Fotograf i Skåne
Ibland kan det bli för mycket av det goda. Ett halvtonat gråfilter satte jag här framför frontlinsen, men på grund av att jag inte hade något motljusskydd för filtret samt att filtret fortfarande var fullt av damm syns nu varje litet dammkorn som en reflex. Jag får putsa litet bättre till nästa gång.
Det här får bli mitt tips på hur man kan fotografera modellbilder utomhus med bara en blixt.
En timme innan solen går ned eller från det att solen stigit upp och en timme därefter. Detta för att få till ett bra halvmjukt ljus med varma färger.
Sidoljus från en disig solnedgång. Softbox till vänster och en bit upp från kameran, se reflexen i modellens ögon. Softbox för att mjuka upp min blixt och en bit ifrån kameran för att inte få ett platt ljus.
Jane
Tropical beach i Helsingborg.
50 mm i brännvidd, 1/250 sek, ISO 100 och bländare 2,5. Enda anledning till att jag inte körde med större bländare var för att jag ville ha litet mer skärpa på modellen. Bländare 2,5 är ändå tillräckligt stort för att bakgrunden ska bli oskarp med en fullformatare som Canon 5D. ISO 100 för att jag ville ha så bra bildkvalité som möjligt och 1/250 blev det bara. Blixten körde jag med E-TTL-automatik och överexponerade den med +1 steg. Detta för att softboxen stjäl en hel del ljus.
Fokusen lade jag mot modellens ena öga, låste fokusen och komponerade därefter om bilden.
Av 150 bilder plockade jag ut de 14 bästa och raderade resten.
Canon 5D med 50 mm fast objektiv. Till min hjälp hade jag en extern blixt, en E-TTL-sladd och en portabel softbox.
Slutartiden styr det omgivande ljuset, bländare och ISO styr blixtljuset och det omgivande ljuset. När jag fotograferar väljer först den bländare jag vill ha, därefter slutartid och ISO för att få bakgrunden i rätt ljusstyrka. Därefter slår jag på blixten och ljusar upp min modell. Allt eftersom solen går ned och ljuset falnar kan jag förlänga slutartiden utan att blixtljuset påverkas.
Enbart råkonvertering från råfil till jpg via RawTherapee. Det enda jag saknar med RawTherapee är snabbhet och att kunna plocka bort damm.
På väg mot Toyako onsen passerade jag ett vulkanlandskap. Man kan inte stanna på varje plats men här hann jag åtminstone knäppa av en bild innan vidare färd.
Det är ytterst sällan jag använder helt manuella inställningar. Enbart vid blixtfotografering där jag behöver 100% kontroll över ljuset eller vid landskapsfotografering där ljusförhållandet snabbt kan ändra sig beroende på vart jag riktar kameran. All annan tid använder jag mig av något som heter Tidsautomatik.
Med programratten vriden till tidsautomatik (Canon och Pentax heter det Av och Nikon och Sony heter det A) går man över på halvautomatik. Detta är den inställningar jag personligen föredrar och som används till 95% av alla bilder jag tar.
Med tidsautomatik väljer man enbart hur stor bländaren ska vara och, om man vill, hur hög ISO:t ska vara. Slutartiden väljer kameran själv.
På bilden ovan har jag valt bländare 16 och ISO 100. Slutartiden 1/5 sekund väljer kameran själv. Anledningen till att jag vill styra över bländaren är att jag då kan välja hur skärpedjupet ska bli. I fallet ovan är det landskapsfotografering som gäller, och då väljer jag en liten bländare för långt skärpedjup och ett lågt ISO. Vid låga ISO-tal kan kameran samla in fler fotoner vilket innebär att bilden får mindre brus i sig. Min kamera står på stativ och alltså är slutartiden inte lika viktig för mig längre.
Blir bilden för mörk kan jag alltid använda exponeringskompensationen för att ljusa upp eller mörka ned nästa bild. Knappen brukar se ut som ett +/-
Vill jag ha snabbare slutartid ser jag till att höja ISO eller öppna upp bländaren mer.
Vrid över kameran till A eller Av. Sätt om du kan ISO på Auto. Välj sedan att fotografera porträtt med stor bländare och landskap med liten bländare. Använd exponeringskompensationen för att ljusa upp eller mörka ned nästa bild.