SVT intervjuade en polis utanför polishuset i Västerås. Efteråt tog reportern klippbilder då en annan polis hävdade avbildningsförbud. Polischefen tillkallades och krävde att materialet skulle raderas.
Grundlagsskyddad media åtnjuter fram till 1 januari 2023 fortfarande anskaffarfrihet vilket Högsta domstolen 2015 avgjort.
Det bör för övrigt påminnas om att data som inte skrivits över finns kvar, oavsett hur många gånger man formaterar eller raderar.
Nedan finns SVT:s JO-anmälan från den 14 december 2022:
Beskrivning
En reporter hos oss hade en bokad intervju med en polis på bedrägeriroteln, för en intervju om deras förebyggande arbete.
På plats föreslog den intervjuade polisen, som också bar polisuniform, att intervjun skulle göras utanför polishuset, så vår reporter ställde upp kameran och genomförde intervjun. Efteråt tog han några klippbilder, och skulle packa ihop sin utrustning när en polis kom ut ur byggnaden och sa till honom att han begick ett brott som filmade där. Reportern berättade genast att han var från SVT, och hade dessutom SVT-jacka på sig.
Vår reporter bad då att få prata med chefen, och fick träffa L, lokalpolisområdeschef. L sa då att reportern skulle radera de bilder som bröt mot fotoförbudet. Det, eller så skulle de upprätta en polisanmälan och ta kameran i beslag. Reportern ville inte radera, utan tyckte att jag som chef skulle fatta beslutet, så jag blev uppringd. L ringde mig. Han var tydligt upprörd och sa att antingen gör vi detta den formella vägen och upprättar en polisanmälan, reportern blir då misstänkt för brott och kameran tas i beslag, eller så löser vi det enklare och raderar bilderna han tagit.
Jag hade en stark känsla av att det här inte var rätt, och har i efterhand tänkt att jag skulle ha avslutat samtalet och kopplat in SVT:s jurister innan jag gick vidare. Men i den pressade situation som var, och med en reporter som var alldeles ny hos oss, så gick jag med på att radera delar av materialet, för att reportern skulle komma därifrån.
Jag pratade i efterhand med en av SVT:s bolagsjurister och fick då klart för mig att än så länge (fram till den 1 januari 2023) så är det inte straffbart för en journalist från SVT (grundlagsskyddad media) att i publiceringssyfte filma vid skyddsobjekt där det råder fotoförbud. Ansvarsbestämmelserna i skyddslagen anses stå i strid med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten vilket klargjordes i en dom från Högsta domstolen 2015.
Och oavsett lagen så blev både jag och reportern försatta i en situation där vi pressades att göra oss av med inhämtat material. Nu var det inte så, men det skulle ha kunnat vara så, att det på kameran också fanns källskyddat material. L insisterade på att se på och peka ut de sekvenser som skulle raderas.
Efter händelsen följde L med reportern ut för att visa de skyltar om fotoförbud som ska finnas på platser där det råder. Han kunde dock inte hitta några sådana på byggnaden.
Anmälarens syn på händelsen
1. Att polisen konfronterade reportern med att han inte fick fotografera, trots att det fortfarande är tillåtet för journalister, och att det inte verkar ha varit skyltat om fotoförbud på platsen. Dessutom hade en uniformerad polis, som blev intervjuad, föreslagit just den platsen.
2. Att L i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade reportern och sedan mig att radera bilderna för att de inte skulle polisanmäla och beslagta kameran. Det försatte oss i en situation där vi skulle förlora det inhämtade materialet temporärt eller för gott hur vi än gjorde.
Övrig information
Jag som anmäler är redaktionschef på SVT Nyheter Västmanland
