Polismyndigheten medger fel vid beslag av mobiler

En djurrättsaktivist fick sin mobiltelefon beslagtagen med olovlig fotografering eller olaglig fotografering som grund efter att han filmat inne på ett slakteri. På slakteriet rådde nämligen fotoförbud. Olovlig fotografering eller olaglig fotografering finns inte som brott i Sverige. Ärendet typades om till kränkande fotografering, som är ett brott i Sverige, men som handlar om någonting helt annat. Nedan kan Polismyndighetens yttrande i fallet läsas. Undertecknad har fetmarkerat de delar som behandlar filmningen.

Yttrande över klagomål mot Polismyndigheten, polisregion Öst

Inledning

Riksdagens ombudsmän (JO) har beslutat att inleda utredning beträffande polisens kroppsvisitation av JL den 25 april 2019. Visitationen genomfördes i samband med polisingripande med anledning av att ett antal personer olovligen hade trängt in på ett inhägnat fabriksområde utanför Katrineholm där ett kycklingföretag bedrev verksamhet. Polismyndigheten har uppmanats att yttra sig över den rättsliga grunden för genomförandet av kroppsvisitationen.

Bakgrund och vad som framgår av dokumentationen

En polispatrull blev beordrad till kycklingföretagets fabrik i Valla utanför Katrineholm. Där hade obehöriga personer tagit sig in på området genom att böja upp nederdelen på stängslet. När patrullen kom till fabriken stod det cirka tio personer utanför stängslet. De genomförde en tyst demonstration och höll upp skyltar som de skrivit text på.

Fabrikschefen informerade om att fem personer var inne på området och att en sjätte person hade lämnat området med en kyckling från fabriken. De obehöriga personerna hade på sig liknande kläder som personalen och när de blev påkomna inne i fabriken sade de att de var där på hygienkontroll.

På stängslet och på fabriken fanns det skyltar som visade att obehöriga inte ägde tillträde och att fotografering var förbjuden. Poliserna fick information om att de obehöriga personerna trots detta hade filmat inne på fabriksområdet. Personerna  berättade för polisen att de ville visa vad som skedde inne på aktuellt fabriksområde. Poliserna på plats tog kontakt med jourförundersökningsledaren, polisinspektör MC, som beslutade om kroppsvisitation av de personer som kunde tänkas ha fotograferat på området.

Vid kroppsvisitation påträffades en telefon. JL tillfrågades av polis att lämna över den telefon han lämnat ifrån sig, vilket han gjorde. Brottsanmälan upprättades enligt vilken JL misstänktes för olaga intrång och kränkande fotografering. Visitationen av JL genomfördes med ändamålet att utröna omständigheterna som kunde ha betydelse för utredning av brottet kränkande fotografering. Misstanken om kränkande fotografering lades ned den 10 maj 2019 med motiveringen att det saknades anledning att anta att brott som hörde under allmänt åtal hade förövats. Åtal väcktes mot JL beträffande olaga intrång och åklagaren åberopade utdrag från en Facebooksida där ett reportage som skildrar händelsen publicerats. Nyköpings tingsrätt fann det utrett att JL hade trängt in i det inhägnade fabriksområdet samt att syftet var att dokumentera  inifrån slakteriet och orsaka störningar i kycklingföretagets verksamhet. Tingsrätten dömde JL för olaga intrång och påföljden bestämdes till penningböter 1 500 kr.

Yttranden från berörda befattningshavare

Polisinspektör MC har i huvudsak uppgett följande. Beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på en föredragning per telefon av polisassistenterna TL och TB. Då framkom att fem personer hade varit inne på kycklingföretagets område samt filmat där det råder fotoförbud och gjort sig skyldiga till olaga intrång och kränkande fotografering. Utifrån de beskrivna brotten fattade han beslut om kroppsvisitation enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken för att eftersöka telefoner som hade betydelse för utredningen av brotten.

Polisassistenterna HE, TL och TB har i huvudsak uppgett följande. De blev beordrade till platsen med anledning av att personer vistades olovligt inne på området. Personerna hade även filmat kycklingverksamheten trots rådande fotoförbud. HE och TB tog ut personerna från området och identifierade dem. När poliserna fick reda på att det filmats med mobiler inne på området ringde de till jourundersökningsledaren som beslutade om kroppsvisitation för att säkra bevisning utifrån brotten olaga intrång och kränkande fotografering. De genomförde kroppsvisitation och anträffade två stycken mobiltelefoner som togs i beslag. Detta dokumenterades sedan enligt gällande rutiner och bifogades i utredningen.

Polismyndighetens bedömning

Enligt första stycket i 28 kap. 11 § rättegångsbalken får, om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet, bl.a. för att söka efter föremål som kan ta s i beslag eller för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning av brottet. I nu aktuellt fall framgår det av dokumentationen att beslutet om kroppsvisitation av JL grundades på att han utifrån omständigheterna var misstänkt för kränkande fotografering, vilket är ett brott som kan följas av fängelse. Enligt de uppgifter som poliserna lämnat i samband med JO:s utredning låg även misstanken om olaga intrång till grund för beslutet. Brottet olaga intrång kan emellertid inte följas av fängelse, såvida det inte är grovt. Varken i brottsanmälan, protokollet eller i utredningen i övrigt har det redovisats någon omständighet som pekat på att JL varit misstänkt för grovt olaga intrång. Vid en granskning i efterhand framgår det som att brottet med hänsyn till omständigheterna inte kunde betecknas som grovt. Detta uppfattning styrks av tingsrättens dom. Polismyndigheten utgår därför från att JL blev föremål för kroppsvisitation som misstänkt för kränkande fotografering.

Brottet kränkande fotografering består i att någon olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme (4 kap 6 a § brottsbalken). Brottet tar således sikte på integritetskränkande fotografering i privata sammanhang som sker i hemlighet och på vissa platser. I det nu aktuella ärendet grundades enligt uppgift misstanken om kränkande fotografering på att poliserna fått kännedom om att JL utan tillstånd och trots rådande fotoförbud hade filmat på kycklingföretagets område samt i företagets lokaler. Enbart dessa omständigheter kan emellertid inte läggas till grund för en sådan misstanke. Det har inte heller i övrigt genom utredningen framkommit att det förelåg någon konkret omständighet som talade för att JL hade begått brottet kränkande fotografering.

Mot denna bakgrund visar inte utredningen att det fanns förutsättningar att besluta om och genomföra kroppsvisitation av JL med stöd av 28 kap. 11 § rättegångsbalken.

Detta yttrande har beslutats av juristen TB efter föredragning av juristen ME. Juristen AS har deltagit i ärendets beredning.

Fotograf skickade inte sålda objektiv – döms för bedrägeri

En fotograf som varit medlem under många års tid på intressesidan Fotosidan.se dömdes i Ångermanlands tingsrätt till villkorlig dom efter att 2017 lurat två köpare på objektiv. Mannen uppmärksammades redan året tidigare i Aftonbladet efter att ha tagit betalt för en uppmärksammad ishockeybild men utan att ha levererat till fansen.

I dagarna är fotografen åter i blåsvädret efter att flertalet kunder under månader tillbaka skrivit av sig att de inte fått pengarna tillbaka efter inställda foto- och bunkerresor till Färöarna, Lofoten och Hemsö fästning.

Domen nedan behandlar enkom objektivköpen.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Bedrägeri, 9 kap 1 § 1 st brottsbalken
2017-09-15 (2 tillfällen)

Påföljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsböter 50 om 100 kr

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.

Ersättning
JL får ersättning av staten med 8 800 kr. Av beloppet avser 7 040 kr arbete och 1 760 kr mervärdesskatt.. B ska betala 1 000 kr av denna kostnad till staten.

Yrkanden m.m.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott i enlighet med följande gärningsbeskrivningar.

1.1 BEDRÄGERI

B har via en annons på www.fotosidan.se sålt ett kameraobjektiv till ND. Samma objektiv således även till BM, se åtalspunkten 2. Något objektiv har dock inte levererats till ND. Han lurade på det sättet ND att betala 2 650 kr till honom utan att ha för avsikt att leverera objektivet till honom. Det hände den 15 september 2017 på okänd plats, Sverige. B:s handling innebar vinning för honom och skada för ND.

B begick gärningen med uppsåt. Lagrum: 9 kap 1 § 1 st brottsbalken

2.1 BEDRÄGERI

B har via en annons på www.fotosidan.se sålt ett kameraobjektiv till BM. Samma objektiv såldes även till ND, se åtalspunkten 1. Via samma annons har B även sålt ytterligare 4 objektiv till BM. Några objektiv har dock inte levererats till BM. Han lurade på det sättet BM att betala 28 000 kr utan att ha för avsikt att leverera objektiven till honom. Det hände den 15 september 2017 på okänd plats, Sverige. B:s handling innebar vinning för honom och skada för BM.

B begick gärningen med uppsåt. Lagrum: 9 kap 1 § 1 st brottsbalken

Inställning

B har förnekat brott.

Utredningen i målet

Målsägandeförhör med ND och BM har spelats upp (förhören har tagits upp i samband med att en tidigare huvudförhandling ställts in enligt bestämmelserna i 46 kap 3 § rättegångsbalken):

B har hörts. Åklagaren har som övrig bevisning åberopat annons, mejlkonversationer, kontoutdrag och tjänsteanteckning angående kontakt med Postnord.

DOMSKÄL

Bakgrund B arbetar som fotograf och anordnar fotoresor, kurser m.m. Torsdagen den 14 september 2017 annonserade han ut ett antal kameraobjektiv på fotosidan.se. I annonsen uppgav han, förutom beteckning och pris på objektiven, att han var på väg till Lofoten på en veckas fotoresa och att han skulle åka natten mot lördag. Vid köp av samtliga objektiv var totalpriset 28 000 kr.

ND har berättat i huvudsak följande. Fotosidan.se är en intressesida för fotografer och där finns också en annonssida där fotoutrustning säljs. Han var på jakt efter ett Canon EF 24 mm-objektiv och såg att ett sådant fanns med bland de objektiv som B annonserade ut. Det angivna priset på 2 500 kr verkade rimligt. Han kontrollerade den hemsida som B angivit och den verkade mycket seriös. B hade också varit medlem på fotosidan i tio år. Han kontaktade B via mejl den 14 september 2017 och först skrev B att han hade en köpare som var intresserad av alla objektiven. Dagen efter, den 15 september 2017, skrev B att det objektiv som han var intresserad av var ”ledigt” om han fortfarande ville ha det. Han svarade att han ville köpa objektivet och han swishade 2 650 kr till B. 2 500 för objektivet och 150 kr för frakten. B bekräftade att han fått pengarna och skrev att han skulle ordna frakten under eftermiddagen. Han fick inget objektiv och B svarade inte på mejl. Han fick kontakt med B i början av oktober 2017 och han lovade att höra av sig, men det gjorde han inte. Han har inte fått något kameraobjektiv och inte heller några pengar tillbaka. Efteråt kom han i kontakt med bland annat BM som också köpt objektiv av B utan att vare sig få objektiv eller pengarna tillbaka.

BM har uppgett i huvudsak följande. Han såg en annons om försäljning av kameraobjektiv på fotosidan.se. Han kontrollerade säljaren som hade workshops och anordnade fotoresor. Han kontaktade säljaren, B, via telefon och bestämde sig för att köpa alla objektiven som annonserades ut. Han fick ett kontonummer som han förde över 28 000 kr till den 15 september 2017 och skrev i ett mejl till B att han gärna ville ha sändningsnummer på försändelsen för att kunna spåra den. B svarade i ett mejl att han skulle stå för frakten och att han höll på att göra bra paket. På morgonen den 16 september 2017 fick han ett mejl där det stod att pengarna hade kommit fram och att dottern skulle skicka samma dag. Efter detta fick han inte kontakt med B. Han fick inga sändningsnummer, inga objektiv och inte heller pengarna tillbaka. När han skrev på Fotosidans forum fick han klart för sig att även andra personer köpt saker av samma säljare utan att få det som köpts levererat.

B har uppgett i huvudsak följande. Han skulle byta fotoutrustning och sålde därför ut fotoutrustning som han haft i sitt tidigare bolag. Det var många som hörde av sig med anledning av annonsen på Fotosidan.se. Han hade en köpare i Lund som ville köpa alla objektiv, men det var en del märkliga turer och han beslöt sig för att inte genomföra affären eftersom han var tveksam till om köparen var seriös. ND och BM hörde också av sig. Eftersom båda ville köpa objektivet på 24 mm så sålde han ett annat likadant objektiv för att båda skulle kunna köpa ett objektiv. Han gjorde i ordning paketen innan han åkte till Norge. Hans dotter lämnade in paketen på postinlämningen på Coop i Härnösand. Han fick inga inlämningskvitton eller spårningsnummer. Han har letat efter kvittona när han kom hem, men har inte hittat några. Han vet inte vad som hänt med paketen, om de kommit fram eller om posten slarvat bort dem. Han har kontaktat Postnord via telefon och försökt spåra paketen, men det är svårt när det inte fanns spårningsid. Han har inte haft för avsikt att lura någon.

Tingsrättens bedömning

ND och BM, som inte var bekanta sedan tidigare, har båda lämnat klara, trovärdiga och tillförlitliga uppgifter. Deras uppgifter stöds av mejlkonversationer och uppgifter om överföringar av pengar.  uppgifter om vad som hänt sedan ND respektive BM fört över pengarna till honom är att han gjort i ordning paket som hans dotter ska ha lämnat in för postbefordran. Det saknas kvitton på inlämnade paket. Tingsrätten finner att B:s uppgifter framstår som en efterhandskonstruktion särskilt mot bakgrund av att det varit lätt för honom att, med kvitton eller annat, visa att paket lämnats in. Han har inte heller betalat tillbaka de pengar som ND och BM betalat in till honom. Tingsrätten finner därför att det är styrkt att B lurat ND och BM att betala in beloppen till honom. Förfarandet har inneburit vinning för B och skada för ND och BM. Gärningarna är att bedöma som bedrägeri.

Påföljd

B förekommer under ett avsnitt i belastningsregistret. Den gärningen ligger nästan tio år tillbaka i tiden och påverkar inte bedömningen i det nu aktuella fallet. Frivården har uppgett att B kallats till möte, men att han inte kommit till mötet och inte hört av sig. Kriminalvården kan därför inte lämna något påföljdsförslag.

B har uppgett att han nu arbetar i Norge åt ett norskt bolag. Hans ekonomi försämrades i slutet av 2017, efter de nu aktuella händelserna, då han och hans familj fick ett krav från hans svärmors förvaltare som ansåg att de felaktigt fått pengar från svärmodern. När han nu besöker Sverige bor han hos sin mor.

Tingsrätten finner att B lever under ordnade förhållanden. Gärningarna har inte ett sådant straffvärde att det är oundgängligen påkallat med ett fängelsestraff utan påföljden kan stanna vid en villkorlig dom i förening med dagsböter.

Övrigt

B döms för brott med fängelse i straffskalan och ska därför betala 800 kr till Brottsofferfonden.

JL tillerkänns yrkad ersättning. B:s ekonomiska förhållanden bedöms vara sådana att han ska betala tillbaka delar av försvararkostnaderna till staten.

Tysk cyklist frias från obehörigt tillträde till skyddsobjekt vid Vidsel

Robotförsöksplats Norrland

En tysk turist skulle cykla från Tyskland till Nordkap för att därefter ta flyget hem. Vid Vidsel cyklade han in på skyddsobjektet Robotförsöksplats Norrland. Han såg skyddsobjektsskylten på vägen in men trodde den betydde att man skulle stanna upp och läsa på skylten. Den överstrukna kameran på skylten tolkade han som att man inte skulle störa samerna. Mannen friades eftersom han inte förstod och domen finns nedan att läsa.

Luleå tingsrätt B 3677-18

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305) 2018-08-02

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för obehörigt tillträde till skyddsobjekt, ringa brott, enligt det följande.

B har obehörigen berett sig tillträde till Robotförsökplats Norrland, RFN, skjutfält som är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen. Det hände den 2 augusti 2018 på RFN skjutfält, Vidsel, Arvidsjaurs kommun.

Brottet bör bedömas som ringa då intrånget skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet samt då intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet.

B begick gärningen av oaktsamhet.

Lagrum: 7 § 1 st och 30 § 2 st skyddslagen (2010:305)

B har medgett de faktiska omständigheterna men bestritt ansvar för brott då han saknat uppsåt, eftersom han aldrig hade gått in på området om han vetat att det varit ett skyddsobjekt.

Målet har med stöd av 45 kap. 10 a § första stycket 3 p rättegångsbalken avgjorts utan huvudförhandling.

UTREDNINGEN

Åklagaren har som bevisning åberopat B:s egna uppgifter samt polisens händelserapport, försvarsmaktens interna utredning och fotografi av hans ID-kort.

B har i skrivelse till tingsrätten uppgett i huvudsak följande. Han förstod inte att området var ett skyddsobjekt och han hade aldrig gått in på området om han förstått det. Han har varit på cykelsemester från Tyskland med slutmålet Nordkap i norra Norge. Han förstår inte svenska. Han kom till en bom som gick över vägen och var låst, han trodde den var för biltrafik eftersom det inte fanns något staket och att man med lätthet kunde gå eller cykla förbi. Det fanns en skylt som det stod något på svenska på samt en symbol med en hand och en skylt med fotoförbud. Han tolkade handen som att man skulle stanna upp och läsa skylten och att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. Han uppfattade aldrig området som militärt. Han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera, en cykelapp, ”Komoot”, och en app med kartor, ”Google Maps”, som båda föreslog denna väg och inte nämnde någonting om att området var militärt. När han kom till en sjö mötte han en man som berättade att det var militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han snabbast kunde ta sig från området. Han tog vägen och mötte längs den en bil från ”Stenly Security” med två män i, han frågade männen om det var den bästa vägen och de sa ja. När han kom till en bom fanns det skyltar på engelska som sa att man skulle ringa ett nummer om man åkte ut från området. Han ringde numret och mannen som svarade berättade att han skulle fortsätta på vägen och att en bil från Securitas skulle möta upp honom. Han har tagit några semesterbilder i området, på sjöar, åar och träd.

Åklagaren har för sin del anfört att B:s uppgift om att intrånget skett av misstag styrks av dennes Instagramkonto. Veckan före, under och efter händelsen har ingen provverksamhet genomförts och fältet har varit öppet för de som har tillträde, d.v.s. medlemmar ur jakt- och fiskeklubbar och renskötare. Mot denna bakgrund bedöms intrånget på sin höjd medfört försumbara störningar av verksamheten vid skyddsobjektet. Intrånget har dessutom varit kortvarigt, skett av oaktsamhet och utan direkt avsikt att åsidosätta tillträdesskyddet för objektet. Brottet bör därför bedömas som ringa.

Eftersom målet avgörs utan huvudförhandling så grundas tingsrättens dom på vad som framgår av handlingarna.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNINGAR

Det har framgått att B tagit sig in på RFN skjutfält, som är ett militärt skyddsobjekt enligt skyddslagen. Åklagaren har påstått att B gjort detta av oaktsamhet.

B har invänt att han inte förstod att området var ett skyddsobjekt och att han aldrig gått in på området om han förstått det. Frågan i målet är därmed om B varit oaktsam i förhållande till att området varit ett skyddsobjekt.

Oaktsamhet finns i två varianter: medveten respektive omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet kan sägas innebära en misstanke om risken (att området var skyddsobjekt med tillträdesförbud) medan omedveten oaktsamhet kan sägas innebära frånvaro av misstanke, men att man borde ha misstänkt risken.

B har inte varit medvetet oaktsam

B har sett en bom med en skylt med en hand och en överstruken kamera på samt text på svenska – ett språk han inte behärskar – och tolkat detta som att man ska stanna och läsa om fotoförbud för att inte störa samerna i området. Han har senare av servicepersonal blivit informerad om att han befunnit sig på militärt skyddsområde samt fått närmaste väg ut förklarad för sig. Han har då omedelbart följt instruktionerna och tagit närmaste väg ut från området. Då han anlänt till utfarten har han läst en skylt på engelska och följt uppmaningen på skylten – att ringa till vakten vid passage – samt följt dennes instruktioner. Dessa förhållanden talar med styrka för att B inte insett risken att området var militärt skyddsområde. Han har därför inte varit medvetet oaktsam.

B har inte heller varit omedvetet oaktsam

Vid bedömningen av om någon varit omedvetet oaktsam är den första frågan vad gärningsmannen kunde ha gjort för att komma till insikt, samt om han haft förmåga och tillfälle att göra detta. Därefter ska prövas om det kunde begärts av honom att han skulle ha gjort det.

Enligt tingsrättens mening kan det inte begäras att en utländsk cykelturist ska översätta alla skyltar han stöter på i skogen och inte förstår, om inte symbolerna på skylten eller omständigheterna i övrigt ger anledning att anta att det behövs. En vägbom i kombination med en hand och en överstruken kamera ger inte skälig anledning att anta att området är ett militärt skyddsobjekt med tillträdesförbud och att det är straffbart att passera bommen. Det är därmed inte rimligt att begära av B att han skulle ha översatt texten på skylten. Han kan därför inte heller anses ha varit omedvetet oaktsam.

Eftersom B därmed sammanfattningsvis inte varit oaktsam på det sätt som krävs för straffansvar ska han frikännas.

Delar ur förundersökningsprotokollet

Förhör med LA

LA arbetar som skyddsvakt på RFN. Han jobbar åt Securitas i Linköping i vanliga fall, som skyddsvakt, han jobbar extra på sommaren åt Securitas på RFN. Han har jobbat som vakt i 29 år.

Det här hände på provområdet, ett 7 x15 mil stort område.

Larmtekniker larmade – teknikern hade mött tysken B på en grusväg. Teknikern talade om för B att han kommit fel, visade vilken riktning han skulle ta sig ut och sen larmade teknikern.

LA tog en bil och åkte upp i riktning mot B, en annan kollega tog en annan väg och bil. Det tog uppskattningsvis 30-40 minuter att ta sig upp där B var. Under den tiden hade B lytt rådet och tagit sig till närmsta utfart där det finns kamera som filmade honom när han kom.

B fotade skyltarna vid vägbommen. En av skyltarna hade ett telefonnummer uppskrivet och B ringde det numret, B pratade knagglig engelska på telefon med en kollega till LA och B ber om ursäkt.

B hinner en knappt en kilometer då LA hinner upp honom, B är då utanför skyddsområdet.

LA konfronterar B. B ber om ursäkt. B hade en mobiltelefon i handen med en gps igång. LA skymtade B:s ungefärliga färdväg i telefonen. B hade enligt GPS:en kommit in via en bakväg, som nästan bara används av samer.

B berättade att han sett skyltarna och att han trodde det var informationsskyltar. LA berättar att det är klassiska skyddsobjektsskylten. LA tror att det bara står på svenska på skyltarna.

Då de står där kommer en bil kommer dånande förbi, en polskregistrerad skåpbil. I vanliga fall hade LA velat kontrollera den men nu var han upplåst med B. B såg att LA reagerade. De fortsatte prata. LA såg en liten GPS fastmonterad på cykeln. På cykelhjälmen hade han ett fäste för en GoPro-kamera, GoPro-kameran hade han i cykelväskan, ganska långt nerpackad, B sa att han inte använt GoPro-kameran på länge.

LA tyckte det tysken berättade verkade stämma. LA fann ingen anledning att tvivla på B.

LA meddelade RFN-basen vad som hänt. Just då hade LA ingen tanke på frihetsberövande.

Sen tog polisens vakthavande beslutet att B skulle transporteras till Luleå. LA var lite tveksam och bollade det vidare till deras närmsta chef som sa att de hade gjort rätt, beslutet var fattat av polis. LA har aldrig varit med om detta tidigare. B låste cykeln och så ställde de den i skogen, gömd. Det var en ganska dyr cykel. B hade lånat cykeln vad LA förstod det som.

B berättade på väg till Luleå att han träffat en man vid en sjö, inne på området, som sagt åt honom att han inte fick vistas där och han skulle ta sig därifrån kortast väg. LA berättar att en del anställda kan vistas inom området under lugnare perioder. Det kan ha varit en anställd B träffade.

B borde kunna säga när han passerade bommen och tog sig in i området, när LA frågade honom kunde han inte riktigt svara på det

Förhör med DN

DN jobbar som servicetekniker på Stanley Security som utfört jobb på RFN.

DN har arbetat på företaget sedan 2014, innan dess har han jobbat 10 år som skyddsvakt, DN är väl bekant med området och vet vad som gäller där.

DN och hans kollega SÅ hade gjort några kontroller och när det är på väg från en plats till en annan får de syn på en cyklist på grusvägen och det hör inte till det normala. De stannade vid cyklisten och mannen på cykeln pratade inte svenska. DN:s kollega SÅ, förklarade på engelska för mannen att han inte fick vara på området.

Mannen ursäktade sig. DN säger att mannen var på väg i riktning för att ta sig ut från området. DN säger att om mannen fortsatt rakt fram så hade han kommit ut från området, mannen var omkring 1 ½ mil från att ta sig ut via en av utfarterna.

DN:s uppfattning var att mannen hamnat fel men samtidigt förstår inte DN hur mannen kunnat hamna där av misstag. På bilvägarna, grusvägarna är det skyltat på olika språk och tydliga symboler, säger DN.

DN uppfattade det som att mannen förstått att det var fotoförbud men inte att det var förbjudet att komma in på området.

DN och hans kollega träffade inte på någon annan människa. Det finns stugor där det kan finnas folk ibland, personal som är och fiskar och som får vistas därinne.

DN uppfattade det som att mannen hade träffat på en annan person inne på området och fått veta att han inte fick vara där.

DN såg att mannen hade en cykeldator på cykeln, DN såg inte att mannen hade en mobiltelefon eller kamera med sig. DN rapporterade in det till RFN och de körde sedan vidare och de såg inget annat som avvek.

Förhör med B 2018-08-02

B blev informerad om att han har rätt att vara tyst och att han har rätt till försvarare.

B erkänner brottet men att han inte hade uppsåt till det och om han hade vetat att det var ett skyddsobjekt så hade han aldrig gått in dit.

På frågan om han visste om att det var förbjudet att vara på området han befann sig på svarar B att han inte visste det då.

B berättar att han är på cykelsemester från Tyskland och att hans slutmål är Nordkap i Norge. B planerar att vara där den 20 augusti. B berättar att han har bokat flyg från Norge till Tyskland den 29 augusti. B säger att han startade sin resa den 26 juni.

B berättar att han idag vid ca 12 tiden kom till en bom som gick över vägen och som var låst. B berättar att han trodde att bommen bara var till för bilar eftersom det inte fanns något staket och att med lätthet gick att gå eller cykla förbi. B berättar att det vid bommen fans en skylt som det stod något på svenska och en skylt med en hand på och den tolkade han som att man skulle stanna upp och läsa skyltarna. Sen var det också en skylt som sa att det var fotoförbud. B berättar att han trodde att fotoförbudet var för att man inte skulle störa samerna. B berättar att han aldrig uppfattade området som militärt.

B berättar att han har två appar på telefonen som hjälper honom att navigera. En som är för cyklister och en med kartor. B berättar att appen som är för cyklister heter Komoot och att det var den som hade förslagit vägvalet förbi bommen. B berättar att han bara ville fortsätta längs rutten till Jokkmokk.

B berättar att när han kom till en sjö så kom det fram en man som berättade att det var ett militärt område och att han inte fick vara där. Mannen visade honom på en karta hur han enklast skulle ta sig från området. Mannen berättade att han inte kunde fortsätta mot norr utan då skulle han bara komma till ett staket utan han skulle ta vägen mot syd.

B berättar att han gjorde som mannen sa och började cykla mot syd. Han mötte en bil med två män i På bilen stod det Stenly Security. Han frågade dem om det var bästa vägen och de sa ja. B berättar att han cyklade vidare tills han kom till en bom. Där fanns det skyltar på engelska. På skylten stod det att man skulle ringa ett nummer när man for ut från området. B berättar att han ringde och att mannen berättade att han skulle fortsätta efter vägen och då skulle en bil från Securitas möta honom. B berättar att det var de i bilen som grep honom och körde honom till polisstationen.

På frågan om han tog några bilder på området så berättar B att han gjorde det. B berättar att han tog semesterbilder på sjöar, åar och träd.

B berättar att han inte såg någonting som antydde att han var på ett militärt område.

B berättar att förslaget till rutten kom från cykelappen och att han markerat rutten i GPS:en.

B berättar att det inte var meningen att ställa till det. B berättar att han gör anspråk på allt som är beslagtaget och att han inte kan fortsätta sin resa utan telefonen.

Förhör med B 2018-12-19

B hörs via tysktalande telefontolk i trepartssamtal. B och tolken förstår varandra väl.

B har sedan tidigare fått förundersökningsprotokollet mejlat till sig och tagit del av detta.

Han tillfrågas och uppger att han inte har några frågor rörande utredningen, ingen erinran.

Han informeras att åklagaren har för avsikt att lämna in en stämningsansökan till Luleå Tingsrätt med begäran att domstolen avgör målet på de handlingar som är redovisade/presenterade i ärendet.

Han förstår innebörden i detta och är beredd att acceptera domstolens utslag och e.v. påföljd.

Okänd drönare flög över Forsmark

Drönare vid solnedgång

Uppdaterat: Även torsdagen 31 oktober flögs en drönare under kvällen vid Forsmark. Polispatrull och helikopter sökte utan resultat.

Under fredagskvällen den 25 oktober observerades en drönare över kärnkraftverket och skyddsobjektet Forsmark. En polispatrull åkte till platsen men fann ingen drönarförare.

Forsmark är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud och har dessutom ett restriktionsområde mot luftfarkoster som sträcker sig från marken upp till 2000 fot. Från nästa år ska det bli lagligt för skyddsvakter att oskadliggöra obemannade luftfarkoster som befinner sig i närheten eller ovanför skyddsobjekt.

Bilden på drönaren ovan har inget med aktuellt fall att göra.