Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.
Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.
Vid fotografering
Vid publicering
Vid fotografering
Drönare
Kamerabevakning?
I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen. Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:
”Lagen gäller inte vid
1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,
2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller
4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”
Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du oftast spridningstillstånd.
Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor
Utanför flygplatsers kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll. Vid flygning innanför kontrollzoner behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats. Kontrollera alltid vad som gäller vid den flygplats du befinner dig vid.
Vilka avstånd som gäller till andra människor och byggnader har Transportstyrelsen beskrivit.
Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.
För skyddsobjekt gäller tillträdesförbudet även obemannade farkoster. Den som bevakar ett skyddsobjekt får ingripa med våld mot en obemannad farkost som befinner sig inom, ovan eller i närheten av skyddsobjektet.
Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfarkost.
Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM och ENR 5.1 över förbjudna områden.
AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.
För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.
I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. 
Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.
Dashcam eller bilkamera
I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen målnr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas.
”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens mening och något tillstånd krävs inte.”
Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig handhållen kamera under de förutsättningar som nämnts och en liknande punkt finns i kamerabevakningslagen.
Skulle man i stället använda bilkamera i bil utan att själv befinna sig i bilen finns följande undantag där lagen inte gäller:
- kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll,
- hemlig kameraövervakning enligt 27 kap rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
- kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller
- kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Skyddsobjekt
Skyddsobjekt med avbildningsförbud får oftast inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud. Exempelvis vissa civila flygplatser är enbart skyddsobjekt medan militära byggnader och regementen oftast har avbildningsförbud. Avbildningsförbudet behöver heller inte vara totalt. Drottningholms slott har ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet medan Haga slott har ett avbildningsförbud av skyddsobjektet. Det betyder att man får fotografera Drottningholms slott utifrån och in.
Under regementets dag brukar avbildningsförbud tillfälligt tas bort.
Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.
”7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.
Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”
För grundlagsskyddad media står det sedan 1 januari 2023 i tryckfrihetsförordningen även:
”12 § Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om
7. ansvar och ersättningsskyldighet för överträdelse av förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom byggnader, andra anläggningar, områden eller andra objekt som är av betydelse för Sveriges totalförsvar, om förbudet behövs med hänsyn till intresset av ett förstärkt skydd mot allvarlig brottslighet eller mot röjande av hemliga uppgifter som rör totalförsvaret, eller till intresset av att skydda allmänheten mot skada till följd av militär verksamhet.”
Högsta Domstolen och anskaffarfrihet
En tidigare brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gällde tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen med Ö 338-15 avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.
”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”
På ett liknande sätt trumfade även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist hade gjort en del av avbildningsförbudet vid skyddsobjekt tandlöst fram till 1 januari 2023 då lagtexten ändrades. Under tiden fick man i stället använda andra lagtexter vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden för henne gått ut.
Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.
”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”
Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.
”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”
”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”
Rättegång
Fotografering i och in i en pågående rättegång är förbjuden att göra. Före 1 juli 2019 kunde man stå utanför rättssalen och fotografera in genom dörren, men även det har nu förbjudits.
”5 kap. 9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.”
Under rättegång ska elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan ta upp bild ska vara avstängd. Önskar man spela in ljud från en rättegång behöver man alltså använda sig av en diktafon.
Barnpornografi
Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:
”Den som
- 1. skildrar barn i pornografisk bild,
- 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
- 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
- 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
- 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
- döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”
Kränkande fotografering
Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:
- fotograferingen måste ske dold,
- personen måste befinna sig i ett privat utrymme
- och fotograferingen ska ske olovligen.
Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.
Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.
”6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”
I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom NJA 2017 s. 393 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:
”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”
och
”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”
Lokala ordningsregler
I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du kvarstannar, blir fälld för olaga intrång.
I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).
Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.
Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.
Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.
Efter fotograferandet
Fotografering från luftfartyg
Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:
”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information
1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller
2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”
I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.
Undantag
Tillståndsmyndighet för hav är Sjöfartsverket och för land är det Lantmäteriet. Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:
”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:
1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)
2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)
3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats
4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar
5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar
6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §
7. Område för arkeologiska undersökningar
8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter
9. Täkt för grus, berg, eller torv
10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor
11. Övningsområde för obemannade luftfartyg
12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)
13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)
Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”
Personuppgiftslagen
När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:
”5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”
Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.
Dataskyddsförordningen (GDPR)
Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:
”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.
Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:
- I SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
- Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.
Som en brasklapp till publicering av personuppgifter för privatpersoner finns det bland förorden omnämnt om sociala nätverk och internetverksamhet. Hur det kommer tillämpas i svensk rätt låter jag vara osagt:
”(18) Denna förordning är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och därmed saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta korrespondens och innehav av adresser, aktivitet i sociala nätverk och internetverksamhet i samband med sådan verksamhet. Denna förordning är dock tillämplig på personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som tillhandahåller utrustning för behandling av personuppgifter för sådan privat verksamhet eller hushållsverksamhet.”
Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av dataskyddsförordningen och om samtycke, avtal och intresseavvägning.
Den 14 februari 2019 avgjorde EU-domstolen ett mål i Lettland angående publicering på YouTube och om privatundantaget, mål C-345/17.
Lag om namn och bild i reklam
I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:
”1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”
Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.
Olaga integritetsintrång
Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:
”6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida
1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).
6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”
Prop.2016/17:222 finner du här.
Olaga våldsskildring
Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:
”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”
Spridning av bilder från en rättegång
”9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.
Förbudet hindrar inte att domstolen tar upp bild i rättssalen när domstolens överfallslarm har utlösts.
Det är förbjudet att sprida bild som har tagits upp i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Lag (2020:318).”
Lagtexten innebär inte ett förbud för grundlagsskyddad media att publicera bilderna eftersom lagtexten inte är ett tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.
SFS 2020:318 och prop. 2019/20:88.
Upphovsrättslagen
För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.
”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”
Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.
”23 § Offentliggjorda konstverk får återges
1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”
Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:
”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”
Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:
”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”
Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:
”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”
Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:
”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”
Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14
En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:
”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”
Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.
