Svea hovrätt häver beslag av TV4:s minneskort

Vågskål

En fotograf från Kalla Fakta fick sitt minneskort beslagtaget efter en filmning in under en pågående förhandling i Attunda tingsrätt. TV4 bestred beslaget. Den 28 mars 2023 hävdes beslaget i Svea hovrätt, men åklagaren har överklagat. Nedan är beslutet.

Mål nr Ö 2240-23

Den 7 februari 2023 beslutade Polismyndigheten att beslagta ett minneskort i en kamera från en fotograf vid TV4 Aktiebolag (TV4). Genom det överklagade beslutet fastställde tingsrätten Polismyndighetens beslut. TV4 har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att beslaget ska hävas.

Hovrätten förordnade den 23 februari 2023 att, till dess något annat beslutas, vidare åtgärder för verkställighet av beslaget inte får ske (inhibition).

Åklagaren har yttrat sig över överklagandet och begärt att beslaget ska fastställas.

TV4 har yrkat ersättning för rättegångskostnader.

Efter föredragning fattar hovrätten följande

BESLUT (att meddelas 2023-03-28)

1. Beslaget av ett minneskort med beslagsnummer 2023-5000-BG15557-1 hävs.

2. TV4 får ersättning av staten med 95 625 kr, varav 73 800 kr avser arbete, 2 700 kr avser tidsspillan och 19 125 kr avser mervärdesskatt.

Skäl för hovrättens beslut

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att förutsättningarna för beslag i 27 kap. 1 § första stycket 1 rättegångsbalken i och för sig är uppfyllda. Det som TV4 har anfört föranleder inte någon annan bedömning i den delen.

Hovrätten ansluter sig även till tingsrättens bedömning att fotograferingsförbudet i 5 kap. 9 b § rättegångsbalken reglerar det sätt på vilket uppgifter får anskaffas och att beslaget därför inte står i strid med reglerna om anskaffarfrihet i 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Den fråga som kvarstår är om beslaget står i strid med förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder i 1 kap. 11 § YGL. Av bestämmelsen framgår att det som är avsett att framföras i program eller genom tekniska upptagningar inte på förhand får granskas av en myndighet eller ett annat allmänt organ. Enligt samma bestämmelse är det inte heller tillåtet för en myndighet eller annat allmänt organ att på grund av innehållet förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har stöd i YGL (det s.k. hinderförbudet).

Hovrätten konstaterar inledningsvis att varken beslaget eller de utredningsåtgärder som kan komma att vidtas kan anses innefatta en sådan förhandsgranskning som avses i 1 kap. 11 § YGL, eftersom syftet med beslaget inte är att bedöma om innehållet ska få publiceras eller förbjudas. Som tingsrätten konstaterat leder beslaget emellertid till att TV4 förhindras att framställa, sprida och offentliggöra det innehåll som finns på minneskortet. Den omständigheten att materialet inte är tillgängligt för granskning eller andra förfoganden för TV4 medför också att den ansvarige utgivaren berövas möjligheten att bedöma om innehållet ska ingå i en framställning för publicering. Beslaget av minneskortet har skett på grund av innehållet för att utreda misstankar om brott. Åtgärden har inte skett med stöd av YGL och strider därför mot hinderförbudet i 1 kap. 11 § YGL. Beslaget ska på grund av det hävas.

Vid denna utgång har TV4 rätt till ersättning för rättegångskostnader i tingsrätten och i hovrätten. TV4 har begärt ersättning med totalt 156 204 kr exklusive mervärdesskatt för 52 timmars arbete enligt en timkostnad om 2 952 kr och för två timmars tidsspillan enligt timkostnadsnormen om 1 350 kr. Med hänsyn till att målet avsett komplicerade rättsfrågor har hovrätten inga invändningar mot timarvodet. Den begärda ersättningen framstår dock som väl hög sett till antalet timmar. Hovrätten bedömer att TV4 är skäligen tillgodosedda med ersättning motsvarande 25 timmars arbete. Därutöver ska begärd ersättning utgå för tidsspillan och mervärdesskatt.

Få ett felaktigt beslag hävt

Vågskål

Om man som fotograf får sin utrustning tagen i beslag av polis kan man försöka få beslaget hävt av domstol.

Just en sådan händelse har denna sida skrivit om tidigare där djurrättsaktivister fick sina telefoner felaktigt beslagtagna eftersom man från rättsväsendets sida då trodde att ett lokalt fotoförbud som ett företag upprättat skulle ha någon som helst bärighet.

Begär prövning

Har ett beslag skett utan rättens förordnande kan man begära prövning. I anslutning till beslaget ska ett protokoll ha upprättats där det uttryckligen står vad som tagits i beslag, av vem som fattat beslutet samt enligt vilket lagrum.

Man meddelar då den tingsrätt som kommer äga fallet, gärna skriftligen och med hänvisning till protokollet, att man önskar att beslaget hävs och motiverar också varför ens eget intresse väger tyngre än intresset att ha föremålet eller föremålen i beslag.

27 kap 6 § Har ett beslag verkställts utan rättens förordnande, får den som drabbats av beslaget begära rättens prövning av beslaget. När en sådan begäran har kommit in, skall rätten så snart som möjligt och, om det inte finns något synnerligt hinder mot det, senast inom fyra dagar därefter hålla en sådan förhandling som avses i 5 §. Om huvudförhandling sätts ut att hållas inom en vecka sedan begäran framställdes och rätten inte anser att det behöver hållas en särskild förhandling, får begäran dock prövas vid huvudförhandlingen.

JK är ensam åklagare vid tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott

För beslag som sker vid tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott är det justitiekanslern, JK, som är ensam åklagare. Polis kommer då först kontakta JK för att JK ska kunna ta ställning.

Polismyndigheten medger fel vid beslag av mobiler

En djurrättsaktivist fick sin mobiltelefon beslagtagen med olovlig fotografering eller olaglig fotografering som grund efter att han filmat inne på ett slakteri. På slakteriet rådde nämligen fotoförbud. Olovlig fotografering eller olaglig fotografering finns inte som brott i Sverige. Ärendet typades om till kränkande fotografering, som är ett brott i Sverige, men som handlar om någonting helt annat. Nedan kan Polismyndighetens yttrande i fallet läsas. Undertecknad har fetmarkerat de delar som behandlar filmningen.

Yttrande över klagomål mot Polismyndigheten, polisregion Öst

Inledning

Riksdagens ombudsmän (JO) har beslutat att inleda utredning beträffande polisens kroppsvisitation av JL den 25 april 2019. Visitationen genomfördes i samband med polisingripande med anledning av att ett antal personer olovligen hade trängt in på ett inhägnat fabriksområde utanför Katrineholm där ett kycklingföretag bedrev verksamhet. Polismyndigheten har uppmanats att yttra sig över den rättsliga grunden för genomförandet av kroppsvisitationen.

Bakgrund och vad som framgår av dokumentationen

En polispatrull blev beordrad till kycklingföretagets fabrik i Valla utanför Katrineholm. Där hade obehöriga personer tagit sig in på området genom att böja upp nederdelen på stängslet. När patrullen kom till fabriken stod det cirka tio personer utanför stängslet. De genomförde en tyst demonstration och höll upp skyltar som de skrivit text på.

Fabrikschefen informerade om att fem personer var inne på området och att en sjätte person hade lämnat området med en kyckling från fabriken. De obehöriga personerna hade på sig liknande kläder som personalen och när de blev påkomna inne i fabriken sade de att de var där på hygienkontroll.

På stängslet och på fabriken fanns det skyltar som visade att obehöriga inte ägde tillträde och att fotografering var förbjuden. Poliserna fick information om att de obehöriga personerna trots detta hade filmat inne på fabriksområdet. Personerna  berättade för polisen att de ville visa vad som skedde inne på aktuellt fabriksområde. Poliserna på plats tog kontakt med jourförundersökningsledaren, polisinspektör MC, som beslutade om kroppsvisitation av de personer som kunde tänkas ha fotograferat på området.

Vid kroppsvisitation påträffades en telefon. JL tillfrågades av polis att lämna över den telefon han lämnat ifrån sig, vilket han gjorde. Brottsanmälan upprättades enligt vilken JL misstänktes för olaga intrång och kränkande fotografering. Visitationen av JL genomfördes med ändamålet att utröna omständigheterna som kunde ha betydelse för utredning av brottet kränkande fotografering. Misstanken om kränkande fotografering lades ned den 10 maj 2019 med motiveringen att det saknades anledning att anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats. Åtal väcktes mot JL beträffande olaga intrång och åklagaren åberopade utdrag från en Facebooksida där ett reportage som skildrar händelsen publicerats. Nyköpings tingsrätt fann det utrett att JL hade trängt in i det inhägnade fabriksområdet samt att syftet var att dokumentera  inifrån slakteriet och orsaka störningar i kycklingföretagets verksamhet. Tingsrätten dömde JL för olaga intrång och påföljden bestämdes till penningböter 1 500 kr.

Yttranden från berörda befattningshavare

Polisinspektör MC har i huvudsak uppgett följande. Beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på en föredragning per telefon av polisassistenterna TL och TB. Då framkom att fem personer hade varit inne på kycklingföretagets område samt filmat där det råder fotoförbud och gjort sig skyldiga till olaga intrång och kränkande fotografering. Utifrån de beskrivna brotten fattade han beslut om kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken för att eftersöka telefoner som hade betydelse för utredningen av brotten.

Polisassistenterna HE, TL och TB har i huvudsak uppgett följande. De blev beordrade till platsen med anledning av att personer vistades olovligt inne på området. Personerna hade även filmat kycklingverksamheten trots rådande fotoförbud. HE och TB tog ut personerna från området och identifierade dem. När poliserna fick reda på att det filmats med mobiler inne på området ringde de till jourundersökningsledaren som beslutade om kroppsvisitation för att säkra bevisning utifrån brotten olaga intrång och kränkande fotografering. De genomförde kroppsvisitation och anträffade två stycken mobiltelefoner som togs i beslag. Detta dokumenterades sedan enligt gällande rutiner och bifogades i utredningen.

Polismyndighetens bedömning

Enligt första stycket i 28 kap. 11 § rättegångsbalken får, om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, bl.a. för att söka efter föremål som kan ta s i beslag eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. I nu aktuellt fall framgår det av dokumentationen att beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på att han utifrån omständigheterna var misstänkt för kränkande fotografering, vilket är ett brott som kan följas av fängelse. Enligt de uppgifter som poliserna lämnat i samband med JO:s utredning låg även misstanken om olaga intrång till grund för beslutet. Brottet olaga intrång kan emellertid inte följas av fängelse, såvida det inte är grovt. Varken i brottsanmälan, protokollet eller i utredningen i övrigt har det redovisats någon omständighet som pekat på att JL varit misstänkt för grovt olaga intrång. Vid en granskning i efterhand framgår det som att brottet med hänsyn till omständigheterna inte kunde betecknas som grovt. Detta uppfattning styrks av tingsrättens dom. Polismyndigheten utgår därför från att JL blev föremål för kroppsvisitation som misstänkt för kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme (4 kap 6 a § brottsbalken). Brottet tar således sikte på integritetskränkande fotografering i privata sammanhang som sker i hemlighet och på vissa platser. I det nu aktuella ärendet grundades enligt uppgift misstanken om kränkande fotografering på att poliserna fått kännedom om att JL utan tillstånd och trots rådande fotoförbud hade filmat på kycklingföretagets område samt i företagets lokaler. Enbart dessa omständigheter kan emellertid inte läggas till grund för en sådan misstanke. Det har inte heller i övrigt genom utredningen framkommit att det förelåg någon konkret omständighet som talade för att JL hade begått brottet kränkande fotografering.

Mot denna bakgrund visar inte utredningen att det fanns förutsättningar att besluta om och genomföra kroppsvisitation av JL med stöd av 28 kap. 11 § rättegångsbalken.

Detta yttrande har beslutats av juristen TB efter föredragning av juristen ME. Juristen AS har deltagit i ärendets beredning.