Fotograf i Skåne
Vid 09:40 larmades räddningstjänst och polis till en bussbrand på E6:an utanför Biltema i Ängelholm. Alla passagerare fick evakuera ut på åkern och motorvägen stängdes tillfälligt av helt. En timme senare kunde ett körfält öppnas.
Trafikverkets prognos är att bussen ska vara bärgad vid 14:30-tiden i dag. Ersättningsbuss budad och enligt Polismyndigheten inga uppgifter om några skadade.
Under kvällen fick man vid Råbocka och Skälderviken uppleva en halo samtidigt som tunga moln drev in västerifrån. Målet för kvällens fotografering var egentligen regnmolnen som jag sett på väderradar från dmi.dk, men halon var pricken över i:et.
En fotograf dömdes i Örebro tingsrätt 2023-03-02 för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit fel på dag och därmed vistats på ett aktivt skjutfält i september 2022.
Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305), 2022-09- 26, Karlskoga kommun
Villkorlig dom 30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr)
B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.
Åklagaren har begärt att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305).
B har olovligen berett sig tillträde till Villingbergs övnings- och skjutfält, som är ett skyddsobjekt, under tid då området var avlyst och tillträdesförbud rådde. Det hände den 26 september 2022 i Villingsberg, Karlskoga kommun.
B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.
B har erkänt gärningen.
Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan och beslut m.m.
B har hörts över åtalet.
Av utredningen framgår att Villingsbergs övnings- och skjutfält enligt beslut från Försvarsmakten är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet innebär att tillträdesförbud för obehöriga gäller då skjut- och övningsfältet är helt eller delvist avlyst. Den aktuella dagen, den 26 september 2022, var övnings- och skjutfältet avlyst med tillträdesförbud mellan kl. 07.00-24.00.
B har berättat att han berett sig tillträde till Villingsbergs övnings- och skjutfält under den tid som åklagaren har angett i sin beskrivning av gärningen. Enligt hans egna uppgifter framgår att han varit medveten om att han beredde sig tillträde till ett skyddsobjekt. Det är därmed utrett att B obehörigen har berett sig tillträdde till och vistats inom skyddsobjektet. Detta innebär att de objektiva förutsättningarna för brott uppfyllda.
Tingsrätten saknar skäl att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. Med hans uppgifter som utgångspunkt står det klart att han varit väl införstådd med att det var fråga om ett skyddsobjekt och att skjutfältet under vissa angivna tider var avlyst med tillträdesförbud. Han har också aktivt sökt reda på information för att förvissa sig om att skjutfältet inte skulle vara avlyst den aktuella dagen. Att han felaktigt utgått från att han varit där en annan dag, och därför utgått från att skjutfältet inte varit avlyst med tillträdesförbud, kan inte bedöms som något annat än att han handlat av oaktsamhet. B ska därför dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, en gärning som han begått av oaktsamhet.
Av förarbetena till nu gällande lagstiftning på området framgår att ringa brott till exempel kan vara en överträdelse av ett tillträdesförbud som skett utan att någon inhägnad eller liknande runt skyddsobjektet har passerats, en överträdelse som varit kortvarig samt, i undantagsfall, som skett av oaktsamhet eller utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Vidare framgår att det även bör krävas att intrånget inte medfört några eller endast försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Som exempel anges en svampplockare som av oaktsamhet har kommit in på ett område där tillträdesförbud gäller och uppehållit sig där endast under en kortare stund utan att orsaka någon skada (se prop. 2017/18:102 s. 49).
I förevarande fall har B berett sig tillträde till ett avlyst skjutfält där det pågick någon form av skjutövning. Ett sådant agerande har varit förenat med livsfara. Det står samtidigt klart att han uppehållit sig på området under en längre stund, utifrån vad han har berättat under cirka en timme. Han har även berättat att han hörde ett flertal skott avlossas när han stod och väntade på att bli utsläppt. Under dessa förhållanden har det inte varit fråga om en bagatellartad överträdelse, oaktat att gärningen begåtts av oaktsamhet. Gärningen kan därför inte bedömas som ringa brott (jfr RH 2021:27).
Straffvärdet av gärningen ligger på miniminivå. I denna del beaktar tingsrätten att syftet med överträdelsen inte varit annat än att fotografera djur och natur, att B självmant lämnat skyddsobjektet, samt att agerandet av allt att döma inte medfört några konsekvenser för den verksamhet som bedrivits på skjutfältet.
B är tidigare ostraffad. Påföljden kan sammantaget stanna vid en villkorlig dom i förening med ett lågt bötesstraff.
Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska B enligt lag utge en avgift till brottsofferfonden.
Förhöret inleds 2022-11-15 klockan 14:59 med förhörsledare Militärpolis VF med att B delges misstanke om Obehörigt tillträde till skyddsobjekt jml Skyddslagen (2010:305), 7 § gällande förbud mot tillträde genom att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, den 26 september 2022 kl. 08:00-09:28 olovligen ha berett sig tillträde till skyddsobjektet Villingsberg skjutfält och B frågas om hans inställning till misstanken.
B erkänner till brott.
B informeras om sin rätt att ha försvarare närvarande.
B får därefter möjlighet att ge sin egen berättelse om vad som inträffade den aktuella dagen och gav då följande berättelse:
2022-10-26 kl. 07:40 åker B in på Villingsbergs skjutfält för att bedriva sin hobby att fotografera djur och natur.
B passerar bommen in som står öppen.
B finner inga djur att fotografera och fortsätter att åka på området.
B kommer in bit in på området om kommer till slut till en bom som är stängd och låst med hänglås.
B väljer då att ringa numret som står på bommen för att kontrollera varför den är stängd. Skjutfältspersonal svarar då och berättar att skjutfältet inte ska vara avlyst och att bommen inte ska vara nere.
Skjutfältspersonalen erbjuder att komma och öppna bommen men B säger att han kan ta sig ut samma väg som han kom ifrån eftersom det fanns ju ingen risk då skjutfältet inte var avlyst.
B åker då samma väg som han kom ifrån men då visar det sig att bommen även där är stängd och låst med hänglås vilket den inte var när han hade åkte in.
B ringer numret på bommen igen och berättar vilken bom han står framför.
Då berättar skjutfältspersonalen att han trodde först B befann sig på Skövde Skjutfält men då berättar B att han är på Villingsberg skjutfält.
Skjutfältpersonalen berättar att Villingsberg skjutfält är avlyst och kontaktar personal tillhörande Villingsberg skjutfält för att komma och öppna bommen åt B.
Då förstod B att detta var på allvar och rörde sig inte ifrån platsen. Vid väntan på personal började B höra dån ifrån skott en god bit bort.
Cirka 40 minuter efter samtalet anländer personal och öppnar bommen.
De tar B:s uppgifter och efter det lämnar B området.
B har spenderat mycket tid på Villingsberg skjutfält tidigare och kontrollerar avlysningstider på internet och anslagstavlorna men det visade sig att han tog fel på dagarna och trodde att det var 25 september.
Under söndagskvällen syntes ett starkt norrsken så långt söderut som till Skåne. Under någon timme gick det att se ljusfenomenet vandra mellan grönt och rött.
Under måndagskvällen kan det bjudas på mer norrsken och molnkartan visar klart väder.
NASA har en karttjänst för norrsken.
Under hösten 2022 dök det upp fantastiska fotografier på snöleoparder från en fotograf vid namn Kittiya Pawlowski. Fotografierna fick stor spridning men det uppdagades snabbt att snöleoparderna på fotografierna var inklistrade och tagna från andra fotografer.
Det fanns många tecken på att inte allt stod rätt till. Ny hemsida, okänt namn att associera med katter och bilder fulla med metadata som spretade åt alla håll.
Några år tidigare, 2017, hade den svenske fotografen Björn Persson också fotograferat snöleoparder. Flera av fotografierna stod ut och två av dem liknar faktiskt två som Kittiya Pawlowski publicerat 2022. Det släpptes en bok på engelska, Searching for the snow leopard.
Även i Björn Perssons fall med snöleoparderna var det saker som inte stod rätt till. Att han 2019 nagelfors efter att ha skickat in ett fotografi på en bildmanipulerad elefant till African Geographics gjorde att hans övriga fotografier ifrågasattes. Han fann sig snabbt och berättade att han var konstfotograf. Tyglarna är friare som konstfotograf än för någon som kallar sig wildlife photojournalist.
Kan Kittiya Pawlowskis hemsida och snöleopard ha varit en känga åt Björn Persson från en konkurrent?
Detta handlar dock inte om fotograferna bakom bilderna utan om de bilder som publicerats av dem och hur man kan analysera bilderna. Någonting som är tacksamt då det rör sig om bilder med hyfsad upplösning och delvis bevarad metadata.
Innan jag går vidare till bilderna vill jag poängtera att fotografiet överst föreställande en snöleopard är taget i Naturhistoriska museet i Helsingfors.
Om man kan få tag i fler bilder än enbart snöleopardsbilderna kan man leta efter mönster. I Kittiya Pawlowskis fall fanns det mängder med bilder tagna från olika fotografer och med olika kameror. Fanns det några bilder som liknade varandra i metadata och bildsätt?
Det finns web crawlers som man kan använda för att söka igenom sidor efter bilder. En som är gratis och som även söker i historik är Archive.org. Man kan också leta i den aktuella sidans sitemap. I Kittiyas fall kopierade jag allt från sidans sitemap och lade in i ett excelark för att sortera på enbart bildadresser.
När bildadresserna var utsorterade skapade jag ett textdokument med bildadresserna i och kunde i Terminalen hämta hem samtliga bilder med kommandot
$ wget -i kittiya.txt
Det gav mig 300 bildfiler i en mapp att analysera. Det gick dessutom snabbare än att manuellt sitta och ladda ned varje bild.
Med 300 bildfiler behöver man sortera. Jag valde att sortera efter datum när bildfilerna skapats och fick fram att Kittiya Pawlowski bör ha varit i Nepal i slutet av 2017 och början av 2018. Det bör vara hennes egna bilder eller att hon kommit över en hel bildserie med högupplösta från ett och samma tillfälle.
$ exiftool -createdate *jpg
Det gick även att sortera efter LensID för att se vilka objektiv som förekom.
$ exiftool -lensID *jpg
De bilder som inte var 500mm f/4 eller 35mm f/1.8 hade andra upphovsmän och hämtade bland annat från Adobes bildbank.
Jag delade upp bilderna i mappar efter objektiv och datum:
exiftool '-filename<${lensid;}/${CreateDate}/%f%-c.%le' -d %Y/%m/%d -r *.jpg
När man använder Photoshop sparas en metadatatagg som heter Document Ancestors. Adobe beskriver taggen på följande vis:
If the source document for a copy-and-paste or place operation has a document ID, that ID is added to this list in the destination document’s XMP.
De bilder som har denna tagg bör vara sammanslagningar av olika bilder. Det innebär inte automatiskt att det rör sig om klipp och klistra utan det kan vara så enkelt som att en råfil exporterats till Photoshop med olika inställningar och lagts in som lager. Men ser man att den existerar och att den innehåller mängder med strängar bör man granska bilden extra noga.
Nedan en jämförelse mellan Kittiya Pawlowskis bilder över grottor, cave1.jpg/cave2.jpg/DSC_2456.jpg, samt en av hennes bilder på en bekräftad inklistrad snöleopard, print3.jpg.
$ exiftool -a -G -gps* *jpg
Sidan hionlife.se har sju snöleopardbilder tagna av Björn Persson. Alla publicerade i en artikel om en fotoresa för att fotografera snöleoparder.
Genom att kolla sidans sitemap och underliggande sitemaps hittades inga fler bilder av intresse.
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard1.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard2.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard3.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard4.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard5.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard6.jpg
https://hionlife.se/wp-content/uploads/2018/05/snowleopard7.jpgUtöver det finns det lågupplösta bilder hos Facebookssidan Snow Leopard Conservancy och dess hemsida.
Enligt Exif är kamerautrustningen en Canon EOS 5D III. Objektivet ett Canon EF 100-400/4-5.6L IS USM + en teleförlängare om x1.4. Det ser ut att stämma med bilden från hionlife.se. Kamerans serienummer stämmer med Björn Perssons tidigare bilder från Afrika. Bilderna är tagna mellan 2017-03-03 och 2017-03-08.
Mellan bildfilerna skiljer det sig rejält i metadatataggen Document Ancestors. Bild nr 2, 4, 5 och 7 ser ut att behöva granskas noggrannare.
Bild nr 1, 3 och 6 då? Dessa ingår i en bildserie. Både i datum, filnummer och i terräng. Komprimeringen ligger på 12/12 och där återfinns inte samma komprimeringsrutor som i den med blåfår. Taggen Document Ancestors saknas helt. Det ser ut som att det varit en snöleopard framför kameran. Tiden stämmer för skymning om man korrigerar svensk tidszon med aktuell plats.
Både Canon och Nikon har tidigare försökt sig på att digitalt signera bildfiler som en form av äkthetsstämpel, men för båda företagen knäcktes systemen. Canon introducerade därefter Truthmark, men sidan och funktionen verkar ha fallit i glömska.
Nu är det åter på gång, men med en större mängd aktörer inom bild- och nyhetsbranschen som jobbar med att få till ett verktyg för att öka transparensen från att ett fotografi tagits tills det har publicerats. Jag kan tänka mig att sökmotorer skulle kunna belöna sådana bilder genom att lägga dem högre upp bland sökresultaten.
Kameror som kommer få stöd för detta redan 2023 är Sony A7 IV, Leica M11 och Nikon Z9.
Vid 21:47 i går kväll fick räddningstjänsten in ett larm om en lastbilsbrand på Åkerslundsgatan i Ängelholm. Väl på plats var hytten övertänd. Region Skåne har inte rapporterat att någon blivit lindrigt eller allvarligt skadad.
Allt som oftast vid närgången filmning av olycksoffer använder operativ polis och förundersökningsledare felaktig lagstiftning i sina försök att lagföra filmaren. Exempelvis används olaga integritetsintrång och kränkande fotografering vilka leder till rubriker i tidningar men aldrig till några domar.
Olaga integritetsintrång blir ett brott först vid spridning, och då måste andra kriterier också vara uppfyllda såsom att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada eller att spridningen inte sker i grundlagsskyddad media.
Kränkande fotografering kräver att personen som utsätts måste befinna sig på en speciell plats. Inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme. Det blir svårt att utomhus uppfylla ett sådant kriterium.
I brottsbalken 4 kap. 7 § står det
”Den som fysiskt antastar någon annan eller utsätter någon annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande döms, om gärningen är ägnad att kränka den utsattes frid på ett kännbart sätt, för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”
Kräver att offret är medvetet om det hänsynslösa agerandet och att det rör sig om en kännbar fridskränkning. I NJA 2008 s. 946 beskriver Högsta domstolen mer kring ofredande och filmande.
Vid vissa händelser väljer den som är först på plats att filma i stället för att larma. I Lag om skydd mot olyckor 2 kap 1 § står det:
”Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.”
I propositionen finns en författningskommentar om paragrafen:
”Paragrafen motsvarar 39 § RäL. Av förarbetena till 39 § RäL (prop. 1986/86:170 s. 83) framgår att skyldigheten att tillkalla hjälp bara föreligger om situationen inte kan bemästras av dem som är på olycksplatsen, vilket uttrycks genom orden vid behov. Vidare framgår att i uttrycket vid behov också ligger att det inte finns någon skyldighet att tillkalla hjälp om polisen eller räddningstjänsten har kommit till platsen. Slutligen sägs att skyldigheten att varna dem som är i fara bara gäller om det är praktiskt möjligt att vidta åtgärden och att särskilt stora krav inte kan ställas på den enskilde.”
”Den som angriper eller på annat sätt stör polisverksamhet, räddningstjänst eller ambulanssjukvård genom att
1. använda våld eller hot om våld mot verksamhetens personal eller motpersoner som bistår verksamheten,
2. tillgripa eller skada fordon eller annat hjälpmedel som används eller ska användas i verksamheten, eller
3. vidta annan otillbörlig åtgärd döms, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet, för sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse i högst fyra år. Om brottet är grovt döms för grovt sabotage mot blåljusverksamhet till fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse eller annars varit av särskilt farlig art.”
I dess proposition 2018/19:155 sidorna 65-66 finner man en del om fotografering. Ett exempel skulle kunna vara fallet i Glimåkra där folk sträckte in armarna i ambulansen för att filma.
”I linje med vad som anförs i remissen får den bedömningen göras utifrån hur stor störning som i ett visst fall inte bör godtas, vilken karaktär handlandet har och vilken närmare verksamhet som handlandet är ägnat att påverka och riskerna för denna. Det bör samtidigt understrykas att handlandet – såsom framgår av brottsrubriceringen – ska vara att se som en form av sabotage av den ifrågavarande insatsen. Med tanke på den föreslagna straffskalan måste det i princip röra sig om en handling som i den uppkomna situationen är lika samhällsfarlig som de andra sabotagebrotten i kapitlet. Det lär sålunda enbart vara i yttersta undantagsfall som sådant som störande fotografering, högljudda protester och vägran att flytta sig är att bedöma som ägnat att försvåra en brottsbekämpande verksamhet på det allvarliga sätt som krävs för att ansvar ska föreligga, låt vara att sådana handlingar skulle kunna anses som otillbörliga.”
Drönare används frekvent vid publicering av nyhetsbilder. Ofta rör det sig om dedikerade nyhetsfotografer varför störningsmomentet inte borde vara lika stort som när privatpersoner springer omkring invid en olycksplats.
Vad man dock ska känna till är att flygbilder som inte hamnar i Lantmäteriets undantagslista ska granskas och godkännas av Lantmäteriet eller Sjöfartsverket. Behandlingstiden hos Lantmäteriet låg i slutet av 2022 på omkring två månader. Det betyder att varje nyhetsbild tagen från en luftfarkost och som har med skogsmark eller horisont inte får publiceras i realtid eller ens samma dag. Det är så att säga ett öppet mål där ingen nyhetsfotograf eller publicist kan gå säker.
