Etikett: polishus

Publicerat

Journalist döms efter att ha filmat polisstation i Solna

En dokumentärfilmare som skulle filma polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt blev i dag, 3:e oktober 2024, dömd i Solna tingsrätt för att ha brutit mot avbildningsförbudet i skyddslagen. Han dömdes till att betala 40 dagsböter om 200 kr. Totalt med försvarare och brottsofferfond landade det på 14 394 kr.

Domslut

Brott som B döms för

Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 2024-05-17, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

Påföljd

40 dagsböter om 200 kr (8 000 kr)

Brottsofferfond

B ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kr.

Ersättning och återbetalning

CS ska få ersättning av staten med 5 394 kr. Beloppet fördelas enligt följande:
• 4 315 kr arbete
• 1 079 kr mervärdesskatt

B ska betala tillbaka 5 394 kr av kostnaderna till staten.

YRKANDEN

Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt enligt 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305).

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

1.1 OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT

B har brutit mot ett förbud att göra avbildningar av skyddsobjekt enligt skyddslagen genom att fotografera och/eller filma ett skyddsobjekt. Det hände den 17 maj 2024 på Sundbybergsvägen 15, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har framställt yrkande enligt ovan.

B har förnekat brott och bestritt ansvar för brott. Han har vidgått att han filmat polishuset i Solna, men förnekat att han haft uppsåt eller agerat oaktsamt.

UTREDNINGEN

B har hörts. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat avrapporterings-PM, promemoria avseende filmer på B:s telefon och beslut från Länsstyrelsen Stockholm. Åklagaren har också förevisat fotografier på skyltning och kartbild.

DOMSKÄL

B döms för olovlig avbildning av skyddsobjekt

Genom beslut från Länsstyrelsen och fotografier på skyltning är det utrett att polishuset på Sundbybergsvägen 15 är ett skyddsobjekt, att avbildningsförbud gäller och att detta är skyltat utanför polishuset. Det är också, genom B:s egna uppgifter och promemoria avseende filmer på B:s telefon, utrett att B fotograferat och/eller filmat polishuset. Tingsrätten konstaterar därmed att de objektiva förutsättningarna för att B ska kunna dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt är uppfyllda.

Frågan som tingsrätten har att pröva är om B agerat med uppsåt eller av oaktsamhet, vilket är en förutsättning för att han ska kunna dömas till ansvar för brott.

B har berättat att han arbetar som dokumentärfilmare och att han filmade polishuset till en dokumentär om en arbetsplatskonflikt. Av B:s uppgifter har framkommit att han ringt till polisen på 114 14 tidigare under dagen för att fråga om polisstationen fortfarande låg på samma ställe som när arbetsplatskonflikten utspelade sig, att han presenterat sig som dokumentärfilmare, att han pratat med två olika personer hos polisen och att ingen av personerna sagt till honom att det skett ändringar i grundlagen eller att det var förbjudet att filma polishuset. B har uppgett att han inte frågade polisen uttryckligen om det var tillåtet att filma, att han inte visste om att det skett en grundlagsändring och att det inte finns någon process för hur man som dokumentärfilmare söker tillstånd till att avbilda ett skyddsobjekt. Enligt B har han genom att ringa till polisen gjort tillräckliga kontroller över vilka regler som gäller. Om vad som hände när han kom till polishuset i Solna har B berättat att han filmade polishusets staket på ungefär 15 meters avstånd i dagsljus, att han såg en övervakningskamera vid staketet när han filmade sista filmsekvensen och att han såg förbudsskyltarna först när han slutat filma. B har också redogjort för synpunkter på de ändringar som skett i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gällande tillämpningen av skyddslagens avbildningsförbud på det grundlagsskyddade området.

Tingsrätten konstaterar att B:s uppgifter om att han till en början inte visste att det var förbjudet att avbilda polishuset inte är orimliga och inte heller motbevisade. Det är därmed inte utrett att B bröt mot avbildningsförbudet uppsåtligen. B har dock haft ett ansvar att ta reda på vilka bestämmelser som gällde beträffande avbildning av polishuset. Det framgår av promemoria avseende filmer på B:s telefon att han vid flera tillfällen filmat förbudsskyltarna. Även om B avbildat polishuset på visst avstånd framstår det som osannolikt att han inte noterat skyltarna, särskilt eftersom filmningen skett i dagsljus. Han har under alla förhållanden haft anledning att lägga märke till skyltarna. Enligt tingsrätten har B genom att fortsätta filma trots att han passerat förbudsskyltar agerat oaktsamhet. Att B ringt till polisen för att fråga om det fortfarande var samma polisstation på platsen som när arbetsplatskonflikten utspelade sig och då inte upplysts om att det var förbjudet att avbilda polishuset medför ingen annan bedömning. De synpunkter som B fört fram mot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 saknar betydelse i fråga om ansvar för brottet. B ska därför dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Påföljden bestäms till dagsböter

Det brott som B döms för är sådant att påföljden kan stanna vid dagsböter. Med hänsyn till brottets allvar ska B dömas till 40 dagsböter. Varje dagsbot bestäms till 200 kr på grund av B:s ekonomiska förhållanden. Sammanlagt ska B alltså betala 8 000 kr i böter.

Ersättning m.m.

Den offentliga försvararen CS har yrkat ersättning för fem timmars arbete och en timmes tidsspillan. Tingsrätten konstaterar att den totala förhandlingstiden i målet uppgått till en timme och att Domstolsverkets föreskrifter om brottmålstaxa för offentlig försvarare i tingsrätt och hovrätt (DVFS 2023:12) är tillämplig. Som utgångspunkt ska ersättningen därför bestämmas i enlighet med bilagan till föreskrifterna. Om skälig ersättning för arbete i målet överstiger däri angivet gränsvärdet har målet krävt avsevärt mer arbete än normalt och taxan får då frångås (se 8 § DVFS 2023:12).

CS har som skäl för att taxan ska frångås anfört att huvudmannen begärt flera möten för förberedelser och varit aktiv i att utforma sitt försvar. Enligt tingsrätten har skälig ersättning i målet inte överstigit gränsvärdet och det finns därför inte skäl att frångå brottmålstaxan. CS ska därför tillerkännas ersättning enligt brottmålstaxan, vilket även omfattar ersättning för en timmes tidsspillan.

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han återbetala hela beloppet för försvararkostnaden till staten.

Brottsofferfond

Eftersom B döms för ett brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska han betala en avgift till Brottsofferfonden.

Publicerat

SVT JO-anmäler efter bildradering vid polishus

SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.

Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.

Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.

Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:

Beskrivning

En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.

På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.

Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.

Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.

Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.

Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.

Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.

Anmälarens syn på händelsen

1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.

2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.

Övrig information

Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland

Publicerat

Ungersk journalist filmade Uppsalas polisstation och greps

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Journalisten B greps den 4 mars 09:30 efter att ha filmat sig själv framför polishuset i Uppsala. Det var i samband med det då misstänkta terrordådet i Vetlanda som B skulle rapportera om händelsen i ungersk media.

Polisen skrev följande på sin hemsida:

”En skyddsvakt upptäcker en man som står och filmar sig själv och polishuset på Svartbäcksgatan i Uppsala.

Då polishuset klassas som skyddsobjekt blir mannen omhändertagen av skyddsvakten och blir medtagen till förhör.

Efter förhör släpps mannen på fri fot, han är misstänk för brott mot skyddslagen och polisen har säkrat den aktuella filmen från mannens mobiltelefon.”

B:s egna berättelse

Till Kameratrollet berättar B följande:

B som är frilansare hade av ungerska Hír TV fått i uppdrag att rapportera angående det då misstänkta terrorbrottet i Vetlanda. På min fråga varför han valde just platsen vid polishuset berättar han att han valde den p.g.a. atmosfären. Trots allt befann han sig 40 mil från Vetlanda.

Han riggade upp mobilen på ett stativ och började spela in sig själv när två skyddsvakter kom fram och ställde frågor och berättade att det rådde förbud mot att filma. B omhändertogs och fördes till polisstationen där han visade sitt presskort och körkort.

B bad om att få ringa till Hír TV för att berätta att han inte kunnat fullfölja sitt uppdrag. Detta nekades. B frågade då om han var gripen vilket polisen svarade ja till. B önskade inte ha ett förhör på svenska och då engelsk eller ungersk tolk inte fanns att tillgå schemalades ett förhör framåt i stället.

Telefonen togs i beslag. Enligt B fick han varken beslagsprotokoll eller ett K-nummer för att kunna bestrida beslaget.

”They said in Sweden they do not have to give me paperwork on these kind of thing”.

På min fråga om han såg några skyltar angående avbildningsförbud svarar han:

”No. Later on I went back to see if there is one. I found a tiny one little bit further from the entrance”.

”I could not see it from the other side nor even the sidewalk of front of the enrance…. It is rather hidden.”

Polis skyldig att utlämna beslagsprotokoll

Polis har enligt lag en skyldighet att upprätta och utlämna protokoll efter begäran enligt Polislag 27 och Rättegångsbalken 28:9, 28:13 samt enligt Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Anskaffarfriheten har trumfat tidigare

Högsta domstolen avgjorde 2015 att om syftet är att publicera får man enligt Tryckfrihetsförordningen anskaffa bilder eller film, även av skyddsobjekt med avbildningsförbud. Sedan Högsta domstolens avgörande har ett åtal lagts ned av åklagare och ett annat åtal ogillats av Örebro tingsrätt.

Utöver det har tidigare fall ogillats hos domstolar när skyltning ej synts eller när avbildning har skett långt från objektet.

Kameratrollet har utan framgång sökt Polisregion Mitt den 5 mars och den 8 mars för att få ut polisanmälans K-nummer.

Uppdatering 11 mars – fallet nedlagt

Den 9 mars hör en av polisens administratörer av sig och meddelar att fallet är nedlagt.

 

Publicerat

Frias efter att ha fotograferat polishuset i Växjö

B åtalades förra året för att bland annat ha fotograferat polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. I och med Växjö tingsrätt B 2361-20 den 25 juni 2020 friades mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Bild från polisens förundersökningsprotokoll. Tingsrättens motivering följer nedan.

Växjö tingsrätt B 2361-20

B har medgett att han fotograferat polishuset i Växjö men förnekat brott. Förhör har hållits med B.

Vidare har åklagaren åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan.

Försvaret har sakframställningsvis redogjort för att det från åklagarens hemsida finns länkat fotografier på polishuset i Växjö.

B har i huvudsak uppgett följande. Han hade precis blivit frisläppt från arresten och tog bilden för att visa sin tjej var han var. Polisen kom och tog honom direkt. Han såg förbudsskylten precis efter att han hade tagit bilden. Han kände inte till att polishuset var ett skyddsobjekt som omfattades av fotograferingsförbud.

Tingsrättens bedömning

Det är klarlagt att polishuset i Växjö är ett skyddsobjekt för vilket det råder ett avbildningsförbud. Det är vidare klarlagt att B fotograferat polishuset i Växjö och att han härigenom brutit mot detta förbud. För att dömas till ansvar krävs det emellertid att han brutit mot förbudet uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Frågan är om B har känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud eller om han varit oaktsam i förhållande till dessa omständigheter. Av utredningen framgår att det funnits en mindre skylt om att platsen är ett skyddsobjekt och att det råder avbildningsförbud samt att den varit placerad jämte grinden in till polisens bakgård. Skylten syns inte på de fotografier som B har tagit och han har själv uppgett att han inte sett någon skylt. I avsaknad på bevisning som tyder på annat anser tingsrätten att det inte är utrett att B känt till att polishuset var ett skyddsobjekt och att det fanns ett avbildningsförbud. Det finns inte heller något som visar på att han varit likgiltig inför den risken. Han har alltså inte agerat med uppsåt. Omständigheterna är inte heller sådana att det kan läggas på B:s ansvar att undersöka om polishuset var ett skyddsobjekt med ett avbildningsförbud. B har därmed inte agerat oaktsamt. Åtalet i denna del ska därför ogillas.

Vid denna utgång i skuldfrågan ska även förverkandeyrkandet ogillas.

Publicerat

Åtalas efter att ha fotograferat polishus i Växjö

En afghan fotograferade med sin mobiltelefon 2020-02-18 09:30 polishuset i Växjö. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud varför fotografering är förbjudet. Han åtalades därför i Växjö tingsrätt som friade mannen från åtalspunkten angående avbildningsförbud. Samma polishus finns när detta inlägg skrevs detaljerat avbildat hos Google Street View där man även kan se skyltarna om avbildningsförbud. Om också Google åtalas återstår att se. Bild ovan ur polisens förundersökningsprotokoll.

Anmälan

INLEDNING

Person anträffas utanför polisstationen i Växjö av polis på Sandgärdsgatan 31 med att fotografera polishuset som är ett skyddsobjekt

HÄNDELSE

Person fotograferar polishuset samt dess innergård. Polishuset är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud och på så vis olagligt att fotografera samt avbilda.

BROTT

Misstänkt för brott mot olovlig avbildning av skyddsobjekt genom att fotografera polisstationen i Växjö med sin mobiltelefon.

TVÅNGSMEDEL

Mobiltelefon i beslag.

PM av CJ 2020-02-18

Den misstänkte iakttogs av polis SG när den misstänkte tog kortet, varpå kollegor i polishuset tillkallades vilket var undertecknad CJ, vilken fick biträde av JK och HR. Skyltarna fanns på plats enligt polis JK.

Pinkoden till telefonen är xxxx.

Tjänsteanteckning upprättad av HJ 2020-02-19

Mobiltelefonen är tömd på sitt innehåll, d.v.s. säkrad.
Misstänkt har i dag varit på polishuset och efterfrågat sin telefon.

Bild som tagits på polishuset är kvar i mobiltelefonen. Frågad är om den ska förstöras innan beslaget av telefonen hävs och lämnas ut.

Förhör med B 2020-02-18

B är underrättad om sina rättigheter under förhöret vad gäller försvarare och om hans övriga rättigheter.

B ERKÄNNER att han tagit fotografiet. B trodde inte det var förbjudet. B har inte sett några skyltar.

B uppgav att han skulle ta kortet för att visa sin tjej.

B var tidigare hos polisen och hade precis blivit släppt.

Uppläst och godkänt.