Stockholms tingsrätt B 11629-18

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
Brott mot upphovsrättslagen, 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729)
2017-04-01 — 2018-04-09

Påföljd m.m.
Dagsböter 40 á 60 kr.

Skadestånd
TP ska utge skadestånd till MP med 2000 kr.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

BAKGRUND

MP studerar till fotograf och har även försörjt sig som sådan sedan ett par år. Hon har tagit den i målet aktuella bilden, vilken föreställer två personer ståendes i ett kök. Bilden är tagen hemma hos en kvinna som tar emot ensamkommande flyktingbarn. På bilden står kvinnan och håller om en ung kille som är placerad hos henne. Kvinnan står med ansiktet vänt mot kameran. Den andra personen står med ryggen mot kameran så att ansiktet inte syns.

MP publicerade bilden på Instagram i samband med att bilden togs under våren 2017. Bilden förekom senare även på Facebook i en grupp benämnd ”Vi står inte ut”. Facebookgruppen engagerade sig för ensamkommande flyktingbarn och MP:s bild ingick i ett kollage med flera liknande bilder på gruppens facebooksida.

TP driver en blogg på internet med webbadressen www.petterssonsblogg.se (Petterssons blogg). Under våren 2018 fick MP kännedom om att hennes bild fanns publicerad på Petterssons blogg tillsammans med en kritisk text med rubriken ”Jag står inte ut”. MP gjorde en polisanmälan om brott mot upphovsrättslagen. TP tog bort bilden från bloggen någon dag efter att han delgavs misstanke om brott. TP skrev på bloggen att ”Jag har tagit bort bilden som jag använt utan tillstånd.”

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagarens och målsägandens yrkanden och åberopade bevisning framgår av domsbilaga 1.

TP har medgivit att det är han som har publicerat bilden på Petterssons blogg men har förnekat brott då han anser att detta inte har varit straffbart. Hans rättsliga invändningar redovisas nedan i domskälen. TP har under huvudförhandlingen gett in och åberopat skriftlig bevisning. TP har bestritt skadeståndsskyldighet men har vid fällande dom vitsordat ett belopp om 1 000 kr avseende skälig ersättning för nyttjandet av bilden.

DOMSKÄL

Vad är utrett om bilden och publiceringen?
Det är klarlagt i målet att det är MP som tog den aktuella bilden. Det är också klarlagt att det är TP som lade ut bilden på sin blogg, liksom att bilden fanns där under ett drygt år samt att publiceringen skedde utan att TP frågade MP om lov. Såvitt har framkommit i målet har Petterssons blogg ett stort antal besökare dagligen, dvs. det är ingen hemsida som kräver särskild inloggning eller liknande. Bilden har alltså på bloggen gjorts tillgänglig för allmänheten genom överföring.

Vilken rätt har MP enligt upphovsrättslagen?
Den första frågan i målet blir att avgöra vilken rätt MP har till bilden, närmare bestämt om bilden ska anses som ett fotografiskt verk enligt 1 § upphovsrättslagen eller om hon endast har det svagare skyddet i form av s.k. närståenderätt (fotorätt) enligt 49 a § samma lag. För att hennes fotografi ska anses som ett verk måste det ha s.k. verkshöjd. EU-domstolen har bl.a. i dom den 16 juli 2009 i mål C-5/08 (Infopaq) formulerat kravet för att ett verk ska åtnjuta upphovsrätt. I domen anges att det ska vara fråga om ett alster som är originellt på så sätt att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse (p. 37). Vidare brukar verkshöjdskravet uttryckas så att verket måste ha en individuell särprägel, se NJA 2015 s. 1097.

MP:s bild är tagen med hennes iPhone och den är av enkel beskaffenhet. Bilden har varken bearbetats eller föregåtts av någon planering. MP har själv berättat att det uppstod en fin stund och att hon därför tog en bild.

Även om bildmotivet kan sägas bära på ett budskap så uppvisar själva bilden enligt domstolens mening inte sådan originalitet eller särprägel som krävs för verkshöjd. Därmed åtnjuter bilden endast närståenderätt (fotorätt) enligt 49 a § upphovsrättslagen. Det bör dock understrykas att domstolens bedömning i denna del inte är av avgörande betydelse för detta mål, då närståenderätten i målets relevanta delar sammanfaller med skyddet för upphovsrättsligt skyddade verk, se 49 a fjärde stycket och 57 § upphovsrättslagen.

Har TP haft rätt att använda bilden p.g.a. samtycke eller liknande?
TP har, som domstolen har uppfattat honom, gjort en invändning om att MP har samtyckt till att han publicerat bilden, eftersom hon själv har lagt upp den på sociala medier och tillåtit att bilden delas genom Instagrams delningsfunktion. TP har anfört att enligt Instagrams och Facebooks m.fl. användarvillkor ger kontohavaren (dvs. i detta fall MP) dessa företag  behörighet att fritt överföra och vidarelicensiera upplagda bilder till en tredje part.

Patent- och marknadsdomstolen, som visserligen inte har tagit del av de  aktuella användarvillkoren, kan konstatera att den eventuella eftergift som MP kan ha gjort i förhållande till Instagram inte kan tillskapa en egen rätt för en  tredje man, t.ex. TP, att fritt använda bilden. MP:s samtycke eller eftergift av sina rättigheter sträcker sig så långt att bilden lovligt har kunnat delas inom de  sociala medierna där hon har publicerat den samt möjligen då en rätt för Instagram att använda bilden på visst sätt.

TP har således inte haft rätt att använda bilden på grund av samtycke eller  liknande. I det sagda ligger att detta gäller oavsett om han hämtade bilden från Instagram eller från Facebook.

Har TP rätt att åberopa undantaget om nyhetsrapportering?
TP har invänt att bilden har använts i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dvs. att han inte har behövt inhämta MP:s samtycke. TP har i denna del hänvisat till en nyligen meddelad dom från Patent- och marknadsöverdomstolen (Sara Skyttedal mot Dagens Nyheter, dom den 5 oktober 2018, mål nr PMT 722-17).

Enligt 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen får offentliggjorda verk återges i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagsaktuell händelse. Detta förutsätter dock att återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet, se paragrafens andra stycke. Bestämmelsen, som även omfattar fotorätten, utgör ett exempel på en inskränkning i upphovsmannens rätt och innebär att det finns ett utrymme för en skälighetsavvägning mellan dennes intresse av att skydda sitt verk och i detta fall nyhetsvärdet. Undantaget, som ibland kallas för pressens lånerätt, har gällt länge i svensk rätt och infördes genom den ursprungliga upphovsrättslagen från 1960.

Upphovsrättslagen ska tolkas mot bakgrund av det s.k. Infosocdirektivet (direktiv 2001/29/EG). Direktivet avser att harmonisera upphovsrätten så att den inte motverkar handeln med varor och tjänster över medlemsstaternas gränser. Direktivet syftar också till att anpassa och fylla ut nuvarande lagstiftning om upphovsrätt för att på ett tillfredsställande sätt svara mot den tekniska utvecklingen, t.ex. vad gäller nya nyttjandeformer, se prop. 2004/05:110, s. 43 f.

Enligt direktivets artikel 5.3.c har medlemsstaterna därför getts möjlighet att införa undantag från ensamrätten när det gäller användning av verk eller andra alster, t.ex. vid nyhetsrapportering. Hur nationell rätt närmare ska anpassas till ett direktiv överlämnas dock åt medlemsstaterna (se t.ex. prop. 1994/95:19, s. 479). När det gäller det svenska undantaget om pressens lånerätt har lagstiftaren ansett att bestämmelsen harmonierar med direktivet och att den därför inte behöver ändras från dess nuvarande form, se prop. 2004/05:110, s. 224.

Av fast praxis från EU-domstolen följer vidare att inskränkningar i upphovsrätten, som får anses utgöra en allmän regel, ska tolkas restriktivt, se t.ex. Painer, C-145/10, punkten 133 med där gjorda hänvisningar. Att inskränkningar i upphovsrätten ska tillämpas med försiktighet och att utrymmet för att tolka in andra begränsningar än de som anges i lagen har också i svensk rättspraxis sagts vara synnerligen begränsat (se t.ex. NJA s. 1986 s. 702).

I de svenska förarbetena till 23 § upphovsrättslagen har uttalats att med tidning eller tidskrift avses i första hand periodiska publikationer, dvs. tidningar eller magasin som ges ut med en viss periodicitet (se SOU 1956:25, s. 206). Detta uttalande får med hänsyn till teknikutvecklingen numera anses snävt och lagstiftaren har också förutsett att bestämmelsens närmare omfattning får avgöras av rättspraxis, se prop. 2004/05:110, s. 224.

Slutligen har Patent- och marknadsöverdomstolen i det ovan nämnda målet mellan Sara Skyttedal och Dagens Nyheter funnit att begreppet ”tidning” enligt 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen omfattar en webbplats med löpande publicering av nyhetsartiklar, om webbplatsen tillhandahålls av företag med en uppenbart journalistisk verksamhet.

Patent- och marknadsdomstolen gör följande bedömning. Domstolen finner inledningsvis att MP får anses ha offentliggjort bilden genom att publicera den på sociala medier. Därmed är första rekvisitet i 23 § upphovsrättslagen uppfyllt. Det är dock klarlagt att TP:s blogg varken motsvaras av eller är knuten till någon publikation som utkommer med viss periodicitet. Det har inte heller framkommit några omständigheter i övrigt som ger anledning att likställa hans blogg med en tidning eller tidskrift i den mening som avses i 23 § upphovsrättslagen. Därtill kan det med fog ifrågasättas om den aktuella bilden har återgetts i samband med en redogörelse för en dagshändelse på det sätt som förutsätts här. Det betyder att det brister i de två övriga rekvisiten i 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen. Detta leder i sin tur till att TP:s invändning i denna del inte kan vinna gehör.

Eftersom Petterssons blogg inte omfattas av 23 § upphovsrättslagen saknas skäl att pröva om publiceringen av bilden har skett i överensstämmelse med god sed m.m.

Har TP rätt att använda bilden som ett led i sin yttrandefrihet?
TP har slutligen, som det får förstås, gjort gällande att hans blogg är av politisk natur och att publiceringen av bilden faller inom ramen för hans yttrandefrihet.

Det bör här understrykas att domstolen inte gör någon värdering av innehållet på Petterssons blogg. Målet handlar i stället helt om rätten till att använda andras skyddade verk. Det bör också klargöras att den omständigheten att MP har vänt sig mot just Petterssons blogg, vars innehåll MP inte sympatiserar med, och inte mot andra personer som också har delat och använt hennes bild, inte spelar någon roll för hennes möjlighet att påtala intrång mot TP.

Som framgått ovan är en domstols utrymme att tolka in andra inskränkningar av upphovsrätten m.m. än de som anges i lagen synnerligen begränsat. Därtill kommer att de undantag som finns i upphovsrättslagen redan ger uttryck för en avvägning mellan upphovsmannens rätt å ena sidan och andra skyddsvärda intressen, t.ex. yttrandefriheten och informationsfriheten, å den andra. Mot den bakgrunden kan TP:s invändning inte heller här vinna framgång.

Slutsatsen är att TP har begått intrång
Patent- och marknadsdomstolens bedömning ovan innebär att TP har gjort intrång i MP:s rätt till bilden enligt 49 a § upphovsrättslagen genom att han på Petterssons blogg har gjort hennes bild tillgänglig för allmänheten genom överföring.

Har intrånget skett av uppsåt eller grov oaktsamhet?
För att dömas för brott mot upphovsrättslagen krävs att intrånget har skett av uppsåt eller grov oaktsamhet. Domstolen ska göra samma prövning som gäller inom den allmänna straffrätten, dvs. det finns ingen särskild kunskaps- eller aktsamhetsnorm inom upphovsrättens straffrättsliga del.

Att det är otillåtet att utan lov sprida andras bilder är allmänt känt och det har även TP känt till. Han måste vidare ha förstått att det ur rättighetssynpunkt var problematiskt att publicera bilden, liksom att bildens upphovsman skulle ha motsatt sig detta om frågan hade ställts. Enligt Patent- och marknadsdomstolen har intrånget i vart fall skett av grov oaktsamhet. TP kan därför inte undgå ansvar för brott mot upphovsrättslagen.

Påföljd
Påföljden bestäms till dagsböter.

Skadestånd
På grund av intrånget ska TP betala skälig ersättning för nyttjandet av bilden till MP. Han har vitsordat ett belopp om 1 000 kr, vilket alltså ska dömas ut.

På grund av att intrånget har skett av oaktsamhet är TP även skyldig att betala ersättning för ytterligare skada. MP har på huvudförhandlingen preciserat anspråket i denna del till att avse dels 1 000 kr för utebliven namnpublicering, dels 1 000 kr för ytterligare ideell skada i form av att hennes bild har spritts på ett okontrollerat och oönskat sätt.

Patent- och marknadsdomstolen bedömer att MP har lidit en ideell skada om 1 000 kr för spridandet av bilden, se 54 § andra stycket 4 upphovsrättslagen.

När det däremot gäller ersättning för namnpublicering har MP själv uppgett att hon över huvud taget inte vill associeras med Petterssons blogg. Hon har därmed inte lidit någon reell skada i form av utebliven namnpublicering i samband med publiceringen där. Hennes anspråk avslås i den delen. För tydlighets skull bör understrykas att TP inte heller är åtalad för utebliven namnpublicering, utan skadeståndsyrkandet i denna del vilar helt på civilrättslig grund.

Skadeståndet bestäms alltså till 2 000 kr. Någon ränta har inte yrkats.

Övrigt
Avgift till brottsofferfonden följer av lag.