Fotograf i Skåne
Hos Polisen sökes det nu en fotograf till tekniska roteln. Då och då dyker dessa möjligheter upp, och har man väl fått in en fot som fotograf där kan man säkert gå vidare till att jobba ute i fält. Något jag inte hade tackat nej till.
Detta till skillnad från Arbetsförmedligen som gång på gång annonserar ut väldigt lågavlönade fotoyrken såsom skolfotograf, vimmelfotograf och modefotograf. Att som vimmelfotograf jobba en fredagnatt för 120 kr på en timme anser jag inte vara värt besväret.
Detta är ingen fotokurs, utan ett starkt fototips istället om vilken bok som verkligen ger läsaren det denne behöver. Främst för den som använder Canons externa blixtar, men även allmän blixtteknik tas upp.
Medan jag läste boken Speedliter’s Handbook: Learning to Craft Light with Canon Speedlites har jag förstått mer hur en extern blixt fungerar, och hur jag ska ljussätta ett motiv. Tekniken för att fotografera min modell Jane Ax på bilden ovan ska jag tack vare boken dela med mig av:
1. Ljusmät efter bakgrunden och det omgivande ljuset.
2. När ljuset på bakgrunden är bra nog kommer motivet vara underexponerat. Lugn, för nu är det dags att tända blixten. Använd en TTL-sladd och håll blixten tillsammans med en softbox i din vänstra hand.
3. Minska ljusstyrkan på blixten och rikta blixten snett uppifrån ner på motivet.
Boken går att köpa på bland annat Adlibris eller Bokus och finns tyvärr än så länge enbart på engelska.
Det är inte speciellt vanligt med jordbävningar på ön Hokkaido jämfört med övriga Japan. I går vid halv tolvtiden på natten drog det dock i gång en rejäl skakning. Tillsammans med mina skolkamrater satt vi på McDonalds och åt när det började gunga till i hela bygget. Den enda reaktion från japanernas sida var att tystna till, för att en halv minut senare fortsätta äta och prata.
Detta är andra jordbävningen jag har märkt av sedan april i år när jag kom hit till Japan och jag är glad att jag valde Sapporo och inte huvudön som gång på gång skakar till, alternativt drabbas av storm och översvämningar.
Bilden ovan är förresten från cosplayeventet och modellens egna bilder kan ni finna här. Är man väl i Japan får man inte missa dessa tillställningar.
Framkallad via Canon Digital Photo Professional.
Eye-Fi är ett SD-kort som innebär att man kan sända bilderna trådlöst från kameran till exempelvis datorn eller sin smartphone. Kortet är betydligt dyrare än ett vanligt SD-kort, men det kan det vara värt om man nu är i behov av att snabbt kunna få iväg bilder. Det tar mindre än en halv minut för min kamera att sända en bild till min telefon. Därefter får jag hitta ett trådlöst nätverk någonstans i Sapporo för att kunna skicka bilden vidare.
I Sverige och som frilansfotograf för nyhetsbilder hade jag ett stort behov av denna lösning. Dock finns inte Eye-Fi till Canons större systemkameror som inte använder SD-kort utan CF-kort istället. Det är även som så att de adaptrar som finns mellan SD och CF inte är helt tillförlitliga när det kommer till trådlös kommunikation. Väl hemma i Sverige igen ska jag dock investera i en adapter tror jag och se vad som händer. Mer om information om produkten finner du här,och på företagets hemsida. Även en diskussion på Fotosidan.se angående kortet.
Midsommarinlägget från i somras var onekligen populärt, så jag tror jag bjuder på några fler bilder från detta svenska tillfälle. Nu under augusti månad skulle det visst vara kräftskiva i byn, men jag tror jag missade det. Har även för mig att det är tal om att äta surströmming under hösten, men kan jag ska jag göra allt för att slippa det.
Två av mina vänner, dansken och japanen, som jag bevittnade detta äventyr tillsammans med. Bara jag som fattas på bilden poserande med kameran för att få det att se ut som ett sant aftonbladetreportage.
Gillar du detta med svenskt tema i Japan, missa inte Får jag använda din telefon och Dagens läxor är du ensam?
Glöm inte bort att det går att prenumerera på inläggen via feeds. /Kameratrollet – Fotograf i Skåne
Att fotografera flygplan i rörelse innebär två problem. Snabb rörelse och stark kontrast mellan himmel och flygplan.
Den första delen kan man råda bot på ganska enkelt med ett knep. Använd bägge ögonen. För mig som är vänsterfotad, vänsterhänt och vänsterögd är det inte helt lätt att använda höger öga för att titta i sökaren med.
Hur som helst, genom att använda bägge ögonen och ett teleobjektiv på kameran kan man med vänster öga ta sikte på flygplanet för att få in det i sökarrutan, samtidigt som man med höger öga finlirar när man väl fått in planet där. Låt dessutom kameran stå på följsam autofokus som innebär att kameran ständigt fokuserar om beroende på om motivet rör sig mot eller från dig.
Om man fotograferar med evaluerande ljusmätning på sin kamera kommer kameran automatiskt underexponera bilden p.g.a. att himlen är så pass mycket ljus. Lösningen är att exponeringskompensera bilden med ett till två steg uppåt. Alternativet kan vara att använda en annan ljusmätningsmetod som t.ex. punktmätning. Dock gäller det att du har flygplanet i centrum av sökarbilden.
Väljer man att helt köra med manuella inställningar har man kontroll. Man kan då ta en bild mot en tom himmel och finlira tills man får en ljus bild utan att bilden klipper i högdagern. Använd kamerans högdagervarningsfunktion där utbränd högdager blinkar för att avgöra när högdagern klippt. Kom ihåg att himlen inte är jämt ljus, så ställ in mot den del av himlen du förväntar dig flygplanet.
Sammanfattning:
1. Använd bägge ögonen.
2. Följsam autofokus.
3. Överexponera lätt bilden alternativt använd punktmätning som ljusmätningsmetod. Man kan även låsa exponeringen genom att köra helt manuella inställningar.