Kategori: Fototips

Publicerat

Fototips del 7 – Vitbalans

En av de stora fördelarna med digitala kameror jämfört med analoga är vitbalansen. Hos de analoga kamerorna är man tvungen till att ha en specifik filmrulle beroende på i vilket ljus man fotograferar i. Detta eller att använda ett färgfilter framför linsen för att kompensera för fel färgtemperatur. Med en digitalkamera kan man själv sätta värdet antingen före (jpg) fotograferingen eller efter fotograferingen (raw). I bägge fallen kan man dessutom låta kameran bestämma vitbalansen själv.

Färgtemperatur mäts i Kelvin och baseras på en svartkropp som hettas upp tills den avger färger, precis som volfram hettas upp och avger en viss färg när det sitter som glödtråd i en glödlampa. Beroende på temperatur avger svartkroppen olika färger. Vid 1200 K är det ett rödaktigt ljus medan det vid 7000 K och däröver avger blåaktigt med övergång till vitt.

Några bildexempel:

Ljuset har en färgtemperatur på 5400 K. D.v.s. den färgtemperatur som gäller när solen står som högst en molnfri dag.

På grund av molnen blir färgtemperaturen åt det blåare hållet och man måste hålla vitbalansen på runt 6200 K.

De två bilderna ovan är från samma fotografi med vitbalans som enda skillnad. Bilden ovan har 3200 K medan bilden nedan ligger på 5800 K, d.v.s. den vitbalans som gäller för dagsljus. Genom att välja ”fel” vitbalans kan man alltså få en helt annan känsla i bilden. Detsamma gäller bilden nedan på flygledartornet.

Den vänstra bilden på flygledartornet har en vitbalans på 10000 K medan den högra ligger på 3200 K.

Olika ljuskällor har olika färgtemperaturer:

2000 K – Stearinljus/Solnedgång/Soluppgång

2700 K – Glödlampa

3000 K – Halogenlampa

2700-6500 K – Lysrör

5500 K – Solljus mitt på dagen

6500-7000 K – Molnig dag

Videon visar hur man ställer in vitbalans med en råkonverterare genom att vrida i reglagen, och hur man med en vitbalansväljare kan markera sådant på bild som man anser vara vitt eller grått.

Fotoövning

Testa de olika vitbalanserna som finns på din kamera: Glödlampa, solljus, blixt, lysrör. På systemkameror finns även alternativ där man kan välja temperatur direkt.

Publicerat

Fototips del 6 – Ljusmätning

På din kamera finns det olika sätt att mäta ljus på. Du har säkert stött på de olika symbolerna som du nu kommer få se nedan.

1. Punktmätning/Spotmätning:

Med denna metod är det enbart området kring mittersta punkten som ljusmäter. I fallet med bilden ovan blir målet bra ljusmätt medan man inte tar hänsyn till omgivningen. Himlen har t.ex. blivit utfrätt. Bilden nedan är från samma motiv med samma inställningar, men där punktmätningen mäter på himlen istället.

Himlen blir bra, men förgrunden och marken desto mörkare.

2. Evaluerande mätning

En punktmätning här skulle ha träffat himlen och gjort fartygets sida allt för mörk. Evaluerande mätning är en kompromiss som mäter hela bildens ljus. Detta är den ljusmätningsmetod som jag kör med till 99% på min kamera.

Bilden på helikoptern däremot hade mått bäst av en punktmätning mot motivet. Detta då den evaluerande mätningen tar hänsyn till hela bilden och då bilden till största del är ljus, vilket kameran vill kompensera ned.

3. Centrumvägd genomsnittsmätning


Denna mätmetod är som evaluerande, men där fokus ligger på motivet i mitten.

4. Utsnittsmätning

Som punktmätning, men med en betydligt större punkt i centrum. Punktmätningen överst kan nämligen få ett väldigt överraskande resultat om man råkar mäta på fel ställe, t.ex. en vit servett i kavajfickan på en person. Utsnittsmätningen tar hänsyn till servetten och kavajen men inte resten av bakgrunden.

Fotoövning

Rikta kameran mot ett mörkt motiv med väldigt ljus bakgrund eller tvärtom. Hur vill kamerans ljusmätare exponera och hur blir skillnaden mellan de olika ljusmätningsmetoderna?

Publicerat

Fototips del 5 – Histogram

Har nu någonsin tittat på bilder från en digitalkamera och funderat på vad den där svartvita berg- och dalbanan är till för på displayen? Ibland blinkar det även i svart/vitt på skärmen vilket kan ge nyfikna kommentarer för åskådare man visar bilderna för.

Histogram är något som finns i de flesta digitalkameror. Det är ett hjälpmedel för att ge fotografen den information som behövs för en korrekt exponering. Genom att utläsa histogrammet kan man exponera rätt även om den skarpaste sol bländar skärmen. För ytterligare förklaring behövs det exempel och jag börjar visa genom att exponera fel:

Kamerans ljusmätare varnar mig att bilden kommer bli för ljus. Men jag chansar och trycker av.

Histogram överexponerad

Min chansning var fel. Bilden ovan visar en bild som är överexponerad, för ljus. Detta då:

  1. skärmen blinkar i svart.
  2. histogrammet inte längre håller sig inom ramen utan har trillat utanför den högra kanten.

Ramen för ett histogram kan ses nedan. Nivån går från svart vid vänstra kanten till vitt i högra kanten. I mitten är det grått.

Histogram

Om någon del av histogrammet är längst till vänster kommer den del av bilden som histogrammet representerar bli svart och på samma vis kommer den del som ligger till höger bli kritvit. Eftersom det överexponerade histogrammet i exemplet ovan ligger för långt till höger blir de delarna kritvita, d.v.s. det saknas bildinformation. De delar av skärmen som blinkar svart är dessa delar.

Lösningen på problemet är att sänka exponeringen, antingen genom att sänka ISO-talet, minska bländaren (öka bländarvärdet) eller som i fallet nedan, höja hastigheten på slutartiden. I mitt fall från en halv sekund till 1/30 sekund.

Återigen talar kamerans ljusmätare om för mig att jag kommer exponera fel och få en för mörk bild, men jag chansar.

Histogram underexponerad

Resultatet har nu blivit det motsatta. Histogrammet har gått i den vänstra väggen vilket innebär att skogen på andra sidan sjön helt blivit svart. I histogrammet ser vi även att dess högra sida, det ljusa i bilden, slutar någonstans i mitten. I mitten på ramen har vi grått vilket innebär att den ljusaste del av bilden kommer bli grå.

Jag testar att lita blint på kamerans ljusmätare som vill att jag ska ha en slutartid på 1/8 sekund:

Nästan där. Ljusmätaren gick inte helt att lita på. Histogrammet är förskjutet till höger några millimeter vilket räcker för att bränna ut högdagern. På den skärmbilden blinkar det även svart till vänster om centrum, d.v.s. denna del av bilden saknar helt bildinformation.

Sista försöket; jag sänker från 1/8 sekund till 1/10 sekund:

Denna gång ligger histogrammet helt inom ramen. Varken vänster eller höger del går i väggen och all dynamik är bevarad. Molnen syns och inga delar av himlen är kritvita.

 

Finns det då tillfällen då man vill ha histogrammet förskjutet? Absolut. Histogrammet nedan visar hur en del gått i den högra väggen, d.v.s. utbränd högdager till följd.

Ser vi på bilden märker vi att de delar som är utbrända är strålkastarna vilket jag tycker ger en fin effekt.

Jag visar även ett exempel på när man kan ha ett histogram åt det mörkare hållet:

Övervägande del av histogrammet befinner sig till vänster i ramen. Detta för att bilden mest innehåller mörka partier. Histogrammet har gått i väggen till vänster, men det gör inget då jag vill visa att en natthimmel är nattsvart. Till höger i histogrammet syns de ljusare figurerna och den gula/röda delen i histogrammet går tyvärr i den högra väggen. Detta ser man i bilden på den högra figuren där gult gått över till kritvitt. Vill du veta mer om histogram? Ladda då ned den PDF-baserade fotokursen.

 Fotoövning

Vilka motiv är omöjliga att få till ett histogram inom ramarna, och vilka motiv är lätta?

Publicerat

Fototips del 4 – Samspelet mellan ISO, slutartid och bländare

För att styra en kameras exponering behövs tre värden. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på att använda oss av alla tre.

Först ut är ett landskapsfoto strax efter soluppgång.

För landskapsfotografering vill jag köra med ISO 100. Detta för att det är bas-ISO på just min Canon 5D och ger bäst kvalité. Bländaren vill jag ha ställd på mellan 10-16. Jag får inte bäst skärpa p.g.a. diffraktionen, men jag offrar skärpa mot att få ett större skärpedjup i bilden. Skärpedjupet är det plan man anser vara skarpt i en bild.

Slutartiden låter jag kameran själv bestämma, i det här fallet valde den 1/5 sekund.

Resultatet:

Med 1/5 sekund kan jag inte stå upp och handhålla kameran utan att jag skakar kameran, d.v.s. skakningsoskärpa. Det befintliga ljuset räcker inte till för att jag ska kunna köra med den bländare och det ISO jag vill. Alltså måste jag offra något eller några för att få rätt exponering.

Genom att höja ISO från 100 till 1600 får jag en slutartid på runt 1/80 sekund. I mitt fall räknade kameran ut det, men kör man manuellt kan man även räkna på det själv. En fördubbling utav ISO halverar tiden.

1/5 sek och ISO 100

1/10 sek och ISO 200

1/20 sek och ISO 400

1/40 sek och ISO 800

1/80 sek och ISO 1600

ISO

Ingen skakningsokärpa, men desto mer brus p.g.a. det höga ISO-talet. Ta en titt på de mörkare partierna i bilden så syns färgbruset.

Tillbaka till ruta ett och ISO 100. Jag ändrar bländaren till 1,4 istället för 16.

Bländare

Inget brus, men motivet har blivit oskarpt, speciellt om man tittar på förgrunden. Detta är dock förgrunds- och bakgrundsoskärpa och inte skakningsoskärpa. Vid förstoringar kommer även färgfel i form av lila kanter, kromatisk aberration, synas. P.g.a. av den stora bländaren 1,4 blir även hörnen i bilden mörka, s k vinjettering.

För att få rätt bländare kontra ISO/slutartid kan man låta kamerans automatik avgöra, eller om man kör manuellt själv välja. En halvering av ljusinsläppet fördubblar slutartiden.

1/5 sek och bländare 16

1/10 sek och bländare 11

1/20 sek och bländare 8

1/40 sek och bländare 5,6

1/80 sek och bländare 4

1/160 sek och bländare 2,8

1/320 sek och bländare 2

1/640 sek och bländare 1,4

1/1280 sek och bländare 1

 

Om nu varken ISO, slutartid eller bländare räcker till i det befintliga ljuset finns två lösningar. En är att kompromissa genom att ändra litet av varje, den andra lösningen är att tillföra ett stativ. Bilden nedan sitter på stativ. Detta innebär att jag fortfarande kan hålla ISO 100, bländare 16 och en slutartid som kan hålla sig i timmar utan skakningsoskärpa.

Stativ

 Fotoövning

Fotografera tre bilder på samma motiv med tre olika inställningar, baserat på ISO, slutartid och bländare. Alla tre bilder ska ha samma exponering, d.v.s. samma ljusstyrka i bilden. Detta löser du genom att du räknar med steg. En halvering eller fördubbling är ett steg. Halverar du hastigheten får du fördubbla ISO-förstärkningen osv.

Visa gärna detta på din blogg med en länk till denna fotoövning för att få återkoppling.