Kan man lita på den skyddsobjektsskylt som sitter på ett objekt? Det krassa svaret är nej, det kan man inte, även om de flesta stämmer.
Runt om våra skyddsobjekt och före detta skyddsobjekt sitter det skyltar som är inaktuella, egengjorda eller med delvis felaktiga förbud. När skyltningen hänvisar till inaktuell lagstiftning vet man att skylten är fel, men vissa skyltar saknar helt hänvisning till lag.
Den lagstiftning som är aktuell just nu heter 2010:305. Innan dess fanns 1990:217 vars skyltar under övergångsbestämmelserna gällde t.o.m. 2014 ut. Därefter blev de ogiltiga.
Hur skyltarna ska utformas hittar man i Försvarets författningssamling 2010:5.
Gå till källan
Vad ska man göra om man är osäker på om ett skyddsobjekt verkligen är det eller ej? Eller om skyddsobjektet verkligen har avbildningsförbud? Jo, man efterfrågar beslut om skyddsobjekt hos den länsstyrelse som objektet ingår hos. Om objektet i stället är militärt är det Försvarsmakten man ska vända sig till. Exempel på hur ett beslut kan se ut finns för de kungliga slotten eller regementet P18 på Gotland.
Ett avbildningsförbud är alltid ett tillägg i beslutet om skyddsobjekt:
”7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.
Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Lag (2019:696).”
Exempel på felaktigt skyltade objekt
Mörarps transformatorstation
Mörarps transformatorstation är ett skyddsobjekt där det enligt Google Street View från juni 2020 skyltas med avbildningsförbud. Stöd saknas dock i beslutet om skyddsobjekt. I beslutet med nr 451-30189-14 kan man utläsa följande:
”Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.”
Men det är också allt. Ingenstans står det att finna någonting om ett avbildningsförbud. Ett sådant avbildningsförbud vore för övrigt meningslöst då en bilväg löper intill skyddsobjektet samt att man kan se allt genom stängslet. Om man nu på allvar hade önskat ett insynsskydd från mark borde man i stället ha satt upp ett plank.
E.ON, som ytterligare har ett felskyltat skyddsobjekt, fick bland annat frågan om varför man utan stöd i beslutet skyltar med ett avbildningsförbud. Trots allt kan detta drabba tredje man vilket redan skett vid Stockholms slott.
”Hej Peter!
När det gäller frågeställningarna nedan så kommenterar vi inte säkerhetsarbetet kopplat till E.ONs objekt.”
E.ON hade den 22 maj 2021 fortfarande de felaktiga skyltarna uppe. Den 30 september 2021 satt rätt skyltar uppe.
Trollhättans vattentorn
Skyltad med en egengjord skylt som inte följer Försvarets författningssamling 2010:5. Dessutom felstavad på två ställen samt att man valt att ha ett avbildningsförbud av vattentornet trots att man aldrig fått igenom punkten hos Länsstyrelsen Västra Götaland. I beslutet 451-36435-2015 står i stället följande:
”Ansökan beviljas förutom i fråga om förbud om avbildningar, beskrivningar eller mätningar utomhus.
Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet samt ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjektet.
Beslutet gäller från och med den 27 november 2015 och för en tid av fem år. Beslutet upphör att gälla den 26 november 2020.”
Lägg dessutom märke till att beslutet löpt ut den 26 november 2020. På fråga till Länsstyrelsen Västra Götaland erhöll jag följande svar:
”Verksamhetsutövaren ser över objektet i detta nu och har för avsikt att inkomma med en förnyad och något förändrad ansökan.
Men tills nytt beslut är taget utgör inte objektet ett skyddsobjekt.”
Trollhättans Energi AB svarade följande:
”Hej Peter,
Det stämmer att beslut av skyddsobjekt har löpt ut, vi kommer inom det närmsta göra en förnyad ansökan.
Vi har också förstått att skylten är felaktig och vi kommer montera ny skylt när vi fått nytt beviljat beslut om skyddsobjekt.”
Krypterade meddelartjänster saknas hos ansvariga
Rekommenderat brev gäller
Om man som privatperson önskar meddela ansvariga någonting om skyddsobjekten stöter man på patrull. I flera fall saknas krypterade meddelartjänster såsom ett simpelt kontaktformulär, under förutsättning att hemsidan har krypterad förbindelse. Titta efter hänglåset vid hemsidans adressfält för att avgöra om förbindelsen med sidan är krypterad.
Ett annat enkelt alternativ är att använda appen Signal och koppla den mot ett telefonnummer. Tidningar runt om i världen använder SecureDrop, men det förutsätter att avsändaren använder webbläsaren Tor Browser.
Tyvärr har man valt bort enkla, billiga och säkra metoder med osäkra metoder såsom telefon, mejl eller brev. När man skickar mejl skickas det i klartext. Det betyder att vem som helst som sitter mellan dig och mottagaren kan läsa vad du skrivit.
Militärregion syds tipslinje består av mejl eller SMS i klartext. Väntar fortfarande på svar angående säkert alternativ.
Så gott som samtliga länsstyrelser i Sverige hänvisar till rekommenderat brev. 2021 ligger priset för att skicka rekommenderat brev på 76 kr för skicka direkt eller 96 kr frimärkt. Några länsstyrelser berättade att man personligen kan leverera meddelande till länsstyrelsen eller använda länsstyrelsens filtjänst. För filtjänsten måsten man först mejla i klartext.
En länsstyrelse utvecklade sitt svar:
”Då information om skyddsobjekt kan omfattas av sekretess och utgöra säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt Säkerhetsskyddslag (2018:585), kan sådan information inte förmedlas elektroniskt med mindre än att man använder särskilda signalskyddssystem; det vill säga nationella av Försvarsmakten godkända kryptosystem.”
Också E.ON hänvisar till rekommenderat brev:
”När det gäller frågan att komma i kontakt med E.ON om man önskar att meddela känsliga uppgifter så kan ett rekommenderat (REK) brev skickas till
E.ON Sverige AB 205 09 Malmö Att: Säkerhetsskyddschefen”