Etikett: solna

Publicerat

Journalist döms efter att ha filmat polisstation i Solna

En dokumentärfilmare som skulle filma polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt blev i dag, 3:e oktober 2024, dömd i Solna tingsrätt för att ha brutit mot avbildningsförbudet i skyddslagen. Han dömdes till att betala 40 dagsböter om 200 kr. Totalt med försvarare och brottsofferfond landade det på 14 394 kr.

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2024-05-17, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

40 dagsböter om 200 kr (8 000 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

Ersättning och återbetalning

CS ska få ersättning av staten med 5 394 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 315 kr arbete
• 1 079 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 5 394 kr av kostnaderna till staten.

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera och/eller filma ett skyddsobjekt. Det hände den 17 maj 2024 på Sundbybergsvägen 15, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har framställt yrkande enligt ovan.

B har förnekat brott och bestritt ansvar för brott. Han har vidgått att han filmat polishuset i Solna, men förnekat att han haft uppsåt eller agerat oaktsamt.

UTREDNINGEN

B har hörts. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat avrapporterings-PM, promemoria avseende filmer på B:s telefon och beslut från Länsstyrelsen Stockholm. Åklagaren har också förevisat fotografier på skyltning och kartbild.

DOMSKÄL

B döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt

Genom beslut från Länsstyrelsen och fotografier på skyltning är det utrett att polishuset på Sundbybergsvägen 15 är ett skyddsobjekt, att avbildningsförbud gäller och att detta är skyltat utanför polishuset. Det är också, genom B:s egna uppgifter och promemoria avseende filmer på B:s telefon, utrett att B fotograferat och/eller filmat polishuset. Tingsrätten konstaterar därmed att de objektiva förutsättningarna för att B ska kunna dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt är uppfyllda.

Frågan som tingsrätten har att pröva är om B agerat med uppsåt eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har berättat att han arbetar som dokumentärfilmare och att han filmade polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt. Av B:s uppgifter har framkommit att han ringt till polisen på 114 14 tidigare under dagen för att fråga om polisstationen fortfarande låg på samma ställe som när arbetsplatskonflikten utspelade sig, att han presenterat sig som dokumentärfilmare, att han pratat med två olika personer hos polisen och att ingen av personerna sagt till honom att det skett ändringar i grundlagen eller att det var förbjudet att filma polishuset. B har uppgett att han inte frågade polisen uttryckligen om det var tillåtet att filma, att han inte visste om att det skett en grundlagsändring och att det inte finns någon process för hur man som dokumentärfilmare söker tillstånd till att avbilda ett skyddsobjekt. Enligt B har han genom att ringa till polisen gjort tillräckliga kontroller över vilka regler som gäller. Om vad som hände när han kom till polishuset i Solna har B berättat att han filmade polishusets staket på ungefär 15 meters avstånd i dagsljus, att han såg en övervakningskamera vid staketet när han filmade sista filmsekvensen och att han såg förbudsskyltarna först när han slutat filma. B har också redogjort för synpunkter på de ändringar som skett i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gällande tillämpningen av skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området.

Tingsrätten konstaterar att B:s uppgifter om att han till en början inte visste att det var förbjudet att avbilda polishuset inte är orimliga och inte heller motbevisade. Det är därmed inte utrett att B bröt mot avbildningsförbudet uppsåtligen. B har dock haft ett ansvar att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande avbildning av polishuset. Det framgår av promemoria avseende filmer på B:s telefon att han vid flera tillfällen filmat förbudsskyltarna. Även om B avbildat polishuset på visst avstånd framstår det som osannolikt att han inte noterat skyltarna, särskilt eftersom filmningen skett i dagsljus. Han har under alla förhållanden haft anledning att lägga märke till skyltarna. Enligt tingsrätten har B genom att fortsätta filma trots att han passerat förbudsskyltar agerat oaktsamhet. Att B ringt till polisen för att fråga om det fortfarande var samma polisstation på platsen som när arbetsplatskonflikten utspelade sig och då inte upplysts om att det var förbjudet att avbilda polishuset medför ingen annan bedömning. De synpunkter som B fört fram mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 saknar betydelse i fråga om ansvar för brottet. B ska därför dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljden bestäms till dagsböter

Det brott som B döms för är sådant att påföljden kan stanna vid dagsböter. Med hänsyn till brottets allvar ska B dömas till 40 dagsböter. Varje dagsbot bestäms till 200 kr på grund av B:s ekonomiska förhållanden. Sammanlagt ska B alltså betala 8 000 kr i böter.

Ersättning m.m.

Den offentliga försvararen CS har yrkat ersättning för fem timmars arbete och en timmes tidsspillan. Tingsrätten konstaterar att den totala förhandlingstiden i målet uppgått till en timme och att Domstolsverkets föreskrifter om brottmålstaxa för offentlig försvarare i tingsrätt och hovrätt (DVFS 2023:12) är tillämplig. Som utgångspunkt ska ersättningen därför bestämmas i enlighet med bilagan till föreskrifterna. Om skälig ersättning för arbete i målet överstiger däri angivet gränsvärdet har målet krävt avsevärt mer arbete än normalt och taxan får då frångås (se 8 § DVFS 2023:12).

CS har som skäl för att taxan ska frångås anfört att huvudmannen begärt flera möten för förberedelser och varit aktiv i att utforma sitt försvar. Enligt tingsrätten har skälig ersättning i målet inte överstigit gränsvärdet och det finns därför inte skäl att frångå brottmålstaxan. CS ska därför tillerkännas ersättning enligt brottmålstaxan, vilket även omfattar ersättning för en timmes tidsspillan.

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han återbetala hela beloppet för försvararkostnaden till staten.

Brottsofferfond

Eftersom B döms för ett brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska han betala en avgift till Brottsofferfonden.

Publicerat

Säkerhetsansvarig fotade inne hos SÄPO

En högt uppsatt säkerhetsansvarig hos en tidningskoncern hade tisdagen 2020-10-20 ett möte hos Säkerhetspolisen i Solna. Medan han väntade passade han på att ta en bild inne i Säkerhetspolisens lokal för att skicka till en vän som tidigare jobbat där. Detta trots att byggnaden är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Tilltaget uppmärksammades och mannen dömdes 2021-09-30 i Solna tingsrätt till att betala 39 200 kr.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-20

Påföljd m.m.
Dagsböter 40 om 960 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 18 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografier som finns på sid. 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och s. 4-6 och s. 8-10 i tingsrättens aktbilaga 17 ska bestå i målet.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har, såsom hon slutligen bestämt sin talan, yrkat ansvar å B i enlighet med domsbilaga 1.

B har vidgått att han tagit ifrågavarande fotografi i Säkerhetspolisens lokaler, men bestritt ansvar för brott på såväl objektiv som subjektiv grund.

Han har vidare till sitt fredande anfört att skyltningen invid och i Säkerhetspolisens lokaler inte är korrekt utformade vad angår förbud mot avbildning av receptionen därstädes. Hans handlande kan därför inte anses straffbar på objektiv grund. I vart fall har han saknat uppsåt till brottslig gärning och har heller inte varit oaktsam. B har, för den händelse frikännande dom meddelas, yrkat ersättning för sina försvararkostnader.

UTREDNINGEN

B har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med skyddsvakten VL. Den av åklagaren i den reviderade bevisuppgiften angivna skriftliga bevisningen har gåtts igenom, varvid åberopade fotografier förebringats inom stängda dörrar.

B har som skriftlig bevisning åberopat Försvarsmaktens skyddsföreskrifter, (FFS 2010:5).

B har berättat följande.

I sin tjänst som säkerhetschef vid [tidningskoncern] har han emellanåt sammanträden angående personskyddsfrågor med företrädare för Säkerhetspolisen. Ifrågavarande dag hade han ett inbokat möte i Säkerhetspolisens lokaler kl. 16:30.

Han anlände till Säkerhetspolisens högkvarter i god tid. Han observerade inte den gulröda förbudsskylten till vänster om entrédörrarna. Han lade heller inte märke till den vita förbudsskylten, i form av en s.k. vepa, som stod uppställd i receptionen. Inne i receptionen anmälde han sig hos vederbörande skyddsvakt och släpptes in i ett inre receptionsutrymme, där han ånyo anmälde sig för en skyddsvakt. Han slog sig ner i en soffa, dock inte den soffa som på ett fotografi synes omedelbart till höger om den vita vepan. Han lade inte märke till någon vepa. F.ö. är han relativt obekant med skyddsobjekt; han vet naturligtvis vad ett sådant är men gjorde ingen koppling mellan detta begrepp och Säkerhetspolisen. Då han hade gott om tid till tidpunkten för mötet sysslade han med sin mobiltelefon och tog ett foto. Han sände en bild via meddelandeapplikationen ”Whatapp” till en kamrat, en f.d. polisman som tidigare tjänstgjort inom Säkerhetspolisen. Syftet var att sända en skämtsam hälsning a la ”På spåret”, och att kamraten borde känna igen det stället fotot föreställde. Skyddsvakten ingrep och småningom anlände polis. Han medtogs till förhör på polisstationen i Solna. Kamraten har senare låtit hälsa att hans agerande inte var helt genomtänkt.

VL har upplyst detta.

Han har tjänstgjort hos Säkerhetspolisen i två år. Under denna tid har skyltningen angående olika förbud utom och inom byggnaden varit densamma. Aktuell dag iakttog han den tilltalade ta ett fotografi i lobbyn. Han ingrep och frågade ”du vet väl att du inte får fota härinne?”. B svarade då ”ja, jag skulle bara skicka en bild till en kollega”.

DOMSKÄL

Skuld

B har med stöd av Försvarsmaktens skyddsföreskrifter invänt att förbudsskyltningen invid och inne i Säkerhetspolisens byggnad inte är korrekt och ansvar därför inte kan komma ifråga på objektiv grund.

Tingsrätten konstaterar att Länsstyrelsen i Stockholms län i beslut av den 7 februari 2013 om skyddsobjekt avseende Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna hänvisar till Försvarsmaktens skyddsföreskrifter vad angår uppsättning av skyltar och dessas utformning.

Tingsrätten anser sig också kunna konstatera att utformningen av den förbudsskylt, vilken anbringats på fasaden omedelbart till vänster om entrédörren till Säkerhetspolisen är överensstämmande med vad som föreskrivs i FFS 2010:5. Den aktuella förbudsskylten föreskriver att det råder ett allmänt förbud att fotografera skyddsobjektet ifråga. Tingsrätten anser det uppenbart att ordalydelsen av fotografiförbudet inbegriper såväl foton tagna av skyddsobjektet utifrån som foton tagna inuti skyddsobjektet. Tingsrätten utesluter att B inte lagt märke till denna skylt i samband med inpasseringen till Säkerhetspolisen. Därtill måste han väl inne i lokalerna påmints om gällande förbudsföreskrifter på den vepa, ehuru inte utformade enligt Försvarsmaktens föreskrifter, som mycket synligt utplacerats i receptionen. Tingsrätten kan inte ta till sig att B, en erfaren man i säkerhetsbranschen, inte heller lagt märke till detta plakat.

Således finner tingsrätten att såväl de objektiva som subjektiva rekvisiten för handlandets straffbarhet är uppfyllda.

Däremot finner tingsrätten inte det tillförlitligen utrett att B handlat med uppsåt. Hans agerande får anses vara oaktsamt. Han ska således dömas för att av oaktsamhet begått den åtalade gärningen. Påföljd Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Övrigt B ska erlägga lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

Sekretessen beträffande de fotografier som förevisats bakom stängda dörrar ska alltjämt bestå.