Fototips del 8 – Filter

Jag tänker här gå igenom några användbara filter till digitala kameror. Först ut, polarisationsfiltret, eller som det vardagligt kallas, polfilter:

Polfilter

Med detta filter kan man även väcka de tristaste landskapsbilderna till någonting intressant. Det ger mustigare färger och blåare himmel. Bäst resultat ger det om man fotograferar i en vinkel på 90 grader från solen. Nackdelen med filtret är att det stjäl ljus. Den övre bilden ligger på 1/13 sekund och den undre på 1/100 sekund. Det är hela tre steg i skillnad, d.v.s. att jag skulle behöva höja ISO:t från 100 till 800 för att kompensera ljusbortfallet.

Vid landskapsfotografering har man oftast råd med denna ljusförlust då man har kameran på stativ. Man kan nämligen fortfarande använda ISO 100 och istället förlänga slutartiden till flera sekunder.

Här finns test på polfilter för den som är i köptankar. Det är inte alltid ett filter som kostar över 1000 kr är bättre än ett för några 100-lappar.

UV-filter

Ett filter som det känns att alla får med sin första digitala systemkamera. De flesta digitala kamerasensorer är inte UV-känsliga eller har blockering av UV-ljus framför sensorn och nya objektiv med antireflexbehandling blockerar effektivt UV-ljus. Alltså kommer det bli meningslöst att använda ett UV-filter om syftet är att stoppa UV-ljus. Istället har man UV-filter som skydd mot smuts, fukt och fingeravtryck som annars kan hamna på frontlinsen.

Nackdelen med UV-filter, och alla filter egentligen, är att man sätter ännu en glasbit framför objektivet som kan sänka bildkvalitén. Bilden ovan är tagen med och utan ett av de billigaste UV-filtren. Uppe till vänster är utan UV-filter och nedan till höger med UV-filter. Skillnaden är inte stor och syns först när man zoomat in bilden 100%, men man ska vara medveten om att man får en sänkning av bildkvalitén. Något som dock syns mer är flares, ljusreflexer från t.ex. gatlyktor nattetid som reflekteras i UV-filtret.

Uv-filter kan även vara en falsk säkerhet där många tror glasbiten skyddar frontlinsen mot att krossas om man tappar kameran, även om undantag finns.

Här finns tester på UV-filter.

Gråfilter

Filtret som mörkar ned ljuset utan att påverka färgen. Användbart när man vill ha rörelse i vatten även när det är mitt på ljusa dagen och slutartiden hindrar en.

klitterhus_MG_2825

Graderat gråfilter

Ett delat gråfilter där ena ytan utgörs av genomskinligt glas/plast och andra halvan är nedtonad. Kallas även för halvtonat gråfilter. Få tillverkare använder sig av glas utan kör med plast. Nackdelen blir att plasten lätt repas och att de optiska egenskaper hos plast inte kommer i närheten av de optiska egenskaperna hos glas. Prisbilden blir dock annorlunda och hamnar på några hundralappar. Bilden nedan visar ett filter i glas från Tiffen och ligger runt 2000 kr. Det finns en del tillverkare som säljer cirkulära graduerade gråfilter, men dessa är värdelösa då man endast kommer få centrera horisonten. Med ett fyrkantigt som det nedan på bild kan man själv vrida och vända tills man får brytningen exakt där horisonten ligger.

Den övre av de två bilderna är utan ett graderat gråfilter medan den nedre bilden av de två är med ett graderat gråfilter. Fler exempelbilder finns.

Sammanfattning:

Polfilter kan göra en blå himmel mustigare och med mer färgmättad under förutsättning att du fotar 90 grader från ljuskällan. Filtret kan även ta bort reflektioner från ickemetalliska ytor.

UV-filtret saknar betydelse för digitalkameror, och kan istället fungera som ett tveeggat svärd om man är ute efter att skydda frontlinsen på objektivet. Använd motljusskydd om du är rädd för att tappa kameran i backen och använd UV-skydd mot saltstänk och mot sandstormar eller dammpartiklar.

Gråfilter tonar ned ljusinsläppet och gör så att du kan ta bilder med längre slutartider. Ett halvtonat gråfilter tonar ned halva bilden för att få en himmel att bli mörkare.

Fotoövning

Testa vid vilka ljusförhållande ett polfilter ger bäst effekt. Testa även vilka ytor man kan få bort ljusreflexer ifrån.

Mjuk eller hård övergång med halvtonade/graduerade gråfilter, när har du bäst nytta av vad?

Infraröd fotografering

För snart fyra år sedan köpte jag mig ett filter för att kunna fotografera infrarött ljus. Jag hade sett på Internet hur vackra en del landskap kunde bli med IR-fotografering. Resultatet blev inte alls som väntat.

Jag vet inte vad som hände, men något blev grovt fel i bildskapandet. Hur jag än gjorde fick jag aldrig till de där riktigt blåa himlarna eller den där kritvita skogen som alla andra IR-fotografier hade.

Igår hittade jag dock mitt IR-filter liggandes i bokhyllan. Jag skruvade på den på ett ryskt gammalt 58 mm objektiv och traskade iväg till Maglaby kärr och knäppte av bilden nedan.

Jag tror jag ska behålla mitt infraröda filter ett tag till…

Fototips del 7 – Vitbalans

En av de stora fördelarna med digitala kameror jämfört med analoga är vitbalansen. Hos de analoga kamerorna är man tvungen till att ha en specifik filmrulle beroende på i vilket ljus man fotograferar i. Detta eller att använda ett färgfilter framför linsen för att kompensera för fel färgtemperatur. Med en digitalkamera kan man själv sätta värdet antingen före (jpg) fotograferingen eller efter fotograferingen (raw). I bägge fallen kan man dessutom låta kameran bestämma vitbalansen själv.

Färgtemperatur mäts i Kelvin och baseras på en svartkropp som hettas upp tills den avger färger, precis som volfram hettas upp och avger en viss färg när det sitter som glödtråd i en glödlampa. Beroende på temperatur avger svartkroppen olika färger. Vid 1200 K är det ett rödaktigt ljus medan det vid 7000 K och däröver avger blåaktigt med övergång till vitt.

Några bildexempel:

Ljuset har en färgtemperatur på 5400 K. D.v.s. den färgtemperatur som gäller när solen står som högst en molnfri dag.

På grund av molnen blir färgtemperaturen åt det blåare hållet och man måste hålla vitbalansen på runt 6200 K.

De två bilderna ovan är från samma fotografi med vitbalans som enda skillnad. Bilden ovan har 3200 K medan bilden nedan ligger på 5800 K, d.v.s. den vitbalans som gäller för dagsljus. Genom att välja ”fel” vitbalans kan man alltså få en helt annan känsla i bilden. Detsamma gäller bilden nedan på flygledartornet.

Den vänstra bilden på flygledartornet har en vitbalans på 10000 K medan den högra ligger på 3200 K.

Olika ljuskällor har olika färgtemperaturer:

2000 K – Stearinljus/Solnedgång/Soluppgång

2700 K – Glödlampa

3000 K – Halogenlampa

2700-6500 K – Lysrör

5500 K – Solljus mitt på dagen

6500-7000 K – Molnig dag

Videon visar hur man ställer in vitbalans med en råkonverterare genom att vrida i reglagen, och hur man med en vitbalansväljare kan markera sådant på bild som man anser vara vitt eller grått.

Fotoövning

Testa de olika vitbalanserna som finns på din kamera: Glödlampa, solljus, blixt, lysrör. På systemkameror finns även alternativ där man kan välja temperatur direkt.

Treriksröset

Från sommarens resa i Norrland passade jag och mina kompisar på att bocka av Treriksröset. För att ta oss dit övernattade vi vid det finska samhället Kilpisjärvi. Därefter vandrade vi ett hundratals meter norrut för att sedan ta västerut in på en elva kilometer lång led. På plats fanns flertalet äldre rösen än Treriksröset från 1926 i betong.


Visa större karta

Vi reste hit i slutet av augusti för att undslippa mygg och knott, vilket vi till stor del även gjorde. Det var dessutom gott om bär, renar och lämlar.

Vy från det finska fjället Saana

Bilden ovan visar vy västerut från det finska fjället Saana. På bildens högra sida syns ledens begynnelse. Långt bort där vattnet smalnar av till vänster i bild finner man Treriksröset.

Fototips del 6 – Ljusmätning

På din kamera finns det olika sätt att mäta ljus på. Du har säkert stött på de olika symbolerna som du nu kommer få se nedan.

1. Punktmätning/Spotmätning:

Med denna metod är det enbart området kring mittersta punkten som ljusmäter. I fallet med bilden ovan blir målet bra ljusmätt medan man inte tar hänsyn till omgivningen. Himlen har t.ex. blivit utfrätt. Bilden nedan är från samma motiv med samma inställningar, men där punktmätningen mäter på himlen istället.

Himlen blir bra, men förgrunden och marken desto mörkare.

2. Evaluerande mätning

En punktmätning här skulle ha träffat himlen och gjort fartygets sida allt för mörk. Evaluerande mätning är en kompromiss som mäter hela bildens ljus. Detta är den ljusmätningsmetod som jag kör med till 99% på min kamera.

Bilden på helikoptern däremot hade mått bäst av en punktmätning mot motivet. Detta då den evaluerande mätningen tar hänsyn till hela bilden och då bilden till största del är ljus, vilket kameran vill kompensera ned.

3. Centrumvägd genomsnittsmätning


Denna mätmetod är som evaluerande, men där fokus ligger på motivet i mitten.

4. Utsnittsmätning

Som punktmätning, men med en betydligt större punkt i centrum. Punktmätningen överst kan nämligen få ett väldigt överraskande resultat om man råkar mäta på fel ställe, t.ex. en vit servett i kavajfickan på en person. Utsnittsmätningen tar hänsyn till servetten och kavajen men inte resten av bakgrunden.

Fotoövning

Rikta kameran mot ett mörkt motiv med väldigt ljus bakgrund eller tvärtom. Hur vill kamerans ljusmätare exponera och hur blir skillnaden mellan de olika ljusmätningsmetoderna?

Fototips del 5 – Histogram

Har nu någonsin tittat på bilder från en digitalkamera och funderat på vad den där svartvita berg- och dalbanan är till för på displayen? Ibland blinkar det även i svart/vitt på skärmen vilket kan ge nyfikna kommentarer för åskådare man visar bilderna för.

Histogram är något som finns i de flesta digitalkameror. Det är ett hjälpmedel för att ge fotografen den information som behövs för en korrekt exponering. Genom att utläsa histogrammet kan man exponera rätt även om den skarpaste sol bländar skärmen. För ytterligare förklaring behövs det exempel och jag börjar visa genom att exponera fel:

Kamerans ljusmätare varnar mig att bilden kommer bli för ljus. Men jag chansar och trycker av.

Histogram överexponerad

Min chansning var fel. Bilden ovan visar en bild som är överexponerad, för ljus. Detta då:

  1. skärmen blinkar i svart.
  2. histogrammet inte längre håller sig inom ramen utan har trillat utanför den högra kanten.

Ramen för ett histogram kan ses nedan. Nivån går från svart vid vänstra kanten till vitt i högra kanten. I mitten är det grått.

Histogram

Om någon del av histogrammet är längst till vänster kommer den del av bilden som histogrammet representerar bli svart och på samma vis kommer den del som ligger till höger bli kritvit. Eftersom det överexponerade histogrammet i exemplet ovan ligger för långt till höger blir de delarna kritvita, d.v.s. det saknas bildinformation. De delar av skärmen som blinkar svart är dessa delar.

Lösningen på problemet är att sänka exponeringen, antingen genom att sänka ISO-talet, minska bländaren (öka bländarvärdet) eller som i fallet nedan, höja hastigheten på slutartiden. I mitt fall från en halv sekund till 1/30 sekund.

Återigen talar kamerans ljusmätare om för mig att jag kommer exponera fel och få en för mörk bild, men jag chansar.

Histogram underexponerad

Resultatet har nu blivit det motsatta. Histogrammet har gått i den vänstra väggen vilket innebär att skogen på andra sidan sjön helt blivit svart. I histogrammet ser vi även att dess högra sida, det ljusa i bilden, slutar någonstans i mitten. I mitten på ramen har vi grått vilket innebär att den ljusaste del av bilden kommer bli grå.

Jag testar att lita blint på kamerans ljusmätare som vill att jag ska ha en slutartid på 1/8 sekund:

Nästan där. Ljusmätaren gick inte helt att lita på. Histogrammet är förskjutet till höger några millimeter vilket räcker för att bränna ut högdagern. På den skärmbilden blinkar det även svart till vänster om centrum, d.v.s. denna del av bilden saknar helt bildinformation.

Sista försöket; jag sänker från 1/8 sekund till 1/10 sekund:

Denna gång ligger histogrammet helt inom ramen. Varken vänster eller höger del går i väggen och all dynamik är bevarad. Molnen syns och inga delar av himlen är kritvita.

 

Finns det då tillfällen då man vill ha histogrammet förskjutet? Absolut. Histogrammet nedan visar hur en del gått i den högra väggen, d.v.s. utbränd högdager till följd.

Ser vi på bilden märker vi att de delar som är utbrända är strålkastarna vilket jag tycker ger en fin effekt.

Jag visar även ett exempel på när man kan ha ett histogram åt det mörkare hållet:

Övervägande del av histogrammet befinner sig till vänster i ramen. Detta för att bilden mest innehåller mörka partier. Histogrammet har gått i väggen till vänster, men det gör inget då jag vill visa att en natthimmel är nattsvart. Till höger i histogrammet syns de ljusare figurerna och den gula/röda delen i histogrammet går tyvärr i den högra väggen. Detta ser man i bilden på den högra figuren där gult gått över till kritvitt. Vill du veta mer om histogram? Ladda då ned den PDF-baserade fotokursen.

 Fotoövning

Vilka motiv är omöjliga att få till ett histogram inom ramarna, och vilka motiv är lätta?