Den 12 maj 2021 dömdes den lettiske medborgare som tidigare stått åtalad för för att ha flugit drönare inom skyddsobjektet Drottningholms slott. Han dömdes till 2 500 kr i dagsböter, villkorlig dom samt att betala försvararens kostnader om 5 855 kr. Nedan är Solna tingsrätts dom B 9348-20. Skiss ovan från polisens förundersökningsprotokoll.
DOMSLUT
Brott som den tilltalade döms för
1. Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23
2. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-06-23
Påföljd m.m.
1. Dagsböter 50 om 50 kr
2. Villkorlig dom
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.
Ersättning
AE får ersättning av staten med 5 855 kr. Av beloppet avser 4 475 kr arbete, 209 kr utlägg och 1 171 kr mervärdesskatt. B ska betala denna kostnad till staten.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Åklagaren har åtalat B för
1. I första hand:
”OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett tillträdesförbud beträffande skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd flyga drönare inom skyddsobjektets område. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”
Lagrum: 7 § första stycket och 30 § första stycket första meningen skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.
I andra hand:
”BROTT MOT LUFTFARTSFÖRORDNINGEN; B har uppsåtligen brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde kring slottet Drottningholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Det hände på samma tid och plats som ovan.”
Lagrum: 1 kap. 4 och 5 §§ och 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:770) samt 1 kap. 8 § luftfartslagen (2010:500).
2.
”OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT; B har brutit mot ett förbud mot att avbilda skyddsobjektet Drottningholms slott genom att utan tillstånd filma det med kamerautrustning fäst på drönaren. Det hände den 23 juni 2019 vid Drottningholms slott, Drottningholms slott 1, Drottningholm, Ekerö kommun. B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.”
Lagrum: 7 § andra stycket och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före den 1 januari 2020.
B har förnekat brott. Han har erkänt att han flugit drönare i området kring Drottningholms slott och att han med hjälp av drönaren flygfotat omgivningarna, men gjort gällande att han saknat uppsåt till brott och inte heller handlat oaktsamt.
DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING
Vad målet handlar om
Målet gäller frågan om åklagaren kunnat bevisa att B en dag sommaren 2019 uppsåtligen eller av oaktsamhet flög drönare på förbjudet område omkring Drottningholms slott och i strid med gällande bestämmelser för s.k. skyddsobjekt filmade slottet och omgivningarna. Åklagaren har ansett tingsrätten ska döma honom för brott mot i första hand skyddslagen till villkorlig dom och dagsböter.
Brott mot skyddslagen
Brotten ”obehörigt tillträde till skyddsobjekt” och ”olovlig avbildning av skyddsobjekt” regleras i skyddslagen från 2010. I den lydelse som lagen hade sommaren 2019 angavs bl.a. följande. För att tillgodose behovet av skydd mot sabotage eller terroristbrott kan det beslutas att bl.a. statschefens residens och bostäder ska vara s.k. skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
Åklagaren har presenterat ett sådant beslut om skyddsobjekt som innebär dels att Drottningholms slott är ett skyddsobjekt i lagens mening, dels förbud mot att göra avbildningar och beskrivningar av skyddsobjektet (Länsstyrelsens i Stockholms läns beslut 451-7613-2014 som trädde i kraft den 1 april 2014). Av beslutet framgår uttryckligen att det är förbjudet att fotografera inom området kring slottet. Det förbudet framgår också numera direkt av lagtexten.
Gärningarna
Parterna har varit överens om de faktiska omständigheterna kring de åtalade gärningarna. I detta ligger att B erkänt att han flög en drönare inom skyddsområdet och att han från drönaren flygfotograferade slottet, parken och omgivningarna inom och strax utanför skyddsområdet. Tingsrätten ifrågasätter inte hans uppgifter i de delarna. Hans erkännande av de faktiska omständigheterna har dessutom stöd i den film som han gjorde med hjälp av drönaren. Tingsrätten har tagit del av filmen. Den är ca 10 minuter lång och visar flygbilder över slottet, slottsparken och de närmaste omgivningarna.
Uppsåt eller oaktsamhet?
Det är alltså klart att B i strid med skyddslagen utan tillstånd flög drönaren inom skyddsobjektets område och att han utan tillstånd också filmade slottet med omgivningar med kamerautrustning fäst på drönaren.
En första avgörande fråga är om han gjorde detta uppsåtligen eller inte, dvs. om han visste eller förstod att han handlade på ett otillåtet sätt eller åtminstone var likgiltig inför om han bröt mot skyddslagen. I denna del har B förklarat bl.a. att han inte visste vad Drottningholms slott var för sorts byggnad, att han inte visste att kungen bor där, att han trodde att byggnaden och parken var någon sorts museum, att han inte såg några förbudsskyltar och att det var fullt med turister som fotade omgivningarna och vandrade runt i parken. Han har tillagt att han såg personer i militära uniformer och att det var de som efter en stund stoppade honom och fick honom att sluta flyga och filma med drönaren.
Utredningen i uppsåtsfrågan består av B:s egna uppgifter. Hans uppgifter om att han inte såg några förbudsskyltar, att han inte visste att området var ett skyddsområde och att det var förbjudet att filma på området är inte orimliga och inte heller motbevisade. Åklagaren har därmed inte styrkt att han bröt mot skyddslagen uppsåtligen.
Däremot är det tydligt att han var oaktsam när han filmade. Han har förklarat att han är van vid att filma olika miljöer med drönar-kameran och fullt införstådd med att man av säkerhetsskäl inte får flygfilma t.ex. flygplatser och andra platser av särskilt intresse. Han har vidare berättat att hans kamera är inställd eller ”förprogrammerad” på så sätt att den som sköter drönaren/kameran får någon form av automatisk varningssignal när kameran användes vid eller över ett skyddsområde. En sådan signal fick han även denna gång, men han trodde att den hängde samman med den relativa närheten till Bromma flygplats och förstod inte att han borde avhålla sig från att filma slottet.
Missuppfattningar och okunnighet om bestämmelsers innebörd fritar i princip inte en gärningsman från ansvar. B var skyldig att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande flygfotografering och mot bakgrund av sina tidigare erfarenheter av sådan fotografering och det som nyss nämnts om kamerans varnings-system borde han ha förstått att han skulle kontrollerat om det var tillåtet att flygfota området. Han har själv sagt att han såg flera vakter på området. Deras närvaro borde ha väckt misstankar hos honom och i vart fall hade han där personer han hade kunnat fråga om han velat. Till detta kommer att det i utredningen visserligen inte dokumenterats att det kring slottet fanns några förbudsskyltar eller andra markeringar som angav att slottsområdet är ett skyddsobjekt. Men att det fanns sådana skyltar eller markeringar är ändå övervägande sannolikt. Oavsett om skyltar fanns eller borde borde han ha vidtagit åtgärder för att säkerställa vad som gällde innan han filmade.
Tingsrätten dömer därmed B för att av oaktsamhet ha gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna.
Fråga är inte om ringa brott.
Påföljd: villkorlig dom och dagsböter
B förekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Av yttrande från frivården och hans egna uppgifter vid huvudförhandlingen framgår att han lever under ordnade förhållanden. Påföljden kan nu bestämmas till villkorlig dom och dagsböter.
