Filmning på vårdcentral blev ”kränkande fotografering” på Twitter och i tidning

”Tumult när vaccinmotståndare bröt sig in på vårdcentral i Västerås” skrev SVT den 23 september 2021 efter att vaccinmotståndare intervjuat ungdomar vid en vaccinmottagning.

Polisen upprättade följande notis:

”23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås

Flera personer misstänks för olaga intrång och ofredande. Polis beordras till en vaccinationslokal i Kopparlunden med anledning av en en demonstration. På plats får patrull uppgifter om att fem personer, män och kvinnor i 50-75-årsåldern, tagit sig in i lokalen.

En av personerna, en kvinna i 70-årsåldern, bedöms uppträda ordningsstörande och omhändertas med stöd av polislagens paragraf 13.

I samband med ingripandet skadar sig en polis i handen och tvingas uppsöka sjukvård. Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Anmälningar gällande olaga intrång och ofredande kommer att skrivas.”

Samma dag gick man från Polismyndigheten ut på Twitter och skrev:

23 september 11:36, Olaga intrång, Västerås Flera personer misstänks för olaga intrång och kränkande fotografering.

Läkartidningen skrev:

”Kvinnan är misstänkt för våldsamt motstånd. Därtill har polisanmälningar gjorts om olaga intrång, kränkande fotografering och ofredande.”

Ur polisanmälan

Fritext

Polis kallades till platsen för vaccination vid Kopparlunden Legeringsgatan i Västerås med anledning av att obehöriga personer trängt sig in eller var på väg in för att störa vaccinationsverksamheten. Dessa misstänkta har även filmat och fotograferat i lokalerna trots förbud mot detta samt tillsägelse från personal och väktare på plats.

Brottet

Ofredande genom fotografering/filmning av privatpersoner i lokal där vaccination utförs.

Olaga intrång i lokalen där de ej har tillträde.

Vad är kränkande fotografering?

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år. 

Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

Kränkande fotograferingen ska ske dolt för den drabbade. Att man inte gillar att bli fotograferad eller eller att man har ett lokalt fotoförbud har ingenting med kränkande fotografering att göra. Enligt Brottsförebyggande rådet är maktutövning den vanligaste orsaken till kränkande fotografering:

”Fotograferingen kan vara ett sätt att trakassera en ex­partner, mobba en klasskamrat eller förstärka ett pågående sexuellt övergrepp. Interaktionen kan också bestå i att gärnings­personen efteråt försöker utpressa den fotograferade personen genom hot om att sprida avklädda bilder och ge målsägaren ”dåligt rykte”. Fotograferingen kan också motiveras av att en gärningsperson vill sprida bilderna till sina vänner, och på så sätt få status bland dem.”

En film från tillfället med vårdcentralen släpptes och vid 04:40 bör händelsen med filmningen visas. Ingenting där visar någonting som skulle kunna vara i närheten av kränkande fotografering.

Fotografering vid vårdcentraler, vad gäller?

2011 kom Sveriges kommuner och Landsting fram till att man får ha generella förbud mot ljud- och bildupptagningar på sjukhus. Man skrev att privatpersoner som filmar andra kunde vid publicering begränsas med den dåvarande personuppgiftslagen. Den ersattes 2018 med dataskyddsförordningen.

Vad konsekvensen att som privatperson filma och fotografera inne på sjukhus där fotoförbud råder står det mindre om, utan det får i så fall gå som olaga intrång om man kvarhåller sig där man inte har rätt att befinna sig. Precis som det står i polisanmälan.

 

Säkerhetsansvarig fotade inne hos SÄPO

En högt uppsatt säkerhetsansvarig hos en tidningskoncern hade tisdagen 2020-10-20 ett möte hos Säkerhetspolisen i Solna. Medan han väntade passade han på att ta en bild inne i Säkerhetspolisens lokal för att skicka till en vän som tidigare jobbat där. Detta trots att byggnaden är ett skyddsobjekt med avbildningsförbud. Tilltaget uppmärksammades och mannen dömdes 2021-09-30 i Solna tingsrätt till att betala 39 200 kr.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-10-20

Påföljd m.m.
Dagsböter 40 om 960 kr

Sekretess
Sekretessen enligt 18 kap 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna i fotografier som finns på sid. 9-11 i tingsrättens aktbilaga 2 och s. 4-6 och s. 8-10 i tingsrättens aktbilaga 17 ska bestå i målet.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har, såsom hon slutligen bestämt sin talan, yrkat ansvar å B i enlighet med domsbilaga 1.

B har vidgått att han tagit ifrågavarande fotografi i Säkerhetspolisens lokaler, men bestritt ansvar för brott på såväl objektiv som subjektiv grund.

Han har vidare till sitt fredande anfört att skyltningen invid och i Säkerhetspolisens lokaler inte är korrekt utformade vad angår förbud mot avbildning av receptionen därstädes. Hans handlande kan därför inte anses straffbar på objektiv grund. I vart fall har han saknat uppsåt till brottslig gärning och har heller inte varit oaktsam. B har, för den händelse frikännande dom meddelas, yrkat ersättning för sina försvararkostnader.

UTREDNINGEN

B har hörts. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med skyddsvakten VL. Den av åklagaren i den reviderade bevisuppgiften angivna skriftliga bevisningen har gåtts igenom, varvid åberopade fotografier förebringats inom stängda dörrar.

B har som skriftlig bevisning åberopat Försvarsmaktens skyddsföreskrifter, (FFS 2010:5).

B har berättat följande.

I sin tjänst som säkerhetschef vid [tidningskoncern] har han emellanåt sammanträden angående personskyddsfrågor med företrädare för Säkerhetspolisen. Ifrågavarande dag hade han ett inbokat möte i Säkerhetspolisens lokaler kl. 16:30.

Han anlände till Säkerhetspolisens högkvarter i god tid. Han observerade inte den gulröda förbudsskylten till vänster om entrédörrarna. Han lade heller inte märke till den vita förbudsskylten, i form av en s.k. vepa, som stod uppställd i receptionen. Inne i receptionen anmälde han sig hos vederbörande skyddsvakt och släpptes in i ett inre receptionsutrymme, där han ånyo anmälde sig för en skyddsvakt. Han slog sig ner i en soffa, dock inte den soffa som på ett fotografi synes omedelbart till höger om den vita vepan. Han lade inte märke till någon vepa. F.ö. är han relativt obekant med skyddsobjekt; han vet naturligtvis vad ett sådant är men gjorde ingen koppling mellan detta begrepp och Säkerhetspolisen. Då han hade gott om tid till tidpunkten för mötet sysslade han med sin mobiltelefon och tog ett foto. Han sände en bild via meddelandeapplikationen ”Whatapp” till en kamrat, en f.d. polisman som tidigare tjänstgjort inom Säkerhetspolisen. Syftet var att sända en skämtsam hälsning a la ”På spåret”, och att kamraten borde känna igen det stället fotot föreställde. Skyddsvakten ingrep och småningom anlände polis. Han medtogs till förhör på polisstationen i Solna. Kamraten har senare låtit hälsa att hans agerande inte var helt genomtänkt.

VL har upplyst detta.

Han har tjänstgjort hos Säkerhetspolisen i två år. Under denna tid har skyltningen angående olika förbud utom och inom byggnaden varit densamma. Aktuell dag iakttog han den tilltalade ta ett fotografi i lobbyn. Han ingrep och frågade ”du vet väl att du inte får fota härinne?”. B svarade då ”ja, jag skulle bara skicka en bild till en kollega”.

DOMSKÄL

Skuld

B har med stöd av Försvarsmaktens skyddsföreskrifter invänt att förbudsskyltningen invid och inne i Säkerhetspolisens byggnad inte är korrekt och ansvar därför inte kan komma ifråga på objektiv grund.

Tingsrätten konstaterar att Länsstyrelsen i Stockholms län i beslut av den 7 februari 2013 om skyddsobjekt avseende Säkerhetspolisens huvudkontor i Solna hänvisar till Försvarsmaktens skyddsföreskrifter vad angår uppsättning av skyltar och dessas utformning.

Tingsrätten anser sig också kunna konstatera att utformningen av den förbudsskylt, vilken anbringats på fasaden omedelbart till vänster om entrédörren till Säkerhetspolisen är överensstämmande med vad som föreskrivs i FFS 2010:5. Den aktuella förbudsskylten föreskriver att det råder ett allmänt förbud att fotografera skyddsobjektet ifråga. Tingsrätten anser det uppenbart att ordalydelsen av fotografiförbudet inbegriper såväl foton tagna av skyddsobjektet utifrån som foton tagna inuti skyddsobjektet. Tingsrätten utesluter att B inte lagt märke till denna skylt i samband med inpasseringen till Säkerhetspolisen. Därtill måste han väl inne i lokalerna påmints om gällande förbudsföreskrifter på den vepa, ehuru inte utformade enligt Försvarsmaktens föreskrifter, som mycket synligt utplacerats i receptionen. Tingsrätten kan inte ta till sig att B, en erfaren man i säkerhetsbranschen, inte heller lagt märke till detta plakat.

Således finner tingsrätten att såväl de objektiva som subjektiva rekvisiten för handlandets straffbarhet är uppfyllda.

Däremot finner tingsrätten inte det tillförlitligen utrett att B handlat med uppsåt. Hans agerande får anses vara oaktsamt. Han ska således dömas för att av oaktsamhet begått den åtalade gärningen. Påföljd Påföljden ska bestämmas till dagsböter. Övrigt B ska erlägga lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

Sekretessen beträffande de fotografier som förevisats bakom stängda dörrar ska alltjämt bestå.

Frias av Umeå tingsrätt efter publicerade drönarfilmer

En drönarpilot anmäldes för att ha publicerat filmer från luftfarkost utan att inneha spridningstillstånd. Han friades i Umeå tingsrätt men domen överklagades till hovrätten där han 2022-02-25 dömdes till 64 000 kr i dagsböter. Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Brott mot lagen om skydd för geografisk information, 9 § och 12 § lagen (2016:319) om skydd för geografisk information 2020-09-02 — 2021-05-19 (20 tillfällen)

YRKANDEN M.M

Åklagaren har begärt att tingsrätten ska döma B för 20 fall av brott mot lagen om skydd för geografisk information. Åklagaren påstår att följande har hänt. B har spridit sammanställningar av geografisk information avseende svenskt territorium, som inhämtats från luftfartyg genom fotografering/filmning, utan att ha tillstånd till det. Det hände vid 20 tillfällen under perioden den 2 september 2020 till den 19 maj 2021 i Sverige enligt nedan.

B begick gärningarna med uppsåt. Lagrum: 9 § och 12 § lagen (2016:319) om skydd för geografisk information

B har förnekat att gärningarna utgör brott.

DOMSKÄL

I lag (2016:319) om skydd för geografisk information finns bestämmelser till skydd för uppgifter av betydelse för totalförsvaret. Lagen innehåller bestämmelser som bl.a. begränsar rätten till spridning av en sammanställning av geografisk information (1 §). De kursiverade orden definieras i lagen.

Geografisk information är lägesbestämd information om förhållanden på och under markytan samt på och under sjö- och havsbotten. Geografisk information i form av avbildning, beskrivning eller mätning är en sammanställning av geografisk information (2 §).

Vidare framgår det av 9 § första stycket att det som utgångspunkt är förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information 1) om förhållandena i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, men undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller 2) över andra delar av svenskt territorium om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. I andra stycket står det att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (för filmerna i detta mål är Lantmäteriet tillståndsmyndighet) i enskilda fall får besluta om tillstånd till spridning. I tredje stycket framgår i vilka fall ett sådant tillstånd ska lämnas. 10 § innehåller några undantag från spridningsförbudet, vilka inte gäller filmerna som B är åtalad för att ha spridit.

Själva lagen innehåller inga fler generella undantag från kravet på tillstånd för spridning. Men av 12 § andra stycket förordning (2016:320) om skydd för geografisk information framgår att exempelvis Lantmäteriet får meddela sådana undantag. Sådana undantag finns i 2 kap. 3 § Lantmäteriets föreskrifter (LMFS 2016:1) om spridningstillstånd för sammanställningar av land-geografisk information (ändrad genom LMFS 2016: 3 och 2017:2). Undantag gäller exempelvis för sammanställningar över offentliga platser enligt ordningslagen, bostadsbyggnader och grustäkter – men i många fall lär filmer som skapats med hjälp av drönare innehålla ytterligare information än till exempel enbart film av en grustäkt som sådan.

Enligt tingsrätten är det utrett att B har spridit drönarfilmer via sin kanal på Youtube vid de tillfällen som åklagaren har antecknat i gärningspåståendet. Filmerna är sammanställningar av geografisk information i den mening som begreppen har i lagen om skydd för geografisk information. Åklagaren har visat videoklipp och skärmdumpar och utifrån dessa bedömer tingsrätten att ingen av filmerna faller under undantagen i Lantmäteriets föreskrifter. Det är även Lantmäteriets bedömning efter att den myndigheten har tagit del av filmerna, enligt ett skriftligt svar på polisens frågor.

Vidare framgår det av Lantmäteriets svar att B inte hade sökt tillstånd för spridningen av någon filmerna. En annan person sökte – och fick – tillstånd för att sprida drönarfilmen som lades ut på Youtube den 7 januari 2021 och som visar bland annat de s.k. Tobleronehusen på Ersboda, Umeå. Det tillståndet beviljades den 12 januari 2021, dvs. efter att B redan hade spridit filmen. Om det inte fanns något sådant tillstånd den 7 januari 2021 var alltså spridningen otillåten. Hur det är med den saken är dock oklart.

Det framgår inte tydligt av lagtexten med anslutande förordning och föreskrifter om Lantmäteriet beviljar tillstånd till en viss person att sprida en viss sammanställning geografisk information, eller om den lämnar tillstånd att sprida sammanställningen som sådan – så att alla kan sprida sammanställningen när den väl har blivit godkänd. Det verkar i alla fall vara på det senare sättet som Lantmäteriet tillämpar bestämmelsen och det finns en viss logik i det.

Man kan förstås fråga sig hur sannolikt det är att någon skulle söka tillstånd för att sprida B:s filmer. Allra helst innan han själv hade hunnit sprida dessa. Till saken hör att, om tingsrätten förstår B rätt, Lantmäteriet inte har varit överbelastat med ansökningar om tillstånd. I alla fall inte fram till nu och detta mål. Men åtminstone en person har gjort en sådan ansökan, för en av B:s filmer, och enligt i den utredning som Lantmäteriet har gjort understryker den myndigheten noggrant att den inte kan utesluta att andra personer har sökt och beviljats tillstånd att sprida dessa filmer. Här bör tilläggas att B har uppgett att det har hänt att han filmat på andras uppdrag och att de kan ha ansökt om tillstånd för spridning av filmerna.

Som tingsrätten förstår Lantmäteriets utredning de bara letat efter ansökningar gjorda av B i eget namn eller för sitt företags räkning. Det är en utredning som har gjorts efter polisens förfrågningar. Hur frågorna var ställda känner inte tingsrätten till, och det är inte helt klart vilka möjligheter till sökningar efter tillstånd som finns i Lantmäteriets databaser. Av myndighetens föreskrifter framgår dock att det till en ansökan ska lämnas bl.a. uppgifter om koordinater, lägesrelaterade referenser m.m. Och i den ansökan som en annan person har gjort står det ”Geografisk Referens Tobleronehusen, Ersboda, Umeå, Västerbotten, N: 7092126 E: 761387 H: 38”. Hur Lantmäteriet hittade denna ansökan framgår inte – men det verkar inte ha varit efter en sökning på B:s namn eller namnet på hans företag. Och då kan man fråga sig om utredningen är tillräckligt robust för att utesluta att någon eller kanske några av filmerna hade tillstånd för spridning.

Med detta sagt framstår som snudd på uteslutet att andra personer skulle ha sökt tillstånd för samtliga filmer. Samtidigt kan det inte uteslutas att någon film hade fått tillstånd. Med detta sagt kan man fråga sig om B kan dömas för att vid ett antal tillfällen under tiden den 2 september 2020–19 maj 2021 utan tillstånd ha spridit sammanställningar av geografisk information. I det här fallet bedömer dock tingsrätten att spridningen av de olika sammanställningarna är olika brott, ungefär som om någon påstås ha begått 20 stölder. Om tingsrätten i det senare exemplet inte hade kunnat utesluta att tjuven i själva verket hade tillstånd att ”ta det tagna” i ett fall, ett par fall eller kanske tre fall – men att det var osäkert i vilka – hade det nog varit svårt att döma hen för någon av stölderna. Stöld är visserligen stöld, medan det här åtalet gäller något annat. Principen torde dock var densamma, vilket innebär att B frikänns helt.

Reklamfotograf åtalas för barnpornografi

Vågskål

En reklamfotograf och tidigare kameraambassadör i Stockholmsområdet åtalades vid Attunda tingsrätt i början av september för barnpornografibrott och utnyttjande av barn för sexuell posering.

I samband med en fotografering 2014 för en ungdomstidning fortsatte fotograferingen mer avklätt i en bastu där fotografen bjöd två flickor, 15 och 14 år, på alkoläsk. Bilderna spreds sedan i sexchattar där fotografen skröt om hur unga flickorna var.

Åklagaren har yrkat på att fotografens hårddiskar, datorer samt mobiltelefon förverkas.

Del ur förhöret med en målsägande A

Det var inte uttalat i förväg vad de skulle ta för slags bilder. Detta var första gången av två tillfällen som de fotograferades. Första bilderna han tog så hade de på sig trasiga byxor och bh och de fotades vända mot kameran. Efter det ville fotografen att de skulle stå i trosor och bh, svankandes mot en vägg och de fotades bakifrån. När de hade kommit dit till studion hade fotografen en påse med trosor från Victorias Secret, som är dyra trosor, som han sa att de fick välja ut vilka de skulle ha på sig.

Andra gången de kom dit för att fotograferas så såg hon bastun. A berättar att fotografen var ”orolig, nojig” för en person som han delade kontoret med, var på kontoret. A och C sminkade sig.

Bastun låg i anslutning till kontoret, antingen så kom man dit från studion eller så behövde man gå in i porten bredvid för att komma dit. Men när de gick dit [maskat] fotografen att de skulle vara tysta så inte hans arbetskamrat märkte något.

A säger att fotografen hade kommit med förslag innan, på Instagram, det var planerat att de skulle fotograferas avklätt, det var det som fotografen ville. A tror hon hade bh på sig. Han erbjöd A och C alkohol, hon säger att det ”var väl” för att hon och C ”skulle släppa loss och våga mer”. Hon drack ca en burk Kopparbergs cider. Han drack inte själv, utan bara A och C.