stockholms slott

20 december, 202428 februari, 2025

Flera utländska medborgare dömda för drönarflygningar

Ett flertal utländska medborgare har dömts i Stockholms tingsrätt för att under sensommar/höst 2024 framfört drönare över centrala Stockholm som har ett permanent restriktionsområde. Ett fall med en amerikanskt medborgare ledde till frikännande.

LC med tolkbehov mandarin, dömd 2024-12-06:

30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr).

Utredning

Målet har avgjorts efter huvudförhandling.

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan, kartbild över det permanenta restriktionsområdet samt fotografier tagna med drönare av den tilltalade.

LC har som bevisning åberopat drönarlicens, kartsystem för drönare avseende begränsat och tillåtet flygområde, drönarens kartsystem, turkiskt visum, flygbiljett, bilder, hotellbokning, hyresavtal, skatteräkning och bankutdrag. Bevisningen har givits in på engelska och kinesiska, men översatts av LC och tolken LY under huvudförhandlingen.

LC har hörts.

Han har i huvudsak uppgivit följande. Han har två års erfarenhet av att flyga drönare i Kina. Han har tagit drönarlicens i England. Enligt hans erfarenhet har en drönare ett eget kartsystem, likt ett varningssystem, som anger vilka områden som är förbjudna att flyga över. Varningssystemet visade inte att det var otillåtet att flyga drönare på den plats han flög på. I området såg han sig för, men det fanns inga beskrivningar som angav att det var otillåtet att flyga drönare i området. Han såg att andra flög drönare och ansåg därmed att det var tillåtet att flyga där. Han hade inget uppsåt att göra något brottsligt. Han var endast på genomresa i Sverige under en dag. Att han skulle flyga drönare var något som han kom på när han kom till platsen, det var inget som han planerat. Han förstod att nobelpriset delades ut på platsen och han köpte en biljett till en visning i Stadshuset.

Medan han väntade på att visningen skulle börja gick han runt och observerade den vackra omgivningen och tänkte att det kunde bli fina bilder. Han flög drönaren långt ifrån byggnader och människor och händelsen orsakade inte någon skada. Han flög med en liten drönare som vägde mindre än 249 gram. Han gjorde allt för att samarbeta med polisen och erbjöd sig att radera bilderna. Han känner till restriktionsområden och vet vad det är. Han förlitade sig på appen och det har hittills gått bra. Man kan däremot inte garantera att appen helt saknar brister. Han har inte vidtagit någon ytterligare åtgärd för att försäkra sig om det fanns ett flygförbud i området. Han visste inte om att det var Stadshuset, men förstod att nobelmiddagen var där. Han visste inte om att det fanns flygplatser i närheten.

Han doktorerar inom ekonomi och tyckte det var spännande att se platsen där nobelpriset delades ut. Han gick inte in på någon hemsida för att undersöka om det fanns ett flygförbud, men han gick runt i området och undersökte om det fanns någon skylt som angav flygförbud, vilket han inte hittade. Han litade på appen och hade ont om tid innan han skulle på visningen i Stadshuset.

Skäl

Det är klarlagt att LC har flugit drönaren på den tid och plats som har angetts i gärningsbeskrivningen, trots att det var otillåtet. De objektiva förutsättningarna för att döma LC för brott mot luftfartsförordningen är därmed uppfyllda.

Utredningen visar att LC av följande skäl agerat uppsåtligt. Han har en drönarlicens och har själv uppgett att han vet om att det finns områden där drönare inte får flygas. Eftersom flygningen skulle ske i centrala Stockholm måste han ha misstänkt att det förelåg en beaktansvärd risk att flygförbud kunde gälla där. Information om flygförbud är lätt att hitta på Transportstyrelsens hemsida, som även finns att tillgå på engelska. Trots detta har det inte framkommit att LC har gjort någon ansträngning att göra de efterforskningar som han borde ha gjort. Han har istället helt förlitat sig på drönarens system som skulle signalera om han inte fick flyga på platsen. Enligt tingsrätten talar det med styrka för att ha var likgiltig inför risken. Tingsrätten anser därför att det är utrett att han agerat med likgiltighetsuppsåt. Sammantaget är åtalet styrkt. LC ska därför dömas för brott mot luftfartsförordningen.

Påföljd

Påföljden ska med beaktande av gärningens straffvärde bestämmas till 30 dagsböter. Med hänsyn till LCs ekonomiska förhållanden ska storleken på varje dagsbot bestämmas till 50 kr.

Övrigt

Eftersom LC döms för brott som har strängare påföljd än penningböter i straffskalan ska han också föreskriven avgift till Brottsofferfonden.

AK, medborgare i Tyskland dömd 2024-12-06:

30 dagsböter om 120 kr (3 600 kr)

Inställning

AK har vidgått att han har flugit drönaren på tid och plats enligt åtalet men motsatt sig ansvar för brott med hänvisning till att han inte visste att det var förbjudet att flyga drönare på platsen.

Utredning

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan, kartbild över det permanenta restriktionsområdet ES R113 Stockholm samt film-PM.

AK har hörts över åtalet och har berättat i huvudsak följande. Appen till drönaren signalerar om drönaren flygs i ett otillåtet område och appen signalerade inte vid detta tillfälle. Hans uppfattning var att eftersom det inte kom något meddelande när han började flyga så var det tillåtet att flyga på platsen. Han tänkte på att det kunde förekomma flygtrafik på platsen men tänkte inte på det särskilt eftersom han flög så lågt med sin drönare. Inför flygningen kollade han inte upp med myndigheter om hur man fick flyga med drönare på platsen. Han trodde att han bara filmade över ett ålderdomligt slott och att det inte användes.

Skäl

Det är genom utredningen och AKs egna uppgifter visat att han flugit drönare på den tid och plats som åklagaren gjort gällande och att det har varit förbjudet att flyga drönare på platsen. De objektiva förutsättningarna för att döma AK för brott är därmed uppfyllda.

Av utredningen följer att AK känt till att det finns områden som drönare inte får flygas i och redan på grund av att flygningen skedde i centrala Stockholm måste han ha insett att de fanns en avsevärd risk för att flygförbud kunde gälla på platsen. Genom att trots det flyga med drönaren utan att vidta någon som helst åtgärd för att kontrollera i vilket område det var förbjudet att flyga har han varit likgiltig inför förverkligandet av den risken. Han har därför haft uppsåt till gärningen. AK ska därför dömas för brott luftfartsförordningen.

Påföljden ska med beaktande av gärningens straffvärde bestämmas till 30 dagsböter. Med hänsyn till AKs ekonomiska förhållande ska storleken på varje dagsbot bestämmas till 120 kr. AK ska betala lagstadgad avgift till Brottsofferfonden.

LL, medborgare i Tyskland dömd 2024-12-03

50 dagsböter om 60 kr (3 000 kr)

Inställning

LL har erkänt brott.

Utredning

Målet har avgjorts utan huvudförhandling.

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat anmälan och kartbild över restriktionsområdet. Tingsrätten har tagit del av de uppgifter LL lämnat under förundersökningen samt det han inkommit med till tingsrätten.

Skäl

LL har erkänt gärningen. Hans erkännande stöds av övrig utredning och han ska därför dömas i enlighet med åtalet.

Påföljden bestäms till 50 dagsböter (jfr Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 27 juni 2023 i mål nr B 2407-23).

Skyldighet att betala avgift till brottsofferfonden följer av lag.

AA, medborgare i U.S.A. friad 2025-02-06

Inställning

AA har under förundersökningen förnekat att han gjort sig skyldig till brott. Han har vidgått de faktiska omständigheterna men motsatt sig ansvar med hänvisning till bristande uppsåt.

Utredning

Tingsrätten har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 rättegångsbalken avgjort målet utan huvudförhandling. AA har delgetts information om sin rätt att begära huvudförhandling och getts tillfälle att slutföra sin talan.

Tingsrätten har tagit del av de uppgifter som AA har lämnat i polisförhör under förundersökningen och inkommit med skriftligen till tingsrätten. Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan samt karta över restriktionsområdet och drönarens position.

AA har i huvudsak uppgett följande. Han stod i närheten av sitt hotell och höll på att filma soluppgången, vattnet och byggnader i omgivningen med sin drönare. Han hade ingen aning om vilka byggnader han flög över eller att han flög inom ett känsligt område utan ville dokumentera sin semester i Sverige. Sedan två skyddsvakter kommit fram till honom och förklarat att det var otillåtet att flyga drönare på platsen så landade han drönaren. Efter att polis anlänt och förklarat att han flugit över känsliga byggnader inom ett förbjudet område raderade han filmerna. Han är oerfaren vad gäller drönarflygning och var inte medveten om att han behövde kontrollera vika regler som gällde. Han hade inte för avsikt att bryta mot några regler.

Skäl

Genom den skriftliga bevisningen och AA:s egna uppgifter är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom restriktionsområdet den 13 oktober 2024. De objektiva förutsättningarna för att döma AA för brott mot luftfartsförordningen är därmed uppfyllda. Den fråga tingsrätten har att ta ställning till är om AA begått gärningen med uppsåt.

AA har förklarat att han inte visste att det var förbjudet att flyga drönare i området. Uppsåtets nedre gräns är s.k. likgiltighetsuppsåt, vilket i detta fall innebär att den tilltalade åtminstone måste ha insett att det funnits en avsevärd risk för att det inte var tillåtet att flyga drönare på den aktuella platsen utan tillstånd och att han varit likgiltig inför att så varit fallet, d.v.s. att förekomsten av den omständigheten inte utgjorde ett för honom relevant skäl för att avstå från gärningen (jfr. NJA 2004 s. 176).

Det har i målet inte gjorts gällande att det permanenta restriktionsområdet tillkännagetts på platsen genom anslag, skyltar eller liknande markeringar. Till det ska läggas att det samlade regelverket av relevans för att avgöra om ett visst område utgör ett restriktionsområde är svåröverskådligt (se Svea hovrätts dom i mål nr B 8846-20). Det är inte heller visat att AA känt till att det finns områden inom vilka det är förbjudet att flyga drönare och därmed måste ha insett att det funnits en avsevärd risk att ett område i centrala Stockholm kunde utgöra ett sådant restriktionsområde (jfr. Hovrätten över Skåne och Blekinges dom i mål B 1242-23).

Det som har framkommit om omständigheterna kring gärningen talar således inte med någon nämnvärd styrka för att AA var likgiltig inför risken att han inte fick flyga drönaren på den aktuella platsen. Det kan inte hållas för visst att han hade flugit drönaren även om han hade varit säker på att han inte fick göra det. AA kan därför inte sägas ha haft likgiltighetsuppsåt. Åtalet för brott mot luftfartsförordningen ska därför ogillas.

26 mars, 202126 mars, 2021

Frias efter att ha fotograferat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

En drönaroperatör åtalades efter att ha flugit över Gamla stan och fotograferat Stockholms slott. Detta då luftrummet över Gamla stan är ett restriktionsområde samt att delar av Stockholms slott har avbildningsförbud.

I dag friades mannen från de två åtalspunkterna i Stockholms tingsrätt. Under huvudförhandlingen ströks av åklagaren delen om oaktsamhet i åtalspunkten brott mot luftfartsförordningen. Kvar återstod uppsåt vilket inte är lika lätt att fälla någon för som oaktsamhet är.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Stockholms tingsrätt B 748-21

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

1. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-09-20

2. Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-09-20

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare avslås. Beslaget hävs.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

B har erkänt att han med hjälp av en drönare fotograferat Kungliga slottet från luften och att han utan tillstånd flugit med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Han har däremot förnekat att han begått gärningarna med uppsåt eller av oaktsamhet på det sätt som åklagaren påstått och motsatt sig att dömas för brott. Han har även motsatt sig att den beslagtagna drönaren förverkas.

UTREDNING

B har hörts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning presenterat en karta med markering av var flygningen skedde, fotografier tagna vid aktuell flygning, fotografier av beslagtagen drönare samt en PM upprättad av polisen angående bl.a. restriktionsområden för drönarflygning.

B har presenterat ett fotografi av en förbudsskylt.

DOMSKÄL

Åtalspunkt 1 – olovlig avbildning av skyddsobjekt

Regleringen i skyddslagen (2010:305)

För olovlig avbildning av skyddsobjekt döms enligt 30 a § skyddslagen den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses 7 § andra eller tredje stycket samma lag.

Enligt 7 § skyddslagen gäller följande:

”Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett avbildningsförbud är i första hand ett fotograferingsförbud. Förbudet mot att ta fotografier av eller inom skyddsobjektet syftar till att hindra spridning av information och därmed förstärka sekretesskyddet (se prop. 2009/:10:87 s. 56). Bakgrunden till bestämmelsen i tredje stycket om att tillträdesförbudet får ersättas av ett avbildningsförbud är att ett beslut inte ska göras mer ingripande än nödvändigt (se Norstedts kommentar till 7 § skyddslagen, Juno, version 4A).

Av 22 § skyddslagen framgår att den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för bl.a. att upplysning om beslutet om skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning eller på annat sätt. Därutöver kan vissa krav enligt allmänna principer gälla för tillkännagivande av förbud enligt skyddslagen (se a.a. ovan).

Det aktuella förbudet avseende Stockholms slott (Kungliga slottet)

Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 10 mars 2014 med beteckning 451-7614-2014, se bilaga 2. Skyddsobjektet omfattar enligt beslutet bl.a. slottsbyggnaden med Logården samt inre och yttre borggårdarna och innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet har i enlighet med 7 § andra stycket skyddslagen även förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. I denna del anges följande:

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:
1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Har B brutit mot förbudet?

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen i form av fotografier är det klarlagt att han med hjälp av drönare fotograferat Stockholms slott från luften. Fotografierna föreställer bl.a. den inre borggården som omfattas av länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt. B har medgett att det på platsen fanns viss skyltning med information om att Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt samt att han vid händelsen inte frågade någon vakt om det var tillåtet att fotografera med hjälp av drönare. Enligt B framgick det emellertid inte av skyltningen att det var förbjudet att fotografera från luften och han uppfattade det som att förbjudet endast avsåg tillträde till och fotografering från vissa platser på marken.

Med hänsyn till vad B uppgett om att han kände till att särskilda regler kunde gälla för flygning och fotografering med drönare borde han enligt tingsrättens bedömning ha försäkrat sig om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Det gjorde han inte vare sig inför flygningen eller på plats genom att fråga en vakt eller liknande. Hans handlande har därför som utgångspunkt varit oaktsamt. Att B tidigare sett videor på internet i vilka andra personer har filmat Stockholms slott med drönare förändrar inte denna bedömning.

Den straffbara gärningen enligt skyddslagen är en överträdelse av det förbud som meddelats i det enskilda fallet. Det i målet aktuella förbudet avser att göra avbildningar ”inne i” slottet eller ”på” vissa utpekade platser. Beslutets utformning är därmed inte identisk med 7 § andra stycket skyddslagen som anger att ett förbud kan avse att göra avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Enligt tredje stycket i bestämmelsen anges inte närmare vad ett avbildningsförbud kan avse.

Det aktuella beslutets utformning är förenlig med regleringen i skyddslagen. Frågan är om förbudet omfattar avbildningar som skett med drönare från en annan plats än de utpekade. Mot bakgrund av regleringen i 7 § andra stycket skyddslagen skulle formuleringen ”på” kunna tolkas som ett förbud mot alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. I sådana fall skulle enligt tingsrätten även den avbildning som B gjort med drönare omfattas av förbudet. Formuleringen skulle även kunna tolkas som ett mer begränsat förbud mot avbildningar som sker på eller från de utpekade platserna.

Avsikten med förbudet kan mycket väl vara att det ska omfatta alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen anser tingsrätten emellertid att utrymmet för tolkning av förbudet är begränsat och att den mer inskränkta innebörden bör ges företräde. Avbildningar med hjälp av drönare från en annan plats än de utpekade kan därför inte anses omfattas av förbudet. B har därmed inte handlat i strid med förbudet och han ska följaktligen frikännas från åtalet i denna del.

Åtalspunkt 2 – brott mot luftfartsförordningen

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med drönare inom restriktionsområdet.

Frågan är om han har haft uppsåt på det sätt som krävs enligt 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:77). Enligt tingsrätten innebär regleringen att gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till att ett visst handlande är förbjudet.

B har förklarat att han inte kände till att det var förbjudet att flyga i området utan tillstånd och berättat att drönaren har tekniska begränsningar som vanligtvis hindrar den från att flyga inom förbjudna områden.

B:s uppgifter är inte sådana att de kan bortses från. Därmed är det enligt tingsrätten inte bevisat att han haft uppsåt till att handlandet var förbjudet. Eftersom det rör sig om en relevant villfarelse ska han frikännas från åtalet även i denna del.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången ska yrkandet om förverkande av drönaren avslås och beslaget hävas.

24 februari, 202126 mars, 2021

Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.

Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis på Logården, på inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.

Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska…

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.

Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

18 februari, 20212 mars, 2021

Fotoförbud vid kungliga slotten?

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

För att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.

Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen

slottet med tillhörande park innanför staketet
slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vattenområdet inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska tillkännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakthålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från tillträdes- och avbildningsförbuden.”

Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakthålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från tillträdes- och avbildningsförbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”

Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakthålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från tillträdes- och avbildningsförbuden.”

Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

…