Felaktigt skyltade skyddsobjekt

Gammalt fotoförbud på pv-värn

Kan man lita på den skyddsobjektsskylt som sitter på ett objekt? Det krassa svaret är nej, det kan man inte, även om de flesta stämmer.

Runt om våra skyddsobjekt och före detta skyddsobjekt sitter det skyltar som är inaktuella, egengjorda eller med delvis felaktiga förbud. När skyltningen hänvisar till inaktuell lagstiftning vet man att skylten är fel, men vissa skyltar saknar helt hänvisning till lag.

Den lagstiftning som är aktuell just nu heter 2010:305. Innan dess fanns 1990:217 vars skyltar under övergångsbestämmelserna gällde t.o.m. 2014 ut. Därefter blev de ogiltiga.

Hur skyltarna ska utformas hittar man i Försvarets författningssamling 2010:5.

Gå till källan

Vad ska man göra om man är osäker på om ett skyddsobjekt verkligen är det eller ej? Eller om skyddsobjektet verkligen har avbildningsförbud? Jo, man efterfrågar beslut om skyddsobjekt hos den länsstyrelse som objektet ingår hos. Om objektet i stället är militärt är det Försvarsmakten man ska vända sig till. Exempel på hur ett beslut kan se ut finns för de kungliga slotten eller regementet P18 på Gotland.

Ett avbildningsförbud är alltid ett tillägg i beslutet om skyddsobjekt:

”7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. Lag (2019:696).”

Exempel på felaktigt skyltade objekt

Mörarps transformatorstation

Mörarps transformatorstation är ett skyddsobjekt där det enligt Google Street View från juni 2020 skyltas med avbildningsförbud. Stöd saknas dock i beslutet om skyddsobjekt. I beslutet med nr 451-30189-14 kan man utläsa följande:

”Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.”

Men det är också allt. Ingenstans står det att finna någonting om ett avbildningsförbud. Ett sådant avbildningsförbud vore för övrigt meningslöst då en bilväg löper intill skyddsobjektet samt att man kan se allt genom stängslet. Om man nu på allvar hade önskat ett insynsskydd från mark borde man i stället ha satt upp ett plank.

E.ON, som ytterligare har ett felskyltat skyddsobjekt, fick bland annat frågan om varför man utan stöd i beslutet skyltar med ett avbildningsförbud. Trots allt kan detta drabba tredje man vilket redan skett vid Stockholms slott.

Hej Peter!
När det gäller frågeställningarna nedan så kommenterar vi inte säkerhetsarbetet kopplat till E.ONs objekt.”

E.ON hade den 22 maj 2021 fortfarande de felaktiga skyltarna uppe. Den 30 september 2021 satt rätt skyltar uppe.

Trollhättans vattentorn

Skyltad med en egengjord skylt som inte följer Försvarets författningssamling 2010:5. Dessutom felstavad på två ställen samt att man valt att ha ett avbildningsförbud av vattentornet trots att man aldrig fått igenom punkten hos Länsstyrelsen Västra Götaland. I beslutet 451-36435-2015 står i stället följande:

”Ansökan beviljas förutom i fråga om förbud om avbildningar, beskrivningar eller mätningar utomhus.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet samt ett förbud mot att göra avbildningar inom skyddsobjektet.

Beslutet gäller från och med den 27 november 2015 och för en tid av fem år. Beslutet upphör att gälla den 26 november 2020.”

Lägg dessutom märke till att beslutet löpt ut den 26 november 2020. På fråga till Länsstyrelsen Västra Götaland erhöll jag följande svar:

”Verksamhetsutövaren ser över objektet i detta nu och har för avsikt att inkomma med en förnyad och något förändrad ansökan.
Men tills nytt beslut är taget utgör inte objektet ett skyddsobjekt.

Trollhättans Energi AB svarade följande:

Hej Peter,

Det stämmer att beslut av skyddsobjekt har löpt ut, vi kommer inom det närmsta göra en förnyad ansökan.

Vi har också förstått att skylten är felaktig och vi kommer montera ny skylt när vi fått nytt beviljat beslut om skyddsobjekt.”

Krypterade meddelartjänster saknas hos ansvariga

Rekommenderat brev gäller

Om man som privatperson önskar meddela ansvariga någonting om skyddsobjekten stöter man på patrull. I flera fall saknas krypterade meddelartjänster såsom ett simpelt kontaktformulär, under förutsättning att hemsidan har krypterad förbindelse. Titta efter hänglåset vid hemsidans adressfält för att avgöra om förbindelsen med sidan är krypterad.

Ett annat enkelt alternativ är att använda appen Signal och koppla den mot ett telefonnummer. Tidningar runt om i världen använder SecureDrop, men det förutsätter att avsändaren använder webbläsaren Tor Browser.

Tyvärr har man valt bort enkla, billiga och säkra metoder med osäkra metoder såsom telefon, mejl eller brev. När man skickar mejl skickas det i klartext. Det betyder att vem som helst som sitter mellan dig och mottagaren kan läsa vad du skrivit.

Militärregion syds tipslinje består av mejl eller SMS i klartext. Väntar fortfarande på svar angående säkert alternativ.

Så gott som samtliga länsstyrelser i Sverige hänvisar till rekommenderat brev. 2021 ligger priset för att skicka rekommenderat brev på 76 kr för skicka direkt eller 96 kr frimärkt. Några länsstyrelser berättade att man personligen kan leverera meddelande till länsstyrelsen eller använda länsstyrelsens filtjänst. För filtjänsten måsten man först mejla i klartext.

En länsstyrelse utvecklade sitt svar:
”Då information om skyddsobjekt kan omfattas av sekretess och utgöra säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt Säkerhetsskyddslag (2018:585), kan sådan information inte förmedlas elektroniskt med mindre än att man använder särskilda signalskyddssystem; det vill säga nationella av Försvarsmakten godkända kryptosystem.

Också E.ON hänvisar till rekommenderat brev:

När det gäller frågan att komma i kontakt med E.ON om man önskar att meddela känsliga uppgifter så kan ett rekommenderat (REK) brev skickas till

E.ON Sverige AB  205 09 Malmö Att: Säkerhetsskyddschefen”

Frias efter att ha fotograferat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

En drönaroperatör åtalades efter att ha flugit över Gamla stan och fotograferat Stockholms slott. Detta då luftrummet över Gamla stan är ett restriktionsområde samt att delar av Stockholms slott har avbildningsförbud.

I dag friades mannen från de två åtalspunkterna i Stockholms tingsrätt. Under huvudförhandlingen ströks av åklagaren delen om oaktsamhet i åtalspunkten brott mot luftfartsförordningen. Kvar återstod uppsåt vilket inte är lika lätt att fälla någon för som oaktsamhet är.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Stockholms tingsrätt B 748-21

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

1. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-09-20

2. Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-09-20

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare avslås. Beslaget hävs.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

B har erkänt att han med hjälp av en drönare fotograferat Kungliga slottet från luften och att han utan tillstånd flugit med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Han har däremot förnekat att han begått gärningarna med uppsåt eller av oaktsamhet på det sätt som åklagaren påstått och motsatt sig att dömas för brott. Han har även motsatt sig att den beslagtagna drönaren förverkas.

UTREDNING

B har hörts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning presenterat en karta med markering av var flygningen skedde, fotografier tagna vid aktuell flygning, fotografier av beslagtagen drönare samt en PM upprättad av polisen angående bl.a. restriktionsområden för drönarflygning.

B har presenterat ett fotografi av en förbudsskylt.

DOMSKÄL

Åtalspunkt 1 – olovlig avbildning av skyddsobjekt

Regleringen i skyddslagen (2010:305)

För olovlig avbildning av skyddsobjekt döms enligt 30 a § skyddslagen den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses 7 § andra eller tredje stycket samma lag.

Enligt 7 § skyddslagen gäller följande:

”Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett avbildningsförbud är i första hand ett fotograferingsförbud. Förbudet mot att ta fotografier av eller inom skyddsobjektet syftar till att hindra spridning av information och därmed förstärka sekretesskyddet (se prop. 2009/:10:87 s. 56). Bakgrunden till bestämmelsen i tredje stycket om att tillträdesförbudet får ersättas av ett avbildningsförbud är att ett beslut inte ska göras mer ingripande än nödvändigt (se Norstedts kommentar till 7 § skyddslagen, Juno, version 4A).

Av 22 § skyddslagen framgår att den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för bl.a. att upplysning om beslutet om skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning eller på annat sätt. Därutöver kan vissa krav enligt allmänna principer gälla för tillkännagivande av förbud enligt skyddslagen (se a.a. ovan).

Det aktuella förbudet avseende Stockholms slott (Kungliga slottet)

Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 10 mars 2014 med beteckning 451-7614-2014, se bilaga 2. Skyddsobjektet omfattar enligt beslutet bl.a. slottsbyggnaden med Logården samt inre och yttre borggårdarna och innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet har i enlighet med 7 § andra stycket skyddslagen även förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. I denna del anges följande:

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:
1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Har B brutit mot förbudet?

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen i form av fotografier är det klarlagt att han med hjälp av drönare fotograferat Stockholms slott från luften. Fotografierna föreställer bl.a. den inre borggården som omfattas av länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt. B har medgett att det på platsen fanns viss skyltning med information om att Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt samt att han vid händelsen inte frågade någon vakt om det var tillåtet att fotografera med hjälp av drönare. Enligt B framgick det emellertid inte av skyltningen att det var förbjudet att fotografera från luften och han uppfattade det som att förbjudet endast avsåg tillträde till och fotografering från vissa platser på marken.

Med hänsyn till vad B uppgett om att han kände till att särskilda regler kunde gälla för flygning och fotografering med drönare borde han enligt tingsrättens bedömning ha försäkrat sig om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Det gjorde han inte vare sig inför flygningen eller på plats genom att fråga en vakt eller liknande. Hans handlande har därför som utgångspunkt varit oaktsamt. Att B tidigare sett videor på internet i vilka andra personer har filmat Stockholms slott med drönare förändrar inte denna bedömning.

Den straffbara gärningen enligt skyddslagen är en överträdelse av det förbud som meddelats i det enskilda fallet. Det i målet aktuella förbudet avser att göra avbildningar ”inne i” slottet eller ”på” vissa utpekade platser. Beslutets utformning är därmed inte identisk med 7 § andra stycket skyddslagen som anger att ett förbud kan avse att göra avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Enligt tredje stycket i bestämmelsen anges inte närmare vad ett avbildningsförbud kan avse.

Det aktuella beslutets utformning är förenlig med regleringen i skyddslagen. Frågan är om förbudet omfattar avbildningar som skett med drönare från en annan plats än de utpekade. Mot bakgrund av regleringen i 7 § andra stycket skyddslagen skulle formuleringen ”på” kunna tolkas som ett förbud mot alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. I sådana fall skulle enligt tingsrätten även den avbildning som B gjort med drönare omfattas av förbudet. Formuleringen skulle även kunna tolkas som ett mer begränsat förbud mot avbildningar som sker på eller från de utpekade platserna.

Avsikten med förbudet kan mycket väl vara att det ska omfatta alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen anser tingsrätten emellertid att utrymmet för tolkning av förbudet är begränsat och att den mer inskränkta innebörden bör ges företräde. Avbildningar med hjälp av drönare från en annan plats än de utpekade kan därför inte anses omfattas av förbudet. B har därmed inte handlat i strid med förbudet och han ska följaktligen frikännas från åtalet i denna del.

Åtalspunkt 2 – brott mot luftfartsförordningen

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med drönare inom restriktionsområdet.

Frågan är om han har haft uppsåt på det sätt som krävs enligt 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:77). Enligt tingsrätten innebär regleringen att gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till att ett visst handlande är förbjudet.

B har förklarat att han inte kände till att det var förbjudet att flyga i området utan tillstånd och berättat att drönaren har tekniska begränsningar som vanligtvis hindrar den från att flyga inom förbjudna områden.

B:s uppgifter är inte sådana att de kan bortses från. Därmed är det enligt tingsrätten inte bevisat att han haft uppsåt till att handlandet var förbjudet. Eftersom det rör sig om en relevant villfarelse ska han frikännas från åtalet även i denna del.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången ska yrkandet om förverkande av drönaren avslås och beslaget hävas.

Kaknästornet – ett skyddsobjekt med avbildningsförbud

Länsstyrelsens beslut över Kaknästornet och dess avbildningsförbud

Kaknästornet stängde hösten 2018 för underhåll. Under julen meddelade man att man inte skulle öppna Kaknästornet för besökare p.g.a. en förhöjd hotbild. Den 18 december 2019 utökades skyddet kring Kaknästornet då Länsstyrelsen Stockholm, på Teracoms begäran, beslutade om skyddsobjekt med avbildningsförbud, beteckning 451-39292-2019.

”Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av skyddsobjektet, både exteriört och interiört.”

Från att ha varit ett populärt turistmål till att nu enbart vara ett TV- och radiotorn med fotoförbud. På Fond5 säljs högupplösta filmklipp över riktantennerna. På YouTube syns mängder med drönarfilmer där drönare t.o.m. flyger över.  Sedan 2020 räknas en sådan överflygning av ett skyddsobjekt som ett intrång. Publicerar man en sådan film utan att ha fått godkänt spridningstillstånd av Lantmäteriet ska man veta att man riskerar bli av med drönare inklusive all lagringsmedia som bilder och film befunnits på.

Teracom, som har hand om Kaknästornet, fick den 8 mars 2021 följande frågor att besvara angående avbildningsförbudet. Svar har sedan dess uteblivit.

”Hej!

Jag har sett att det råder avbildningsförbud av Kaknästornet sedan 18 december 2019. Trots detta belyses Kaknästornet med alla dess färger nattetid och bilderna sprids av Teracom i sociala medier. Uppmuntrar inte detta till olovlig avbildning av skyddsobjektet?

Utöver det har man meddelat Google att maska Kaknästornet från Google Street View. Liknande virtuell miljö är däremot fullt synlig hos Teracom.se där man ser parabolpark inklusive reservkraft och övervakningskameror. Enligt beslutet mellan Länsstyrelsen och Teracom får Teracom avgöra vilka personer som får undantas från avbildningsförbudet, men är det inte kontraproduktivt att först ansöka om avbildningsförbud och samtidigt behålla den virtuella miljön?

Som en sista punkt är Kaknästornet en populär plats att flyga drönare över och att filma. Att flyga med drönare över ett skyddsobjekt räknas sedan 2020 som ett intrång. Jag fick aldrig något svar sist om vilka åtgärder man vidtar för att förhindra liknande intrång av skyddsobjektet? Trots allt är publicerade filmklipp där drönare cirkulerar kring ett objekt ytterst enkelt att skapa 3D-modeller av.”

Viss avbildning ses som försvarlig

I konversation mellan Länsstyrelsen och Teracoms säkerhetshandläggare framkommer det under juni 2022 och åter under juni 2023 att viss avbildning kan vara okej att utföra, se nedan:

På 1 km avstånd får man inte zooma in, annars är det ett godkänt avstånd att ”råka få med Kaknästornet på bild”. Enskilda föremål inom skyddsobjektets område får ej framgå på filmen.

Nedlagt åtal

Ett åtal lades ned där en drönaroperatör flugit och filmat Kaknästornet under julen 2022.

På frågan till Åklagarmyndigheten om åtalet enbart berört olovlig avbildning av skyddsobjekt och inte också avsaknad av spridningstillstånd, flygning över 50 meter i Bromma kontrollzon eller för att ha flugit drönare över själva Kaknästornet på en höjd över gällande regelverk om 120 meter svarade Åklagarmyndigheten följande:

”Ärendet som du hänvisar till avser endast den nedlagda misstanken om olovlig avbildning av skyddsobjekt. Några andra misstankar har därmed inte hanterats av åklagare i aktuellt ärende.”

Grekisk student dömd

I februari 2024 dömdes en grekisk medborgare efter att under två timmar ha flugit runt Kaknästornet och filmat det. Han dömdes att betala 2 000 kr i dagsböter samt 1 000 kr till brottsofferfonden.

Frias efter att ha fotograferat SÄPO:s byggnad

Den 9 oktober 2019 tog en man på väg till sitt jobb bilder med sin mobiltelefon. I bakgrunden låg SÄPO:s byggnad med avbildningsförbud varvid han greps och åtalades för att ha avbildat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Den 5 juni 2020 friades mannen. Nedan står Solna tingsrätt B 3769-20. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020 2019-10-09

Förverkande och beslag
Yrkandet om förverkande av i beslag tagen mobiltelefon avslås. Beslaget hävs.

BEGÄRAN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för olovlig avbildning av skyddsobjekt i enlighet med följande gärningsbeskrivning.

B har olovligen fotograferat Säkerhetspolisens lokaler som är klassade som skyddsobjekt. Det hände någon gång den 9 oktober 2019 på Säkerhetspolisen, Bolstomtavägen 2, Solna, Solna stad.

B begick gärningen med uppsåt eller av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) i sin lydelse före 1 januari 2020

Åklagaren har även begärt att i beslag tagen mobiltelefon ska förverkas enligt 36 kap. 2 § brottsbalken.

B har vidgått omständigheterna i sak men förnekat brott eftersom han inte visste att det var olagligt att fotografera byggnaden. Han har inte motsatt sig åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon i och för sig men uppgett att han helst vill få tillbaka den eftersom det var en dyr present från hans föräldrar.

UTREDNINGEN

Vid huvudförhandlingen har B hörts. Åklagaren har lagt fram fotografier, skylt skyddsobjekt, protokoll från undersökning av mobiltelefon och beslagsprotokoll.

DOMSKÄL – TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

B har erkänt att han tagit de aktuella bilderna men förnekat brott eftersom han inte var medveten om att det inte var tillåtet att avbilda byggnaden. Frågan i målet är om B varit oaktsam när han tog bilderna.

Tingsrätten gör följande bedömning.

Av B:s uppgifter, som tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta, framgår att han hade varit i Sverige en dryg månad vid tidpunkten för händelsen. Den aktuella dagen valde han att promenera till jobbet vid Lindhagen, vilket han inte brukade göra, eftersom det var vackert väder och han ville fotografera naturen som minne. Han hade inte gått den aktuella vägen tidigare. B har vidare berättat att han inte hade kännedom om vilken byggnad det var han passerade och att han inte uppmärksammade förbudsskylten när han tog fotografierna.

Av de fotografier som åklagaren lagt fram syns skylten endast på två av fotografierna. Skylten syns på långt avstånd och i kanten av bilden. Tingsrätten konstaterar att det inte går att utläsa vad som står på skylten. Enligt tingsrätten är omständigheterna sådana att det inte går att säga att B:s agerande inneburit ett otillåtet risktagande. Han kan därför inte anses ha agerat av oaktsamhet. Åtalet är därmed inte styrkt och B ska frikännas från ansvar.

B frikänns nu för brott. Det saknas därmed laglig grund att bifalla åklagarens begäran om förverkande av hans mobiltelefon. Beslaget ska därför hävas.