Etikett: skyddsobjekt

Publicerat

Naturfotograf tog fel på dag – döms för att ha vistats på skjutfält

En fotograf dömdes i Örebro tingsrätt 2023-03-02 för obehörigt tillträde till skyddsobjekt efter att ha tagit fel på dag och därmed vistats på ett aktivt skjutfält i september 2022.

Domslut

Brott som B döms för

Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305), 2022-09- 26, Karlskoga kommun

Påföljd

Villkorlig dom 30 dagsböter om 50 kr (1 500 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Yrkanden

Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2023-01-23, åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt enligt 7 § 1 st och 30 § 1 st 1 men skyddslagen (2010:305).

Gärningsbeskrivning

1.1 OBEHÖRIGT TILLTRÄDE TILL SKYDDSOBJEKT

B har olovligen berett sig tillträde till Villingbergs övnings- och skjutfält, som är ett skyddsobjekt, under tid då området var avlyst och tillträdesförbud rådde. Det hände den 26 september 2022 i Villingsberg, Karlskoga kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Skäl

INSTÄLLNING M.M.

B har erkänt gärningen.

Åklagaren har som bevisning åberopat anmälan och beslut m.m.

B har hörts över åtalet.

DOMSKÄL

Skuld

Av utredningen framgår att Villingsbergs övnings- och skjutfält enligt beslut från Försvarsmakten är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Beslutet innebär att tillträdesförbud för obehöriga gäller då skjut- och övningsfältet är helt eller delvist avlyst. Den aktuella dagen, den 26 september 2022, var övnings- och skjutfältet avlyst med tillträdesförbud mellan kl. 07.00-24.00.

B har berättat att han berett sig tillträde till Villingsbergs övnings- och skjutfält under den tid som åklagaren har angett i sin beskrivning av gärningen. Enligt hans egna uppgifter framgår att han varit medveten om att han beredde sig tillträde till ett skyddsobjekt. Det är därmed utrett att B obehörigen har berett sig tillträdde till och vistats inom skyddsobjektet. Detta innebär att de objektiva förutsättningarna för brott uppfyllda.

Tingsrätten saknar skäl att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. Med hans uppgifter som utgångspunkt står det klart att han varit väl införstådd med att det var fråga om ett skyddsobjekt och att skjutfältet under vissa angivna tider var avlyst med tillträdesförbud. Han har också aktivt sökt reda på information för att förvissa sig om att skjutfältet inte skulle vara avlyst den aktuella dagen. Att han felaktigt utgått från att han varit där en annan dag, och därför utgått från att skjutfältet inte varit avlyst med tillträdesförbud, kan inte bedöms som något annat än att han handlat av oaktsamhet. B ska därför dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, en gärning som han begått av oaktsamhet.

Av förarbetena till nu gällande lagstiftning på området framgår att ringa brott till exempel kan vara en överträdelse av ett tillträdesförbud som skett utan att någon inhägnad eller liknande runt skyddsobjektet har passerats, en överträdelse som varit kortvarig samt, i undantagsfall, som skett av oaktsamhet eller utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Vidare framgår att det även bör krävas att intrånget inte medfört några eller endast försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Som exempel anges en svampplockare som av oaktsamhet har kommit in på ett område där tillträdesförbud gäller och uppehållit sig där endast under en kortare stund utan att orsaka någon skada (se prop. 2017/18:102 s. 49).

I förevarande fall har B berett sig tillträde till ett avlyst skjutfält där det pågick någon form av skjutövning. Ett sådant agerande har varit förenat med livsfara. Det står samtidigt klart att han uppehållit sig på området under en längre stund, utifrån vad han har berättat under cirka en timme. Han har även berättat att han hörde ett flertal skott avlossas när han stod och väntade på att bli utsläppt. Under dessa förhållanden har det inte varit fråga om en bagatellartad överträdelse, oaktat att gärningen begåtts av oaktsamhet. Gärningen kan därför inte bedömas som ringa brott (jfr RH 2021:27).

Påföljd

Straffvärdet av gärningen ligger på miniminivå. I denna del beaktar tingsrätten att syftet med överträdelsen inte varit annat än att fotografera djur och natur, att B självmant lämnat skyddsobjektet, samt att agerandet av allt att döma inte medfört några konsekvenser för den verksamhet som bedrivits på skjutfältet.

B är tidigare ostraffad. Påföljden kan sammantaget stanna vid en villkorlig dom i förening med ett lågt bötesstraff.

Eftersom fängelse ingår i straffskalan ska B enligt lag utge en avgift till brottsofferfonden.

Del ur förundersökningsprotokollet

Förhör med B 2022-11-15

Förhöret inleds 2022-11-15 klockan 14:59 med förhörsledare Militärpolis VF med att B delges misstanke om Obehörigt tillträde till skyddsobjekt jml Skyddslagen (2010:305), 7 § gällande förbud mot tillträde genom att, uppsåtligen eller av oaktsamhet, den 26 september 2022 kl. 08:00-09:28 olovligen ha berett sig tillträde till skyddsobjektet Villingsberg skjutfält och B frågas om hans inställning till misstanken.

B erkänner till brott.

B informeras om sin rätt att ha försvarare närvarande.

B får därefter möjlighet att ge sin egen berättelse om vad som inträffade den aktuella dagen och gav då följande berättelse:

2022-10-26 kl. 07:40 åker B in på Villingsbergs skjutfält för att bedriva sin hobby att fotografera djur och natur.
B passerar bommen in som står öppen.
B finner inga djur att fotografera och fortsätter att åka på området.
B kommer in bit in på området om kommer till slut till en bom som är stängd och låst med hänglås.

B väljer då att ringa numret som står på bommen för att kontrollera varför den är stängd. Skjutfältspersonal svarar då och berättar att skjutfältet inte ska vara avlyst och att bommen inte ska vara nere.
Skjutfältspersonalen erbjuder att komma och öppna bommen men B säger att han kan ta sig ut samma väg som han kom ifrån eftersom det fanns ju ingen risk då skjutfältet inte var avlyst.

B åker då samma väg som han kom ifrån men då visar det sig att bommen även där är stängd och låst med hänglås vilket den inte var när han hade åkte in.
B ringer numret på bommen igen och berättar vilken bom han står framför.
Då berättar skjutfältspersonalen att han trodde först B befann sig på Skövde Skjutfält men då berättar B att han är på Villingsberg skjutfält.

Skjutfältpersonalen berättar att Villingsberg skjutfält är avlyst och kontaktar personal tillhörande Villingsberg skjutfält för att komma och öppna bommen åt B.
Då förstod B att detta var på allvar och rörde sig inte ifrån platsen. Vid väntan på personal började B höra dån ifrån skott en god bit bort.

Cirka 40 minuter efter samtalet anländer personal och öppnar bommen.
De tar B:s uppgifter och efter det lämnar B området.

B har spenderat mycket tid på Villingsberg skjutfält tidigare och kontrollerar avlysningstider på internet och anslagstavlorna men det visade sig att han tog fel på dagarna och trodde att det var 25 september.

Publicerat

Frias efter oavsiktlig filmning i Arlandas säkerhetskontroll

En man i 60-årsåldern råkade den 18 april 2022 sätta i gång filminspelningen i Arlandas säkerhetskontroll där det råder avbildningsförbud. Han friades både i Attunda tingsrätt såväl som i Svea hovrätt. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än den som tingsrätten gjort.

Nedan finns finns tingsrättens dom.

Domslut

Åtal som B frikänns från

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18 05:41, Sigtuna

Sekretess

Sekretessen enligt 18 kap 8 § p. 5 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta vara tillämplig för de filmsekvenser som förevisats under tingsrättens huvudförhandling inom stängda dörrar.

Ersättning och återbetalning

LGB får ersättning av staten med 5 601 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 065 kr arbete
• 416 kr utlägg
• 1 120 kr mervärdesskatt

2. Yrkanden

2.1 Stämningsansökan, aktbilaga 1, 2022-05-12, åtalspunkt 1

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), 2022-04-18, Sigtuna

Gärningsbeskrivning

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att filma ett skyddsobjekt. Det hände den 18 april 2022 på Säkerhetskontroll D, T5, Stockholm-Arlanda, Sigtuna kommun.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

3. Skäl

INSTÄLLNING

B har förnekat gärningen och uppgett följande. Han har i vart fall inte agerat av uppsåt eller av oaktsamhet. Om tingsrätten finner att han filmat ett skyddsobjekt har detta skett av misstag och under sådana förhållanden att han inte kan anses ha varit oaktsam.

UTREDNING

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier samt övervakningsfilm och film från B:s mobiltelefon. Kortare delar ur filmerna har spelats upp under huvudförhandlingen.

B har åberopat skriftlig bevisning i form av en skiss över säkerhetskontrollen samt meddelande från Apple-supporten.

B har hörts.

Vidare har vittnet IA hörts på åklagarens begäran.

DOMSKÄL

Den åtalade gärningen påstås ha skett då B passerade genom säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Genom den utredning som lagts fram är det inledningsvis klarlagt att en kortare filmsekvens inifrån säkerhetskontrollen från den aktuella dagen påträffats i JB:s mobiltelefon samt att säkerhetskontrollen utgör ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Genom bl.a. vittnet IA:s uppgifter är det vidare utrett att det är B som påbörjat inspelningen innan vittnet någon sekund in i inspelningen tog mobiltelefonen ifrån denne.

De objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen är därmed uppfyllda. Fråga är om B begått gärningen uppsåtligen eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har gjort gällande dels att han inte sett skylten om förbud mot avbildning av skyddsobjekt då skylten inte varit synlig från den gång på sidan av säkerhetskontrollen – avsedd för handikappade – som han passerade och att han därmed inte känt till förbudet, dels att han inte varit medveten om att han startat någon inspelning på mobiltelefonen. Han har vidare uppgett att skälet till att han hade mobiltelefonen framme – vilket framgår av övervakningsfilmen från säkerhetskontrollen – var att hans dotter vid ett par tillfällen ringde honom via FaceTime och att han därför tog upp telefonen för att avvisa samtalen. Han har genom Apple-supporten i efterhand fått besked om att det är möjligt att genom FaceTime få i gång en inspelning på mobiltelefonen och antar därför att det är det som har skett honom ovetandes.

När det gäller uppgiften om att skyltarna inte varit synliga för B finner tingsrätten i och för sig att det är klarlagt att det fanns skyltar om förbud mot avbildning av skyddsobjekt vid säkerhetskontrollen. Någon utredning om exakt var dessa varit placerade har inte presenterats. Det är därmed inte tillförlitligt utrett att skyltarna om förbud mot avbildning av skyddsobjekt varit synliga från den gång där B passerat genom säkerhetskontrollen och att han därför varit medveten om förbudet mot avbildning eller ens om att han befann sig inom ett område som utgjorde skyddsobjekt.

Det går heller inte att utesluta att B av misstag slagit i gång inspelningen på sätt som han gjort gällande. Utredning i fråga om B avvisat några FaceTime-samtal saknas. Övervakningsfilmen där det framgår att B tar fram mobiltelefonen och sedan håller den i maghöjd under viss tid jämfört men den mycket korta filmsekvens som påträffats i hans mobil samt meddelandet från Apple-supporten ger närmast stöd åt att det faktiskt gått till på sätt som B hävdat.

Vid ovan förhållanden är det inte påvisat att gärningen har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Åtalet ska därför ogillas.

ÖVRIGT

Försvararen ska tillerkännas begärd ersättning som är rimlig. Med hänsyn till utgången i skulddelen ska kostnaden för försvararen stanna på staten.

Publicerat

Anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Sedan 2015 då Högsta domstolen friade DN:s fotograf som fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud har media kunnat hänvisa till anskaffarfrihet i liknande fall. Från och med 1 januari 2023 är nu det kryphålet tilltäppt.

Tryckfrihetsförordningen har uppdaterats med följande text:

”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om

7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”

Publicerat

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland

Publicerat

Fälldes i Göta hovrätt efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Domen överklagades och 2022-12-02 förkunnade Göta hovrätt en fällande dom, men sänkte varje dagsbot från 700 kr till 550 kr.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten bestämmer varje dagsbot till 550 kr.

I övrigt gäller tingsrättens domslut.

Det som tingsrätten har beslutat om sekretess ska fortfarande gälla. Hovrätten beslutar att samma sekretessbestämmelse även i fortsättningen ska vara tillämplig på motsvarande uppgifter, vilka även i hovrätten har lagts fram vid den del av huvudförhandlingen som har hållits inom stängda dörrar.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

B har yrkat att hovrätten ska frikänna honom. Han har även, för det fall han frikänns, yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.

Åklagaren har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

UTREDNINGEN I HOVRÄTTEN

Hovrätten har tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören vid tingsrätten har spelats upp med ljud och bild.

B har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med GJ och SS. Åklagaren har åberopat tilläggsförhör med PB.

PB har uppgett i huvudsak följande. Den plats som B har fotograferat omfattas av skyddsobjektet. Platsen ligger inom det vita område som finns på kartbilden i beslutet om skyddsobjekt.

GJ har uppgett i huvudsak följande. Han har känt B länge och de har skrivit böcker tillsammans sedan år 2008. De har bl.a. skrivit boken D***************m vilken tog åtta år att färdigställa. I mars 2021 höll de på att arbeta med uppföljaren till den boken. Den nya boken kommer beröra och visa de nedläggningar som skedde inom försvaret under senare delen av 90-talet och 00-talet och dess påverkan på flygsäkerheten. För att göra en sådan bok krävs det flera års arbete med att bl.a. leta i arkiv och ta fram bildmaterial. Insamling av bildmaterial sker kontinuerligt. Det går inte på förhand att veta vilka bilder som kommer att användas i böckerna så det är viktigt att samla på sig många bilder att kunna välja på. För en bok på 300 sidor behövs ungefär 300 bilder, vilket innebär att man måste ha ca 800 – 1 200 bilder totalt att kunna välja mellan. Han känner inte till den aktuella bilden. Det har aldrig varit aktuellt att ta fotografier på skyddsobjekt, eftersom det inte finns något syfte att få problem för att göra en bok. Om han själv skulle fotografera ett skyddsobjekt skulle han ansöka om tillstånd innan.

SS har uppgett i huvudsak följande. Han driver ett bokförlag sedan år 2005. Han har gett ut böcker som skrivits av GJ och B. När det gäller bokprojekten är det GJ som håller i mycket av det praktiska. Det ska finnas ett brett material att jobba med och de har tagit in tusentals bilder för sitt bokarbete. Han känner inte till bilden som B tog, men vid den tidpunkten höll de på med bildinsamling till kommande bokprojekt. Bildinsamling sker i syfte att bilderna kan komma att användas för publicering. Böckerna som han ger ut på sitt förlag framställs i tryckpress på traditionellt sätt.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Skuld

Av de skäl som tingsrätten har angett är det visat att B har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg.

B har invänt att hans agerande ska vara straffritt med hänsyn till reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen, att det aktuella skyddsbeslutet inte varit proportionerligt eftersom det funnits andra avbildningar på skyddsobjektet allmänt tillgängliga, att det avbildade inte kan kvalificeras som skyddsobjekt eftersom det var rivningssopor, samt att det inte går att fastställa att den aktuella platsen var ett skyddsobjekt.

När det gäller B:s invändning rörande platsen gör hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten och konstaterar att det genom utredningen står klart att platsen som B har fotograferat ligger inom ett område som är skyddsobjekt. Hovrätten finner inte heller skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten vad gäller invändningarna om att det avbildade var rivningssopor och inte längre ett skyddsobjekt samt påståendet att det faktum att det finns andra avbildningar på skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten skulle medföra att skyddsbeslutet saknar rättslig verkan.

När det gäller frågan om B:s agerande mot bakgrund av reglerna om anskaffarfrihet i tryckfrihetsförordningen inte bör föranleda straffansvar gör hovrätten följande bedömning.

Tingsrätten har redogjort för de rättsliga utgångspunkterna för ansvarsfrihet för olovlig avbildning av skyddsobjekt när det funnits ett syfte att publicera bilden i en tryckt skrift.

När någon gör en invändning om ansvarsfrihet med stöd av bestämmelserna om anskaffarfrihet saknas det anledning att göra någon annan bedömning än den som normalt gäller vid åberopande av ansvarsfrihetsgrunder. Detta innebär att åklagaren har bevisbördan för att det inte föreligger anskaffarfrihet. Vad gäller bevisstyrkan krävs att åklagaren förebringar så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad. Detta kan emellertid framgå redan av den allmänna situation i vilken handlingen företogs (se rättsfallet NJA 2000 s. 355).

Hovrätten finner inte skäl att ifrågasätta att B vid tidpunkten för nu aktuell händelse arbetade med framställningen av en ny bok. Hans uppgifter i denna del får dessutom stöd av det som vittnena GJ och SS har berättat. Hovrätten bedömer dock, i likhet med tingsrätten, att de uppgifter som B lämnat i samband med polisförhör samt de kommentarer han gjort på Facebook talar mot att syftet med att ta bilden var att publicera den i en kommande bok. Därutöver har GJ uppgett att om en bild på ett skyddsobjekt ska användas i en bok så är det naturligt att söka tillstånd för att ta bilden. Att B inte utverkade tillstånd för att ta bilden tyder på att syftet med bilden varit ett annat än att den skulle publiceras i en bok. Även omständigheterna kring hur B tog bilden talar mot att det funnits ett publiceringssyfte. På bilder från övervakningskameran syns t.ex. hur B håller sin mobiltelefon i midjehöjd och närmast tycks ta bilden i smyg. Om syftet med bilden varit att publicera den i en bok framstår det som ett märkligt sätt att ta bilden på. Detsamma gäller B:s agerande att tämligen omgående lägga upp bilden på Facebook med bl.a. följden att han tappar kontrollen över spridningen av bilden.

Sammantaget talar samtliga ovanstående omständigheter med styrka för att B inte hade som syfte att publicera bilden i en bok vid tidpunkten då bilden togs. Hans invändning om ansvarsfrihet framstår med andra ord som obefogad. Eftersom avbildningen inte har skett i publiceringssyfte är B:s agerande straffbart som olovlig avbildning av skyddsobjekt. Tingsrättens domslut ska därför fastställas.

Påföljd

Dagsbotens storlek bestäms bl.a. utifrån storleken på den dömdes inkomst (25 kap. 2 § brottsbalken, jfr. riksåklagarens riktlinjer 2007:2). Med hänsyn till B:s ändrade inkomstförhållanden ska varje dagsbot bestämmas till 550 kr.

Publicerat

Barn fälls i hovrätten efter att ha fotat Högkvarteret

Två barn som friats i Stockholms tingsrätt för olovlig avbildning av skyddsobjekt fälles 2022-01-25 i Svea hovrätt.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för T

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att T döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. T åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. EH får ersättning av staten med 8 083 kr, varav 5 047 kr avser arbete, 1 320 kr tidsspillan, 100 kr utlägg och 1 616 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

HOVRÄTTENS DOMSLUT för E

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att E döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305), begånget 2021-08-01. Påföljden bestäms till dagsböter 30 om 50 kr.

2. E åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

3. SS får ersättning av staten med 4 488 kr, varav 3 590 kr avser arbete och 898 kr mervärdesskatt. Staten ska stå för den kostnaden.

YRKANDEN I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma T och E för olovlig avbildning av skyddsobjekt och bestämma påföljden till dagsböter.

T och E har motsatt sig att tingsrättens dom ändras.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Av utredningen i målet framgår att T och E har avbildat skyddsobjektet på det sätt som åklagaren påstått. Att fotografera eller filma ett skyddsobjekt som omfattas av avbildningsförbud är i strid med skyddslagen – att det skett från visst avstånd, till och med utanför det skyddade området, har ingen betydelse i sammanhanget. Som anges i tingsrättens skiljaktiga mening krävs det ingen kvalificerad form av oaktsamhet för att dömas för en sådan gärning. Enligt hovrättens bedömning har T och E i vart fall agerat med sådan oaktsamhet som krävs för straffansvar. Åtalet är därför styrkt.

Påföljden ska bestämmas till dagsböter.

Eftersom de tilltalade döms för brott med fängelse i straffskalan ska de också betala föreskriven avgift till brottsofferfonden.

Publicerat

Fälldes efter att ha fotat rivna byggnader på skyddsobjekt

En före detta yrkesofficer fotograferade 2021-03-30 rivna byggnader på ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Han publicerade bilderna på Facebook och blev därefter anmäld för att ha brutit på avbildningsförbudet. Skaraborgs tingsrätt dömde honom 2022-02-09 för olovlig avbildning av skyddsobjekt. 2022-12-02 fälldes han i Göta hovrätt.

Den 1 januari 2023 ändras lagtexten angående anskaffarfrihet och avbildningsförbud vid skyddsobjekt.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2021-03-30

Påföljd m.m.
Dagsböter 60 om 700 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 15 kap 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografierna, som finns på s. 5 och 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och som förevisats inom stängda dörrar vid huvudförhandlingen, ska bestå i målet. Detsamma gäller uppgifterna om innehållet i beslut om skyddsobjekt som framkommit vid vittnesförhöret med AF vilket hållits inom stängda dörrar.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagarens yrkande, se bilaga 1.

B har vitsordat omständigheterna i åklagarens gärningspåstående men har förnekat brott. Han har i första hand hävdat att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet för bilder som ska publiceras i tryckt skrift och att han därför inte ska dömas till ansvar. Han har i andra hand gjort gällande att det som har avbildats är rivningssopor av något som har varit ett skyddsobjekt och som efter rivningen inte längre kan anses vara ett skyddsobjekt, vilket medför att straffbestämmelsen inte är tillämplig. Han har i tredje hand anfört att det finns sedan tidigare offentliggjort material som visar skyddsobjektet och som är tillgängligt för alla samt att detta, med beaktande av att skyddet inte ska sträcka sig längre än som behövs, medför att ansvarsbestämmelsen inte kan göras gällande. I slutanförandet har han även fört fram att det inte är klart och tydligt vad som omfattas av beslutet om skyddsobjekt samt att det därför inte är klarlagt att avbildningen han gjort avser något som omfattas av beslutet.

B har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för sina kostnader för försvarare.

UTREDNINGEN

Åklagaren har lagt fram den skriftliga bevisningen som anges i bilaga 1.

B har åberopat utdrag ur böcker som han har skrivit, manus till en kommande bok, e-postkorrespondens mellan honom och hans medförfattare samt detaljplan och utdrag ur tjänsten Google Earth för området på Flottiljområdet i Karlsborg.

Det har hållits förhör med B, AF och PB. Beslutet om skyddsobjekt i sin helhet har förevisats av AF i samband med förhöret med henne, vilket hållits inom stängda dörrar. Tingsrätten antecknar här följande från förhören.

B

Han har tjänstgjort som pilot och psykolog i flygvapnet i många år, bl.a. på detta område i Karlsborg. Han är väl bekant med begreppet skyddsobjekt. Han gick i pension 2017 och arbetar numera som konsult och ger second opinions inom flygsäkerhet. Han har skrivit flera böcker som har getts ut och håller på med en bok som är planerad att ges ut 2023.

Boken han arbetar med nu handlar om hur flygvapnet byggdes upp, hur det såg ut i inledningen och hur det ser ut nu. Den 30 mars 2021 passerade han förbi på Flottilj- vägen i Karlsborg. Matsalen och skolhuset revs just den dagen. Han tänkte att det skulle vara intressant att ha med i bokprojektet och visa vad som hänt med F6. Han tog därför en bild med sin mobiltelefon av byggskrotet. Han tyckte att bilden kunde vara intressant även för nutiden och lade ut den i två grupper på Facebook. Det är han som har skrivit kommentarerna på Facebook som åklagaren läst upp. Det var inget större allvar i kommentarerna från hans sida. Han drog till med att han hade tillstånd att ta bilden.

Han hade inte begärt att få tillstånd när han tog bilden utan tog beslutet där och då eftersom det fanns ett publicistiskt intresse att ta bilden. Han ansåg att det inte fanns något skyddsobjekt kvar och tänkte att det inte skulle vara något problem. Han vet att han hade fått tillstånd att fotografera om han hade frågat. Han har tjänstgjort i special- förband och har utbildning och kompetens att bedöma vad som är skyddsvärt och inte skyddsvärt.

Han och kollegan diskuterar arbetet med boken nästan dagligen. Avsikten är att visa hur flygvapnet såg ut och hur flygvapnet är i dag. Det grundläggande syftet med att ta bilden var att ha den till boken. Boken ska ges ut av förlaget Norlén & Slottner som gett ut hans andra böcker.

Frågan om boken kom inte upp när han hördes av polisen. Förhöret handlade om bilden som var publicerad på Facebook och han fokuserade på det. Han förstod inte att det var relevant att nämna att bilden skulle vara till en bok. Det var samma när han lämnade synpunkter på utredningen i maj och juni 2021.

AF

Hennes arbetsuppgift är handhavande av skyddsobjekt. Beslutet om skyddsobjekt i det här fallet avser ett område med staket runt där allt inom området omfattas av beslutet. Om en byggnad inom området rivs behöver inget nytt beslut fattas. Eftersom hela området är skyddsobjekt spelar det ingen roll om man tar bort eller tillför något inom området. Hela det vitmarkerade området på kartan på s. 4 i beslutet (s. 8 i tingsrättens aktbilaga 3) är skyddsobjekt. Enklaven som löper in i området är enligt hennes uppfattning ett civilt område.

PB

Han är säkerhetschef på Karlsborgs garnison. För att få lov att fotografera där krävs tillstånd från säkerhetsavdelningen där han är chef. B har inte varit i kontakt med honom angående tillstånd. För att få tillstånd måste det finnas ett syfte med fotograferingen. Skyddet är till för att förhindra olagliga avbildningar och för att förhindra spioneri, sabotage etc. Om tillstånd lämnas har det gjorts en säkerhets- bedömning. Det kan också ha tagits bort eller dolts sådant inom området som man inte vill visa upp. Det finns foton som är tagna inom området sedan det uppstod på 1880-talet. Området har under perioder varit skyddsobjekt, men var öppet när kommunen ägde det. Området har sedan på nytt blivit skyddsobjekt. Det är området som är skyddsobjekt. Avbildningsförbudet gäller här och nu från det att det finns beslut och skylten kommit upp. Han vet inte när fotografiet som finns på Google Streetview är taget. Det är en bedömningsfråga hur långt från skylten man måste stå för att inte bryta mot förbudet om man fotograferar.

DOMSKÄL

Skuldfrågan

Den rättsliga regleringen

Skyddslagen har som syfte bl.a. att ge förstärkt skydd för byggnader, andra anläggning- ar, områden och andra objekt mot t.ex. sabotage och spioneri. För att tillgodose behovet av skydd kan det beslutas att något ska vara skyddsobjekt. Detta och vad som får beslutas vara skyddsobjekt framgår av 1-6 §§ skyddslagen. Innebörden av ett beslut om skyddsobjekt anges i 7 § skyddslagen. Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Av 18 § skyddslagen följer att ett beslut om skyddsobjekt inte får göras mer ingripande eller omfattande än vad som behövs för att tillgodose skyddsbehovet och att det så långt det är möjligt ska tillses att ett beslut inte kommer att medföra skada eller annan olägenhet för andra allmänna eller enskilda intressen.

Avbildningsförbudet är straffsanktionerat i 30 a § skyddslagen. Där sägs att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket skyddslagen döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt till böter eller fängelse i högst ett år.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2015 s. 298 (som gällde tillämpningen av skyddslagens regler om beslag) uttalat att en tillämpning av ansvarsbestämmelsen i 30 § (numera 30 a §) skyddslagen står i strid med anskaffarfriheten enligt yttrande- frihetsgrundlagarna om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjektet har skett i syfte att bilderna ska publiceras samt att en bedömning enligt 11 kap. 14 § regeringsformen därmed leder till att ansvarsbestämmelsen i skyddslagen inte får tillämpas.

Tingsrättens bedömning

Av utredningen har det framkommit att ett område som omfattar bl.a. Flottiljvägen i Karlsborg enligt beslut daterat den 6 september 2013 är skyddsobjekt samt att beslutet innebär tillträdesförbud, foto/avbildningsförbud och förbud mot beskrivning/mätning. Det har också framkommit att förbudet är tillkännagett genom skyltning.

Av B:s egna uppgifter och övervakningsfilmen framgår att han den 30 mars 2021 har fotograferat med sin mobiltelefon på Flottiljvägen i Karlsborg. Genom kartmaterialet som åklagaren har åberopat är det visat att avbildningen som B gjort har avsett en byggnad eller plats inom området som omfattas av beslutet om skyddsobjekt.

Genom beslutet om skyddsobjekt samt AF:s och PB:s uppgifter, som det inte framkommit något som helst skäl att ifrågasätta, är det klarlagt att det är området och inte specifikt byggnader som är skyddsobjekt. B:s invändning om att han genom fotograferingen avbildade rivningssopor och inte ett skyddsobjekt ska därför lämnas utan avseende. Detsamma gäller invändningen om att det finns andra avbildningar av skyddsobjektet som är tillgängliga för allmänheten. Att någon annan har fått tillstånd att avbilda ett skyddsobjekt efter det att en säkerhetsbedömning har gjorts, eller att någon annan må ha brutit mot ett förbud att avbilda ett skyddsobjekt, kan inte frita den som inte haft tillstånd att fotografera från ansvar.

Mot bakgrund av det som nu sagts är det utrett att B den 30 mars 2021 på Flottiljvägen i Karlsborg har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera ett skyddsobjekt. Det är också utrett att det fanns en tydlig skylt som visade att det rådde avbildningsförbud samt att

B hade sett skylten och kände till förbudet och att han vid det här tillfället inte hade tillstånd att fotografera. Det står alltså klart att han har begått den åtalade gärningen och att han har gjort detta med uppsåt. B har invänt att han skulle använda fotografiet till en bok och gjort gällande att han inte ska fällas till ansvar eftersom ansvarsbestämmelsen i skyddslagen strider mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om anskaffarfrihet.

Av Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 2015 s. 298 följer att ansvars- bestämmelsen i 30 a § skyddslagen inte får tillämpas om fotografering eller annan avbildning av skyddsobjekt har skett i syfte att bilden ska publiceras i en tryckt skrift. B:s uppgift om att han skulle använda bilden till en framtida bok framstår emellertid som en efterhandskonstruktion. Han nämnde det inte i polisförhöret som hölls den 27 april 2021 eller i de skriftliga synpunkterna han lämnade på förundersökningsprotokollet. Av kommentarerna han skrev på Facebook, i anslutning till att han hade lagt ut bilden där den 30 mars 2021, framgår att han var väl medveten om fotoförbudet och ändå valde att visa bilden eftersom det var av intresse att visa hur förändringar sker. Han skrev emellertid inte något om att bilden skulle publiceras i en bok. Den skriftliga bevisningen som B har åberopat ger inte heller något beaktansvärt stöd för att den aktuella bilden tagits för publicering i en tryckt skrift. Med hänsyn till nu anförda omständigheter gör tingsrätten bedömningen att även denna invändning kan lämnas utan avseende. B ska därmed dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med åtalet.

Påföljd
Straffskalan för olovlig avbildning av skyddsobjekt är böter eller fängelse i högst ett år. Även om det här är fråga om en uppsåtlig gärning gör tingsrätten bedömningen att påföljden kan stanna vid det bötesstraff som framgår av domslutet.

Övriga frågor
B döms för brott som har fängelse i straffskalan. Han ska därför betala en avgift till brottsofferfonden.

Utgången i målet gör att det inte finns anledning att pröva B:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i händelse av frikännande dom.