Modellbilder.se nere?

Nog för att min sida ligger bra till på ordet modellbilder, men något dramatiskt måste ha hänt då statistiken på de som hittat till sidan via det ordet nu slagit rekord. Det var dock först nu ikväll som det gick upp för mig att det måste bero på att sidan Modellbilder.se ligger nere.

Detta är vad man möter när man försöker komma in på sidan, och det har varit så hela dagen. Om sidan kapats hoppas jag bara att lösenorden inte är i klarttext. Ligger de i en enkel MD5-hash spelar det ingen större roll för mig då lösenordet är så pass långt och unikt att det tar hundra år att knäcka med de bästa grafikkorten…

Hur som helst, medan ni ändå väntar på att Modellbilder.se ska vakna till liv igen, passa på att kika igenom några modeller från Japan.

Modell för en dag – En historia

En gång i tiden testade jag på konceptet Modell för en dag. Inte hos något av de stora fotoföretagen som sysslar med detta, utan hos en nystartad förmåga. Jag fann annonsen hos Arbetsförmedlingen där det söktes tre fotografer och några make-up-artister. Jag nappade på det hela då det lät intressant.

Konceptet var som sådant att modellerna blev sminkade för att därefter få 10 minuter hos varje fotograf i var sitt rum. Tio minuter hade jag alltså på mig att ta runt 30 bilder. Detta med olika poser. Hade modellen i fråga varit en tränad modell hade det varit en sak, men är det första gången man blir fotograferad är det inte så lätt.

Hur som helst var det två testdagar då vi hade frivilliga som ställde upp på att bli fotograferade. Det blev några riktiga guldkorn, men den glädjen varade inte länge när någon från make-up-artisterna kollade med sin pojkvän som då jobbade för Skatteverket. Tydligen hade den som ”anställt” oss inget att egentligen komma med. Det blev ingen lång karriär med modell för en dag-konceptet; däremot en livserfarenhet rikare. Jag lärde mig även att fotografera i JPG. D.v.s. att ställa in kamerans alla inställningar så att bilden kunde levereras direkt till kund utan att först gå via en råframkallare.

Nuförtiden när jag då och då tittar in på arbetsförmedlingens avdelning för fotografer tänker jag oftast som så att det är väldigt många jobbtjänster inom fotoyrket som är ett riktigt hundgöra med låg lön. Speciellt dessa skolfototjänster och de inom modell för en dag. Då är det bättre att köra med sitt egna företag. Man kan jobba utan den press som andra har och man tillsammans med modellen välja plats.

Tittade förresten in hos Arbetsförmedlingen och fann ett jobb som fotograf i Södertälje. Kanske inte världens roligaste stad att jobba i, men jobbet låter desto bättre då det är en fotoaffär man jobbar i. D.v.s. man säljer fotoprylar och man fotograferar. Sista ansökningsdagen är sista oktober.

 

Bilden i inlägget är förresten från vulkanen Youteizan en morgon. Tre bilder innan solen hunnit gå upp för att därefter bli sammanfogade till en HDR-bild.

HDR från vulkanen Youteizan

Att ha molnen under sig är en fantastisk känsla. Speciellt om det regnat och varit dimma hela dagen och det plötsligt lättar upp. Huset som ligger nära vulkanens krater fungerar som sovplats åt alla besökare. För 100 kr får man en filt och en sovplats.

Jag har aldrig gillat den japanska undervegetationen som är omöjlig att ta sig fram genom, men här på vulkanens topp kunde man traska omkring rätt bra för sig själv.

Från början av min fototid

2006 hade jag fortfarande inte börjat fotograferat ordentligt. Jag använde på den tiden en slö superzoomkamera, Canon S3IS,  och passade på att ha med kameran när jag deltog i brandövningar. Är rätt nöjd med händelsen på bilden även om brandmannen blundar på bild.

En anledning till att jag fastande för fotandet

Fotograferandet är för mig en ny hobby som började 2005, men som först 2007 tog en större vändning mot det seriösare hållet i takt med att jag uppgraderade mig från min lilla Canon IXUS. All annan hobby jag haft har avtagit efter ett år, men fotograferandet består.

Jag tror en av anledningarna till att jag gillar det är likheten med det skytte jag höll på med en gång i tiden. Jag började som tioåring på en skytteklubb och fortsatte därefter uppåt hela vägen till jägarexamen och militärtjänst.

Efter det har jag knappt rört ett vapen igen, än mindre ägt ett. Fotograferandet har blivit som ett substitut. Det fungerar på samma vis. Sluta inte följ målet efter att ha tryckt av. Två djupa andetag, blås ut halva mängden och avfyra inom åtta sekunder. Ta stöd mot knäet, men inte led mot led.

Efter att ha börjat fotografera mer och mer nyhetsbilder kom även allt runt omkring själva fototillfället med i bilden. Bilden ovan är t.ex. från en åker där jag låg och kramade marken samtidigt som jag försökte dölja ljuskällan kamerans skärm skapade. Kompisen stod däremot raklång med sin kamera och filmande med ett rött blinkande ljus…

Visst är det kul att skjuta ett par lerduvor, men att få slita, möga ned sig och känna adrenalinet pumpa för att få ta en bild väger lätt upp mot 100 lerduvor.

 

Sade någon modellbilder?

Igår hände så något. Jag gick in på mitt statistikprogram såsom jag gör varje dag och såg att fler och fler hittat till KameraTrollet via ordet modellbilder. Gick så själv ut och googlade på modellbilder och såg att jag låg trea på det ordet. Vill man vara helt säker kan man söka via Gserp.se. Där ligger jag nia istället, men det är fortfarande bara två sajter som ligger över mig. Jag känner mig nöjd.

Förra veckan skrev jag en artikel i en artikelkatalog om just modellfoto med externa blixtar, och det verkar som det givit resultat. Det är dock inte hela sanningen, men det gjorde säkert det där sista lyftet igår.

En fundering

Att stava fel en eller två gånger kan jag förstå, men att stava fel 14 gånger och skriva magicnlantern 7d och inte magic lantern är för mig oförstående. Varför inte bara lägga min sida som en favorit eller bokmärke? Alternativt att börja prenumerera på mina feeds istället.