild på ett skyddsobjekt ska användas i en bok så är det naturligt att söka tillstånd för att ta bilden. Att B inte utverkade tillstånd för att ta bilden tyder på att syftet med bilden varit ett annat än att den skulle publiceras i en bok. Även omständigheterna kring hur B tog bilden talar mot att det funnits ett publiceringssyfte. På bilder från övervakningskameran syns t.ex. hur B håller sin mobiltelefon i midjehöjd och närmast tycks ta bilden i smyg. Om syftet med bilden varit att publicera den i en bok framstår det som ett märkligt sätt att ta bilden på. Detsamma gäller B:s agerande att tämligen omgående lägga upp bilden på Facebook med bl.a. följden att han tappar kontrollen över spridningen av bilden.

Sammantaget talar samtliga ovanstående omständigheter med styrka för att B inte hade som syfte att publicera bilden i en bok vid tidpunkten då bilden togs. Hans invändning om ansvarsfrihet framstår med andra ord som obefogad. Eftersom avbildningen inte har skett i publiceringssyfte är B:s agerande straffbart som olovlig avbildning av skyddsobjekt. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.

Påföljd

Dagsbotens storlek bestäms bl.a. utifrån storleken på den dömdes inkomst (25 kap. 2 § brottsbalken, jfr. riksåklagarens riktlinjer 2007:2). Med hänsyn till B:s ändrade inkomstförhållanden ska varje dagsbot bestämmas till 550 kr.

Publicerat

Försökte med mobil i schampoflaska filma flicka i dusch

En man i 50-årsåldern riggade en iPhone i en schampoflaska i ett försök att dolt spela in sina bekantas dotter i duschen. Mannen misslyckades och mobiltelefonen upptäcktes. Han dömdes 2022-11-10 för förberedelse till kränkande fotografering i Östersunds tingsrätt.

Domslut
Brott som B döms för

Förberedelse till kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st och 9 b § samt 23 kap 2 § 1 st brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Åtal som B frikänns från

Försök till barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 17 § samt 23 kap 1 § brottsbalken, 2021- 02-25, Åre

Påföljd
80 dagsböter om 430 kr (34 400 kr)

Skadestånd
B ska betala skadestånd till A med 6 610 kr. B ska också betala ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 25 februari 2021 tills betalning sker.

Brottsofferfond
B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Ersättning och återbetalning
Staten ska stå för kostnaderna.
LW får ersättning av staten med 42 565 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 28 696 kr arbete
• 5 082 kr tidsspillan
• 274 kr utlägg
• 8 513 kr mervärdesskatt

ME får ersättning av staten med 66 446 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 35 811 kr arbete
• 12 290 kr tidsspillan
• 5 056 kr utlägg
• 13 289 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 5, 2022-01-21, åtalspunkt 1

Försök till barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p och 17 § samt 23 kap 1 § brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Kränkande fotografering, 4 kap 6 a § 1 st brottsbalken, 2021-02-25, Åre

Gärningsbeskrivning

1.1 KRÄNKANDE FOTOGRAFERING

B har placerat en kamera i ett badrum med uppsåt att olovligen och i hemlighet ta upp film av målsäganden när hon befann sig i badrummet. Filmning har därefter skett, dock utan att målsäganden synts i bild. Det hände den 25 februari 2021 i Åre kommun. Fara för att brottet skulle fullbordas har förelegat.

B begick gärningen med uppsåt.

Åklagaren har i andra hand begärt att B ska dömas för förberedelse till kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § 1 st. och 9 b § samt 23 kap. 2 § 1 st. brottsbalken.

1.2 FÖRSÖK TILL BARNPORNOGRAFIBROTT

B har försökt att skildra barn i pornografisk bild. Det hände den 25 februari 2021 i Åre kommun genom att B försökte filma målsäganden, som är under 18 år, när hon var naken i ett badrum. Fara för att brottet skulle fullbordas har förelegat. B, som kände till målsägandens ålder, begick gärningen med uppsåt.

2.2 Skadestånd

A har begärt att B ska betala skadestånd med 10 938 kr. Ränta yrkas enligt 6 § räntelagen å 10 310 kr från den 25 februari 2021 till dess full betalning sker och å 628 kr från den 18 juni 2021 till dess full betalning sker.

3. Skäl
3.1 Inställning

B har förnekat brott såvitt avser kränkande fotografering och försök till barnpornografibrott, men erkänt brott i enlighet med åklagarens andrahandsyrkande om förberedelse till kränkande fotografering. B har vidare medgett att betala skadestånd till A med 6 610 kr, varav 5 000 kr avser kränkning, 1 300 kr sveda och värk och 310 kr utlägg för tågresa, jämte yrkad ränta, samt bestritt skadeståndsskyldighet i övrigt.

3.2 Utredning

Åklagaren har som bevisning åberopat fotografier, syn av en videofilm samt förhör med målsäganden A och vittnet LH. Vidare har B hörts.

A har till styrkande av skadeståndsanspråket åberopat kontoutdrag, kvitto avseende köp av laddfodral samt förhör med hennes vårdnadshavare MH.

I målet är, genom samtliga förhörspersoners i dessa delar samstämmiga berättelser och den åberopade övriga bevisningen, följande utrett. B, A och LH är bekanta genom att A och LH är syskon och att LH är sambo med B:s dotter. De anlände den aktuella dagen till Åre där de skulle bo i en stuga. Efter att A sagt till de andra att hon skulle ta en dusch gick B först in i badrummet. Där placerade han en mobiltelefon i en preparerad schampoflaska. Flaskan var preparerad på så sätt att ett hål för telefonens kameralins hade skapats samt att botten på flaskan var kapad och därmed avtagbar. B startade en videoinspelning och placerade flaskan på en hylla på ett sådant sätt att hålet för kameralinsen var riktad mot duschen. B kände till att A var 16 år gammal vid gärningstillfället.

A har därutöver sammanfattningsvis berättat att hon stod mellan mobiltelefonen och duschen när hon klädde av sig, att hon drog för duschdraperiet när hon duschade, att hon efter att hon klivit ur duschen såg att det var något konstigt med schampoflaskan, att hon när hon gick närmare såg kameralinsen och kände igen att det var en iphonekamera, att det syntes att en videoinspelning var igång samt att hon därefter snabbt klädde på sig och gick ut.

Den åberopade videoinspelningen som förevisats är helt svart förutom att B syns i bild i någon sekund innan inspelningen stoppas. Inspelningens ljud förefaller dock i alla avseenden stämma överens med det ovan redovisade händelseförloppet. B har i förhör berättat att han preparerat schampoflaskan dagen innan, att han gjort detta i syfte att filma nakna personer, att han tidigare testat att det fungerade, att det var lätt hänt att kameralinsen hamnade ovanför hålet, att han efter att han placerat schampoflaskan på hyllan fick kalla fötter, att han därför tryckte ner på flaskan för att kameralinsen inte skulle vara vid hålet, att han inte kontrollerade om linsen var vid hålet eller inte, att han tittade filmen på sitt rum efter att han själv duschat, att han blev väldigt lättad när han såg att filmen bara var svart samt att han inte kan förklara varför han inte tog bort mobiltelefonen istället för att trycka ner på flaskan.

3.3 Skuld

B har erkänt att han agerat helt i enlighet med åklagarens gärningspåståenden, med undantag för hans invändning om att han ångrat sig och därför sett till att inspelningen inte skulle lyckas. Enligt tingsrätten framstår B:s invändning, i ljuset av att han inte kunnat lämna någon förklaring till varför han inte bara tog med sig mobiltelefonen och att han själv uppgett att han blev väldigt lättad när han såg att filmen bara var svart, som en uppenbar efterhandskonstruktion tillskapad för att undgå straffansvar. Invändningen lämnas därför helt utan avseende. B:s erkännande i övrigt får i alla delar får stöd av den övriga åberopade bevisningen. Det är därmed styrkt att B avsiktligen agerat så som åklagaren påstått.

3.3.1 Kränkande fotografering, fullbordat brott

Åklagaren har avseende kränkande fotografering i första hand yrkat att B ska fällas till ansvar för fullbordat brott. Av 4 kap. 6 a § första stycket brottsbalken framgår att den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig bl.a. inomhus i en bostad döms för kränkande fotografering, om inte, enligt andra stycket, gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Av straffbestämmelsens lydelse framgår således att det är en förutsättning för ansvar att målsäganden tagits upp på bild. I den nu aktuella filmen syns inte målsäganden ens delvis i bild. Åtalet avseende kränkande fotografering, fullbordat brott, ska därför redan på denna grund ogillas.

3.3.2 Förberedelse till kränkande fotografering

Åklagaren har i andra hand yrkat att B ska fällas till ansvar för förberedelse till samma brott. Av 4 kap. 9 b § brottsbalken framgår, såvitt nu är av betydelse, att den som anbringar tekniskt hjälpmedel med uppsåt att utföra kränkande fotografering döms för förberedelse till kränkande fotografering.B har genom att placera den dolda mobiltelefonen i badrummet anbringat tekniskt hjälpmedel. Av hans egen berättelse framgår att syftet var att i hemlighet tar upp bild av målsäganden inne i badrummet. Förfarandet kan inte under några omständigheter anses försvarligt. B ska därmed dömas för förberedelse till kränkande fotografering.

3.3.3 Försök till barnpornografibrott

Av 16 kap. 10 a § första stycket brottsbalken framgår att den som skildrar barn i pornografisk bild döms för barnpornografibrott till fängelse högst två år. Brottspåståendet innefattar i allt väsentligt samma händelseförlopp för vilket B ska dömas för förberedelse till kränkande fotografering. I många situationer då en tilltalad genom sitt agerande uppfyller rekvisiten för flera olika brott, döms endast till ansvar för ett av brotten, varigenom de övriga brotten anses medbestraffade. Avseende förhållandet mellan brotten kränkande fotografering och barnpornografibrott uttryckets i förarbetena att det med hänsyn till bestämmelsernas delvis olika syften borde vara möjligt att döma för båda brotten i brottskonkurrens (se prop. 2012/13:69 s. 34). Enligt tingsrätten saknas bärande skäl att göra någon annan bedömning vad gäller förberedelse till respektive försök till samma brott. Det finns således förutsättningar att pröva om B ska dömas särskilt också för försök till barnpornografibrott. En första förutsättning för sådant ansvar är att filmen, för det fall målsäganden hade synts i bild, skulle vara att anse som pornografisk.

Med att en bild är pornografisk avses att den, utan att ha några vetenskapliga eller konstnärliga värden, på ett ohöljt och utmanande sätt skildrar ett sexuellt motiv. För att en bild av ett barn ska vara straffbar krävs att den enligt vanligt språkbruk och allmänna värderingar är pornografisk (se t.ex. prop. 1978/79:179 s. 9 och prop. 2009/10:70 s. 16). I förarbetena uttalas att avsikten inte är att straffbelägga all avbildning av nakna barn eller alla bilder där barns könsorgan kan urskiljas, även om sådana bilder skulle kunna stimulera en del människors sexualdrift. Bilder i vanliga familjealbum av nakna lekande barn är självfallet inte pornografiska. Inte heller är t.ex. en sekvens som skildrar barn i sexuella sammanhang i en vanlig spelfilm nödvändigtvis pornografisk. Avgörande torde vara vilket syfte en viss framställning har. Om ändamålet med framställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det vara fråga om en pornografisk produkt. Men om framställningen har andra syften, t.ex. konstnärliga, torde den inte vara att beteckna som pornografisk (se prop. 1997/98:43 s. 82 och JO 1971 s. 561).

Utredningen visar inte annat än att det den ifrågavarande filmen, om gärningen hade fullbordats, hade skildrat att målsäganden klätt av sig naken och gått in i duschen samt att hon naken kommit ut ur duschen. Filmen hade således inte innehållit några, utöver nakenheten, pornografiska inslag i sig utan återspeglat den vardagliga händelsen att en person, i detta fall ett barn, klivit in i och klivit ut ur en dusch. Detta medför enligt tingsrätten, oaktat B:s syfte med sitt agerande, att den resulterande filminspelningen skulle ha befunnit sig på gränsen till att överhuvudtaget kunna anses pornografisk.

Är ett brott som avses i bestämmelsen om barnpornografibrott ringa, döms enligt andra stycket till böter eller fängelse högst sex månader. Av lagtexten framgår inte vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är ringa. Bestämmelsen begränsar sig inte till enbart vissa gärningsformer, så som innehav av eller vissa fall av betraktande av barnpornografi, utan omfattar även den nu aktuella gärningsformen skildring. Enligt kommentaren till bestämmelsen torde köp och innehav av barnpornografi för eget bruk ofta kunna bedömas som ringa brott, om inte t.ex. antalet bilder är mycket stort eller om några andra av de omständigheter som räknas upp i femte stycket funnits utan att brottet bedömts som grovt (se JUNO, Kommentaren till 6 kap. 10 a § brottsbalken). De övriga omständigheter som anges i femte stycket är om brottet har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt. Inga av dessa omständighet aktualiseras i någon utsträckning vad gäller det du aktuella händelseförloppet. Det finns inte förutsättningar att hålla B straffrättsligt ansvarig för alternativa händelseförlopp som inte faktiskt utspelat sig. Enligt tingsrätten medför vad som nu sagts att den aktuella skildringen, om brottet hade fullbordats och förutsättningarna för straffansvar i övrigt skulle vara uppfyllda, skulle ha rubricerats som barnpornografi, ringa brott.

Av 16 kap. 17 § brottsbalken följer att endast barnpornografibrott av normalgraden är kriminaliserat på försöksstadiet. Åtalet avseende försök till barnpornografibrott ska därför ogillas.

3.4 Påföljd

B fälls nu till ansvar för förberedelse till kränkande fotografering. Brottslighetens straffvärde motsvarar ett kännbart bötesstraff. Några omständigheter som ger anledning att vid bestämmande av påföljden frångå straffvärdet har inte framkommit.

3.5 Skadestånd

A:s skadeståndsyrkande ska, i den del B medgett talan, bifallas.

A har därutöver yrkat ersättning för ytterligare 3 700 kr avseende sveda och värk samt 628 kr avseende ett laddfodral till trådlösa hörlurar. Till följd av tingsrättens bedömning i ansvarsdelen ska B förpliktas att ersätta A för den skada som gärningen orsakat henne.

3.5.1 Sveda och värk

Ersättning för sveda och värk kan betalas för akut fysiskt och psykiskt lidande. Det är den som yrkar ersättning som ska styrka att han eller hon drabbats av sådant akut fysiskt eller psykiskt lidande som är ersättningsgillt. Det saknas medicinsk utredning om i vilken utsträckning gärningen orsakat målsäganden sveda och värk. Det är inte heller fråga om en sådan gärning som ofrånkomligen orsakar sådan skada. Både målsäganden och hennes mamma MH har i förhör berättat om att målsäganden mått mycket dåligt till följd av gärningen. Även om det saknas anledning att ifrågasätta deras uppgifter kan det enligt tingsrätten inte genom deras berättelser anses styrkt att målsäganden drabbats av sådant akut psykiskt lidande att högre ersättning än de det av B medgivna beloppet om 1 300 kr ska utgå.

3.5.2 Laddfodral

A har i förhör berättat att hon på grund av den aktuella gärningen hastigt lämnade Åre med tåg och att hon, på grund av sitt mående, glömde kvar laddfodralet till hennes hörlurar när hon ca nio timmar senare klev av tåget. Det är A som har bevisbördan för att det finns ett tillräckligt orsakssamband mellan den brottsliga gärningen och den skada hon lidit. Enligt tingsrätten finns det, utifrån vad målsäganden och MH berättat om målsägandens mående, omständigheter som talar för att det föreligger ett samband mellan gärningen och att målsäganden glömde kvar laddfodralet på tåget. Enligt tingsrätten kan målsäganden dock inte anses ha styrkt att det förelegat ett sådant relevant orsakssamband att B ska hållas skadeståndsrättsligt ansvarig för detta. Skadeståndsyrkande ska därför i denna del lämnas utan bifall. 3.6

Ersättning

LW har rätt till ersättning för sitt arbete som offentlig försvarare och har yrkat ersättning för bl.a. 29,9 timmars arbete. Tingsrätten kan konstatera att målet från ett utredningsperspektiv framstår som helt okomplicerat och att den sammanlagda förhandlingstiden understiger tre timmar. Den totala tidsåtgången framstår därmed som väl hög. Målet innehåller visserligen vissa juridiska ställningstaganden av inte helt okomplicerad natur. Då försvaret inte berört dessa under målets handläggning kan detta dock svårligen motivera en högre tidsåtgång. Enligt tingsrätten ankommer det också på en offentlig försvarare att bedriva sitt arbete med ett visst mått av effektivitet. Sammantaget bedömer tingsrätten att en timlig tidsåtgång med hänsyn till uppdragets art och omfattning motsvarar knappa 20 timmar.

Den av målsägandebiträdet yrkade ersättningen är skälig och ska tillerkännas.

Kostnaden för försvararen och målsägandebiträdet ska, mot bakgrund av utgången i ansvarsdelen, stanna på staten.

3.7 Övriga frågor

Eftersom B fälls till ansvar för brott med fängelse i straffskalan ska han förpliktas betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Publicerat

En rosa blixt eller bara klippt högdager?

TTELA (Archive) och Aftonbladet skrev den 17 respektive den 26 augusti 2022 om Anders som fotat en rosa blixt i Dalskog efter ett större åskoväder.

”Meningen var att jag skulle hjälpa grannen och tröska korn, men det blir inget av det för det har regnat en skvätt, det är full fart än. Jag tog en bild på en rosa blixt och det var ju lite häftigt. Det var ingen skit på kameralinsen, den var definitivt rosa.”

I bilden hos TTELA och Aftonbladet syns en rosa blixt från ett åskoväder. Men är blixten verkligen rosa eller kan färgen bero på hur en digitalkamera fungerar?

Det hela handlar om vitbalans

En digitalkamera har vanligtvis tre färgkanaler. Röd, blå och grön. Den gröna färgkanalen består av lika många pixlar som de röda och blåa gör tillsammans. Detta för att efterlikna människans öga. Det leder till att bilden innan vitbalansering kommer vara gröntonad.

I animeringen ovan är bilden först grön innan vitbalansering skett. Klippt högdager i den gröna bilden är vit då sensorn har mättats med ljus.

Vid vitbalansering ökas reglagen för röd och blå för att få mindre grön färgton och ett motiv mer likt det vi uppfattar med ögat. Det leder till att det som en gång i den gröna bilden var vitt därför blir rosa.

Råkonverterare har en funktion för att förhindra att klippt högdager efter vitbalansering blir rosa. Ett sätt är att dra ned mättnaden helt när pixlarna blir för ljusa. Ett annat är att rekonstruera från den eller de kanaler som fortfarande inte klippts och försöka skapa detaljer och färger ur omgivningen.

Vad säger att det är vitbalansen som spökar i blixtbilden?

Den rosa färgen på blixten är typisk för klippt högdager som inte åtgärdats av en råkonverterare. Utöver det är reflektionerna i bilarna inte rosa.

Det bästa sättet att avgöra vore att ha tillgång till råfilen. Med en råfil skulle man direkt kunna utläsa om högdagern klippt eller ej. Tyvärr brukar det med mobiltelefoner vara som så att råfiler är ett tillval som måste aktiveras.

TTELA:s och Aftonbladets ansvar?

Rosa högdager är vardagsmat för en fotograf som jobbar med råfiler. Så fort man får med solen klipper man högdagern. Men på redaktionerna är det kanske inte alltid fotografer som jobbar med läsarbilder? Eller så är det fotografer som aldrig jobbar med råfiler och programvara som öppet visar vad som sker under huven?

Publicerat

Mängder med fartkameror plundrade på kamerautrustning

Fartkamera

Trafiksäkerhetskameror, eller bara fartkameror, har i Stockholmsområdet de senaste månaderna utsatts för plundring av insatser innehållande radar, blixt och kamerautrustning.  Fram till den 19:e oktober hade så många som 150 fartkameror plundrats. Enligt SVT ska varje enhet kosta 250 000 kronor att ersätta.

I fartkameran sitter en 24 GHz-radar RS242 från SENSYS, en studioblixt och en kamera med objektiv samt ett polfilter.

Tidigare har det rapporterats att kameran ska vara en som har en upplösning om 36 megapixlar vilket Nikon D800 och D810 har. Trafikverket har dessutom historiskt sett valt Nikon i sina fartkameror. Bland annat D1, D70, D80 och D200.

Polfilter med filtergänga om 67 mm vilket enbart ett fåtal objektiv från Canon har. Canon 100/2.8L Macro IS USM som har 67 mm filtergänga ser det åtminstone inte ut som på bild.

Aftonbladet skriver den 19 oktober att det rör sig om kameror från Canon och att man misstänker att de kommer användas i kriget i Ukraina. Archive.org sparade originaltexten.

”I skåpen sitter så kallade DSLR-kameror av märket Canon. Exakt likadana kameror har hittats i ryska hemmabyggda drönare.”

Ryssland har tidigare använt just kameror från Canon i sin drönarmodell Orlan 10.

Trafikverket nekar dock till att ha några kameror från Canon.

”Det är ett faktafel. Det är ingenting annat än Nikon-kameror i fartkamerorna, säger Eva Lundberg.”

Nikon D800 och D810 har däremot använts i den ryska drönaren Ptero-G0. En drönare som verkar i kriget i Ukraina.

Vid 01:20 den 21 oktober grep polisen en svensk 20-årig man i Riala i Norrtälje med koppling till stölderna. Detta enligt SvD.

Källkritikbyrån lade den 21 oktober upp en artikel om att Aftonbladet har sakfel angående kameramärke samt att någon koppling till ryska drönare mer är av ett rykte.

Tre män häktade

Den 20-årige mannen från Riala häktades den 24 oktober. Den 25 oktober häktades ytterligare två unga svenska män. En från Gustavsberg på 21 år och en från Sollentuna på 22 år. Alla tre är motorintresserade.

7 november rapporterade Norrtelje tidning att trio släppts, men att misstankarna återstår.

8 november rapporterade TV4 om att man från Trafikverket ska försöka stöldsäkra fartkameror.

Ryska spionparet

Den 29 november rapporterade SVT om att det ryska spionparet som polisen gripit ”…tidigare gjort affärer med Radioexport. Bland annat handlade det om transistorer och fartkameror, varav de senare officiellt skulle användas i den kommande OS-satsningen i ryska Sotji 2014.”

Utredningar i Uppsala län nedlagda

Sveriges radio rapporterade den 8 december att polisen lagt ned samtliga utredningar om fartkamerorna i Uppsala län. ”…det har inte gått att hitta några spår av tjuvarna över huvud taget”

Åtal 2024

Den 19 april 2024 åtalades i Norrtälje tingsrätt sju personer för grov stöld och försök till grov stöld, alternativt häleri

Avrapporteringspm från CT 2022-10-23

INLEDNING RLC larmar ut att Trafikverket tappat kontakten med vissa kameror för automatisk trafikkontroll längs Riksväg 52 mellan Nyköping och Katrineholm. Det har i närtid skett stölder av kameror ur kameraskåpen vilket gör att RLC beordrar patruller från Nyköping och Katrineholm att kontrollera kameraskåp och fordon längs den aktuella vägsträckan samt anslutande vägar.

HÄNDELSEFÖRLOPP
Patrull 41-9210 med PA RV och PA LA samt 41-2640 med PA CT färdas i sydöstlig riktning längs Riksväg 52 och möter en bil i höjd med Grindstugan. Vid slagning på aktuellt fordon så framkom att det var hemmahörande på annan ort och beslut om att vända och göra en kontroll kring vad den har för ärende i området togs.

Patrull 41-2640 vände på avtagsväg mot Åbol/Alléstugan och 41-9210 vände vid busshållplats Kråketorp. Patrullerna färdades nu i nordvästlig riktning på Riksväg 52 och 41-2640 kom ikapp aktuell bil strax efter busshållplatsen vid Davidstorp. Patrull 41-2640 genomförde sedan fordonsstoppet i höjd med Överby och 41-9210 anslöt till platsen i direkt anslutning.

Undertecknad inledde med att kontrollera förarens körkort och konstaterade att det var W som framförde fordonet. W är tillika ägare av fordonet. På passagerarplats fram satt en ung kvinna med vit tröja som identifierades som M och på passagerarplats vänster bak satt en ung man med grön tröja som identifierades som P. På passagerarplats höger bak satt en ung man med svart tröja som identifierades som A. Eftersom bilen var av kombimodell utan insynsskydd genomfördes visuell kontroll av bilens bagageutrymme. I bagageutrymmet observerades en större slägga samt ett mörkt klädesplagg som låg ovanpå en flerfärgad sportbag. Invid sportbagen låg en blå skruvdragare.

W tillfrågas vad han har verktygen till och W svarar att de är bra att ha, till att skruva på saker. W blir även tillfrågad var de varit i kväll och han uppger att de åkt från Stockholm och ätit mat i Nyköping samt att de nu skulle vidare mot Strängnäs eller Eskilstuna för att träffa kompisar. På fråga vilken väg de kört kunde inte W uppge vilken väg de kört från Nyköping, W mindes inga ortsnamn eller platser längs vägen men att de inte körde på någon motorväg efter Nyköping.

Beslut om husrannsakan inhämtades från JFL inhämtades och PA VR bad W att kliva ut och uppmanade honom att öppna bagageluckan. Undertecknad, PA RV och PA LA såg nu även handskar samt PA RV anträffade en NIKON-systemkamera i väskan, systemkameran hade kablar utstickande från kamerahuset samt är av samma modell som Trafikverket uppgett sitter i kameraskåpen. Under väskan låg en avbitartång och en spärrnyckel samt i en sidoficka i bagaget låg en större batteridriven lampa.

I fickan bakpå förarstolen invid platsen där P satt anträffades ett par handskar samt vad som ser ut att vara en pannlampa. I mittkonsolen anträffades ytterligare handskar samt en större mängd kontanter i 500-kronorssedlar. I samband med det anträffade godset samt de misstänkta brottsverktygen tas beslut om att samtliga personer som färdats i personbilen ska gripas. De gripna förs till arresten i Katrineholms polisstation.

I tjänsten,
PA CT

Sex personer dömda 2024

Sex av sju åtalade dömdes i Norrtälje tingsrätt för grov stöld. En dömdes dessutom för grovt häleri.