I Sapporo 03:08 under natten vaknar man av att sängen rister. Det och att rummets alla väggar knakar med ett karaktäristiskt ljud. Det som skiljer är min frus reaktion och att hennes telefon upprepar ”Jishin desu”, ”Det är jordbävning”, precis som att man inte skulle förstå.
Starkare skalv än vanligt men inget jag i början reflekterar mer över eftersom jag denna gång bor på andra våningen. Sapporo brukar vara förskonat mot större skalv. Vi kilar snabbt ned till vardagsrummet och sätter på TV:n. Alla är vakna i huset. Ännu ett skalv skakar om huset. På TV:n visas klipp från de närliggande städerna och hur ljusbågar en efter en lyser upp horisonten med strömavbrott som följd. Det skakar till ytterligare en gång i huset och allt blir svart. Under en timme upplever jag fler skalv än vad jag gjort under ett helt år när jag senast bodde i Sapporo.
Genom ett fönster tittar vi ut och kan för första gång se stjärnhimmeln klart. Hela Sapporo, en tvåmiljonerstad, är strömlöst. Totalt är tre miljoner hushåll och fler än fem miljoner människor drabbade på ön Hokkaido.
Jag och min fru passar på att ta ett varv runt kvarteret för att kolla att allt är okej. Jag hör ett stridsflygplan som förmodligen sänts upp för att få en uppfattning om läget.
Mindre trafikljus är ur funktion, större har inbyggda reservkraft ståendes vid trottoaren. Vid FamilyMart köar redan människor. Kassan fungerar inte och endast nödbelysningen är i gång.
Egen beredskap
Väl hemma igen har svärmor fyllt vattendunkar med dricksvatten. Badkaret rymmer ett hundratals liter vatten och är redan fyllt sedan tidigare. En portabel gasspis med två gasolbehållare plockas fram och svärfar visar hur man, när väl solen visar sig, slår om solcellerna till egen drift för att kunna driva ett kylskåp och mindre hemelektronik. Någonting som fungerar förvånansvärt väl. Även en batteridriven radio plockas fram för att kunna följa nyheterna och vi sitter resten av natten och morgonen ihop framför levande ljus, radio och vars sin kopp kaffe. Detta är ett av de större rapporterade skalv som drabbat Hokkaido sedan Japan koloniserade ön.
Till skillnad från de svenska mobilmasterna som enbart håller i några tiotal minuter på reservkraft håller de, eller åtminstone den vi var uppkopplade mot, i Sapporo i minst ett dygn. Det går att följa nyheterna på Twitter via mobilnätet och bilder från det stora jordskred som initialt rapporteras ha dragit med sig ett tjugotal hus i Atsuma.
En mil söder om oss har flertalet hus, eller rättare deras grunder, givit efter i Kiyota-ku.
Kiyota-ku
Vägen till Kiyota-ku, nio kilometer söder om oss, kantas av flera sprickor, hål och sättningar. Tyfonen Jebi som drog förbi natten innan jordbävningen gjorde inte saken bättre. På vissa ställen har det redan asfalterats om trots att det bara gått några timmar sedan den stora jordbävningen.
Under vår färd ser vi snabbköp där köerna ringlar sig ut med folk som bunkrar förnödenheter. Utanför de större mataffärerna, de få som är öppna, är köerna flera hundra meter långa.
För Sapporos del där jag befinner mig uppnådde jordbävningen på Shindo-skalan -5 av 7.
”Stark. Böcker kan ramla ur bokhyllor. Lyktstolpar svajar. skador på vägar.”
Vid epicentrum några mil härifrån blev det nivå 7 av 7.
”Folk kastas omkring och omöjligt att röra sig. Möbler hoppar. Många byggnader förstörs, även jordbävningsförstärkta trähus. Jordbävningsförstärkta betonghus skadas och börjar luta. Jordskred. Broar, vägar och räls förstörs.”
För husen ovan har de tippat p.g.a. underminering. Byggda på tidigare sankmark och risfält är marken mättad med vatten. Natten innan hade den starkaste tyfonen på 14 år passerat med stora mängder regn. Kombinationen tillsammans med nattens jordbävning innebär att likvifaktion blev möjlig.
Husen här är byggda med meterlånga jordankare och tjocka betongplattor vilket hindrar husen från att kollapsa. Tidigare har man i Japan rättat upp drabbade hus, se film ovan.
En lerflod svepte fram och dränkte fordon och en hel gata i en tjock lervälling.
En kvinna i 20-årsåldern berättar att hon bor granne med ett drabbat hus och att hon inte får återvända in i det avspärrade området. I stället bor hon och sin familj hos mormor som har ett hus i närheten. På bilder som hon visar tagna från morgonen är vägen utanför fullständigt förstörd och grannhuset tippar ned mot en nybildad lersjö.
Kvinnan oroade sig för dricksvatten eftersom allt vatten är avstängt. Hennes farbror har dock en större vattentank vilket gör att hon och hennes familj kommer klara sig den närmsta tiden.
När vi är på väg ut från området har en tankbil med dricksvatten kommit och folk köar för att få fylla vattenflaskor.
Åter i hemmet
Vid sextiden på kvällen kom så elektriciteten åter. Åtminstone för en mindre del av Sapporos befolkning. Kvarteret mitt emot saknar fortfarande elektricitet. Efterskalven fortsätter varje halvtimme och folk köar i parken bredvid för att hämta dricksvatten. Sirenerna har ljudit oavbrutet i 20 timmar men jag hoppas denna natt blir lugnare utan vare sig tyfon eller fler jordbävningar. Det sista min fru visar mig på sin mobil är att alla snabbköp nu står tomma på mat.
Under torsdagen har 84 skalv med 1 eller mer i Shindo-skalan uppmätts och jag har skakats om rejält.
Dag två – 7 september
Ransonering är i gång bland de butiker som är öppna och hyllorna över åtråvärda förnödenheter gapar tomma med några få undantag, exempelvis stark ramen märkligt nog. Batterier och powerbanks är helt borta.
I de butiker som har återfått elektricitet köar folk för att få en timmes laddning till sina telefoner via laddstationer på bord.
Vid Sapporos station ligger grupper med människor längs med väggarna för att vila och för att ladda batterier.
Dag tre – 8 september
Vardagen är här åter. Fortfarande är en del butiker stängda och vissa varor är fortfarande begränsade per person. Gasbehållare för portabla gasspisar står ej att finna och bröd är hårdvaluta. Dricksvatten i grannstaden måste kokas.
Nere i gångstråket under mark här i Sapporo, Pole town, är belysningen dunkel för att spara elektricitet. Längre fram ligger det mängder med nödfiltar och ett tiotals människor ligger längs med väggarna.
Under tredje dagen har 35 dödsoffer på ön bekräftas. Två människor ligger i respiratorer och tre saknas fortfarande. Majoriteten strök med i massiva jordskred.
Dag fyra – 9 september
Vardagen är nästan här åter. Ägg, mjölk och bröd saknas i butiker. Bensinen ransoneras och kötiden för en bekant var fem timmar.
Dag fem – 10 september
Flertalet butiker har åter börjat få in förnödenheter och bensinstationerna är åter i bruk. Man vaknar fortfarande varje natt av jordbävningar. 41 dödsoffer är bekräftade.
Dag sex – 11 september
Hokkaido behöver spara mer elektricitet sades det på TV. Utöver det fortsätter jordbävningarna att skaka om en. Jag märker ljudet först från väggarna innan jag märker av skakningarna.
Dag sju – 12 september
Vi besöker åter Kiyota-ku. 85 hus har fått röda lappar uppsatta på sina dörrar och husen är direkt olämpliga att vistas i genom en uppskattning från utsidan.
I bilden ovan syns marken som sjunkit i jämförelse med brunnslocken.
Från en parkeringsplats har en bil dragits med i ett mindre skred.
