Canon EOS DCS 3c

Canon EOS DCS 3 är Canons andra digitala systemkamera och släpptes i juli 1995. Den första kamera i serien kom i mars, Canon EOS DCS 5, och en sista kamera, Canon EOS DCS 1, dök upp i december 1995.

Alla tre kameror släpptes i tre sensortyper. Färg (c), svartvit (m) eller infraröd (IR). Beroende på modell och beroende på sensortyp fick man olika ISO-tal. Som synes på bilden står det Kodak på underdelen och Canon på ovandelen. Kodak var vid denna tid en stor tillverkare av digitala bakstycken och tidigare modeller hade bestått av Nikonkameror för analog film ombyggda för att passa ihop med Kodaks bakstycken. Med Canon EOS DCS 1, 2 och 3 valde Canon att inleda ett samarbete med Kodak och slå sig in på marknaden för digitalkameror.

Den analoga kamera Canon valde föll på Canon EOS 1N. I stället för en smidig liten kamera med bra ergonomi, som EOS 1N har, blev det en stor klump där handgreppet för högerhanden inte alls passar.

Referenspriset för en Canon EOS DCS 3 låg 1995 på 1,980,000 yen. I dag 2018 får man en Hasselblad H6D-50c för 2,009,880 yen. Det var alltså inte en kamera för folket.

Egenskaper

Canon EOS DCS 3 har en upplösning på nästan 1,3 megapixlar och en mindre CCD-sensor som jämfört med 35mm-formatet har en beskärningsfaktor på 1,5 gånger. I sökaren artar det sig som så att man ser en markering över området som kommer fångas på bild.

Seriebildstagningen ligger på 2,7 bilder/sekund och med en minnesbuffert på 16MB kan man ta tolv bilder innan bufferten slår i tak. Kameran fotograferar i råformat och använder Kodaks egna TIF-format som egentligen är DCR-filer.

Totalt finns det fem korsformade autofokuspunkter som ligger i en kort vågrät linje i mitten på sökaren.

ISO-spannet går från ISO 200 i hela steg upp till ISO 1600, men i princip är det enbart ett ISO-värde (ISO 200) där när man ändrar ISO-värde enbart underexponerar ett steg för varje höjning. Med samma slutartid och samma bländare får man samma resultat oavsett om man använder ISO 200 eller ISO 1600.

Bakstycket från Kodak saknar bildvisningsskärm. Detta kom först med Canon D2000 år 1998. I stället hittar man en mindre LCD-skärm som visar batteristatus och kvarvarande bilder man kan ta på sitt minneskort (PCMCIA-ATA). Det finns en delete-knapp för borttagning av bildfiler men den tar enbart bort den sista bild man har på sitt kort. Bredvid deleteknappen finns en inspelningsknapp för ljudinspelningar som sparar i .wav-format.

Att få en kamera från 1995 att fungera år 2018

Batteriet i denna kamera är ett NiCd från just 1995. Eftersom jag inte fann ett passande reservbatteri och eftersom jag inte fick med en laddare bestämde jag mig för en egen lösning. Med åtta AA-batterier på 1,2V och en ”sockerbit” har jag kopplat förbi originalbatteriet och har mitt batteripack löst utanför.

Som minneskort använder jag en PCMCIA-adapter för CF-kort. På så vis kan jag fortfarande använda min nya kortläsare och ett CF-kort. Adaptern accepterar dock inte vilket kort som helst utan kräver ett i filstorlek mindre och äldre sådant.

För att koppla samman kamera med dator krävs SCSI-sladd och en äldre dator. Jag har ingetdera varvid jag formaterar kortet i min dator (Ubuntu 16.04) med standardinställningar.

Bildfiler

Kameran sparar som tidigare nämnt bildfiler i TIF-format. Det är dock inget öppet format utan det rör sig om Kodaks egna råfil. Råkonverteraren  RawTherapee kan om man döper om .TIF till .DCR (Kodaks råformat) läsa råfilerna. I terminalen i Ubuntu kan man för att ändra alla filer i en mapp skriva:

 $ rename.ul .TIF .DCR *TIF

Råkonverteraren darktable får från version 2.4.6 stöd efter att jag laddat upp och skickat in en råfil åt https://raw.pixls.us/.

På grund av avsaknaden av ett lågpassfilter är risken för moiré överhängande. Sensorn är dessutom bra på att fånga upp infrarött ljus och allt rött får en mer rosa ton. I RawTherapee anser jag att LGV som demosaicing-metod ger bäst resultat för få så få bildfel som möjligt.

Bildartefakter från Canon EOS DCS 3c syns på gräsandens vinge.

Det röda runt texten går åt rosa vilket bör bero på infrarött ljus.
Ängelholms kommunhus. Lägg märke till grenverken.

Panoramaprogrammet Hugin

Öppen källkod

Hugin bygger på öppen källkod vilket innebär att koden är fri att förändra och att vem som helst får använda den utan att behöva betala. Med Hugin kan man bygga ihop bilder och på så vis få bilder med högre upplösning. Man inte heller bära med sig ett vidvinkelobjektiv eftersom man fotograferar delar av motivet för sig.

I Hugin finns även möjlighet till att skapa objektivkorrigeringsprofiler, se filmklippet nedan. Det är bland annat så projektet Lensfun skapar sina fria objektivkorrigeringsprofiler som används i RawTherapee och darktable.

Förinställningar

I file>Settings kan man under fliken Allmän ändra till svenska och starta om. Eftersom jag har 64GB i ramminne har jag utökat cache-minnet till 50GB. Har man 4GB ram bör man använda 3GB cache och har man 16GB ram bör man använda 10-12GB ram.

Under fliken Program har jag aktiverat GPU, d.v.s. grafikkortsacceleration. Det betyder att grafikkortet tar över beräkningar som processorn annars skulle ha gjort. Fördelen är att processen snabbas upp. Nackdelen är att Hugin kan krascha.

Enblend och Enfuse är själva motorerna i Hugin. Dessa jobbar med en tråd om man inte väljer enblend-mp och enfuse-mp i stället för enblend och enfuse. Min dator har 32 trådar och ska man begränsa sig till 1 tråd tar det lång tid att processa bilder.

Under grundvärde har jag tillagt

--fine-mask

för att få bort en bugg. Har man problem med röda, gröna och blåa pixlar i den färdiga bildens skuggor lägger man till

--no-ciecam

vid både Enblends och Enfuses grundvärden.

Använda programmet

Bilder på Kronborg slott nedan är vad jag kommer använda mig av. Totalt rör det sig om 38 bilder.

Välj Läs in bilder och markera samtliga bilder.

När bilderna är inladdade väljer man Justera. Hugin parar nu ihop bilderna med varandra.

När den är färdig väljer jag fliken Beskärning och autobeskärning. Vill jag ha med litet av det svarta fältet drar jag ut beskärningsrutan. Behöver man vrida på motivet kan det vara bra att ha marginaler.

Gå nu tillbaka till fliken Assistent och klicka på Skapa panoramabild.

Kronborg slott, bestående av 38 bilder och runt 40 megapixlar.

Bild överst: Cristian Marchi (CC BY-SA 3.0)

Kustbevakningen dyker i Rönne å

I februari 2018 dök kustbevakningen från Kristian II:s bro i Ängelholm, vilket omskrevs av de lokala tidningarna.

I dag fortsatte kustbevakningen med din sökinsats, denna gång från Ängavångsbron. Vad det är kustbevakningen söker efter håller den fortfarande hemligt.

Välj rätt ISO med din Canon

Har du hört följande uttryck?

  • ISO-talet bestämmer hur känslig din sensor ska vara för ljus. Ett högre ISO-tal gör din sensor mer ljuskänslig.

  • ISO 50 med en Canon är bättre än ISO 100 om man vill få längre slutartid.

  • Högre ISO ger mer brus.

Det är tyvärr inte så enkelt.

Sensorns känslighet

Om man börjar med första påståendet har en sensor från Canon enbart en känslighet som fångar upp ljus och gör en signal av det. Därefter förstärks signalen analogt, omvandlas till digital signal innan den skickas vidare för sparas till en råfil. Vid ISO 125, 160, 250, 320, 500, 640 osv vet man att signalen även mörkas ned eller ljusas upp efter att den digitaliserats.

Canon och ISO 50

Angående ISO L (50) utgår det från ISO 100. Påståendet att man kan använda ISO 50 med en Canon för att få längre slutartid än med ISO 100 stämmer inte vid fotografering i råformat eftersom bägge utgår från just ISO 100. Anser du att just din kameramodell från Canon fungerar annorlunda skickar du in två råfiler med ISO 50 och ISO 100 och följa nästa steg.

Att själv testa är ett enkelt sätt att kontrollera. Använd samma slutartid och samma bländare. Därefter kan man använda program som RawTherapee, darktable, Dcraw eller Rawdigger för att själv se skillnaden bilderna emellan. Råfiler från 6D finns här.

f/22, slutartid på 1/4 sekund och ISO L (50).
f/22, slutartid på 1/4 sekund och ISO 100.

I skärmdumparna ovan och med råfilens högdagervarning aktiverad syns det att de båda  råfilerna klipper högdagern på samma plats och att bilderna i det närmsta är identiska, trots att den övre borde vara ett steg mörkare.

f/22, slutartid på 1/4 sekund och ISO L (50). Histogrammet är ett råhistogram.
f/22, slutartid på 1/4 sekund och ISO 100. Histogrammet är ett råhistogram.

I RawTherapee kan man skåda ett logaritmiskt råhistogram. I de två bilderna ovan är bägge varandra identiska.

Även din kamera har ett inbyggt histogram men det bygger på jpg-filen och inte råfilen. Jpg-filens histogram ger ett hum om hur man ligger till men kan skilja ett steg eller mer jämfört med råfilen.
Vill man ha ett råhistogram i sin kamera krävs det mjukvara så som Magic Lantern.

Verktyget Hraw ger en god uppskattning över hur stort det dynamiska omfånget är.

Med verktyget Hraw har jag jämfört de bägge råfilernas dynamiska omfång. ISO L (50) gav nedskalat till 8 megapixlar 12.0848 steg och ISO 100 gav nedskalat till 8 megapixlar 12.0893 steg.

Brus

Brus i bild kan man få av flera orsaker.

Fotonspridningsbrus  beror på att en del av fotonerna inte följer resten av strömmen. För att kalkylera vilken mängd av fotonerna som avviker tar man roten ur antalet fotoner. Har man 10000 fotoner blir det runt 100 som avviker. Har man 100 fotoner blir det 10 som avviker. Har man 10 fotoner blir det 3,16 som avviker.
Ju mer ljus vi har, desto fler fotoner avviker och ger brus. Det märks dock inte eftersom mängden fotoner som följer strömmen är så många fler. Mer ljus är alltså alltid bra.

Utläsningsbrus beror på kretsarna efter sensorn. Signalen som sensorn fångade upp förvanskas på vägen. Med Canon 80D och dess sensor placerade Canon A/D-omvandlaren (analog signal till digital signal) direkt på sensorn och kunde på så vis förkorta vägen och därmed minska utläsningsbrus.

Mönsterbrus,  som dels beror på utläsningbrus och dels på att delar i sensorn skiljer sig åt i effektivitet. Även om det inte finns mycket av mönsterbrus syns det tydligt då det mänskliga ögat uppfattar mönster och bandning lättare. Delar av mönsterbruset kan vara lika från bild till bild, medan andra delar kan skilja sig åt mellan tagningarna. Genom att använda sig av en svartbild, d.v.s. en extrabild med samma inställningar men med objektivlocket på, kan man subtrahera det mesta från mönsterbruset från originalbild.

Termiskt brus ökar med temperatur. Ju högre temperatur sensorn får jobba i, desto mer brus blir det i bild. Låt kameran kylas ned mellan exponeringarna om du t.ex. tar långa exponeringar nattetid.

Högre ISO lägre brus?

4 sekunder, f/5 och ISO 100. Uppljusad till samma nivå som ISO 1600 nedan. Canon EOS 300D.
4 sekunder, f/5 och ISO 1600. Canon EOS 300D.

Att det bland gemene man sägs att högre ISO ger mer brus beror på att färre fotoner ger mer synligt brus. Högt ISO använder man sig av när det finns få fotoner att fånga in, se fotonspridningsbrus högre upp.

Högre ISO ger alltså mindre brus per foton. Å andra sidan kan inte högre ISO (1600) samla in lika många fotoner som lägre ISO (100) kan. Kontentan är att man vid mycket ljusinsamling tjänar på att använda låga ISO-tal och vid dunkla ljusförhållanden tjänar på att använda högre ISO-tal.

ISO-steg

Canons äldre kameror så som Canon EOS D30 och Canon EOS 300D har hela ISO-steg, d.v.s. man stegar mellan ISO-talen från 100, 200, 400, 800, 1600.

Nyare kameror har utöver dessa hela steg även tredjedelssteg så som ISO 125, 160, 250, 320, 500, 640, 1000, 1250 osv. Dessa tredjedelssteg utgår från de hela stegen och är digitala uppljusningar eller nedmörkningar. T.ex. utgår ISO 160 och ISO 250 från ISO 200 medan ISO 320 och ISO 500 utgår från ISO 400.

Åtta råfiler mellan ISO 100 och ISO 500 analyserade.

Enligt utvecklare hos Magic Lantern, samt påvisat via verktyget Hraw, ger ISO 160, ISO 320 och ISO 640 ett större dynamiskt omfång, närmare bestämt 0,1 steg mer högdager än vad ISO 200, ISO 400 och ISO 800 skulle ha gjort. Detta gäller bland bland annat för M3, M5, M6, 30D, 40D, 60D, 70D, 80D, 7D, 7D II, 6D, 6D II, 5D III, 5D IV och 1D IV.

I bilden ovan syns 6D:

  • _MG_3501.CR2 och ISO 100, DR@8=12.1342 steg.
  • _MG_3502.CR2 och ISO 125, DR@8=11.7949 steg.
  • _MG_3503.CR2 och ISO 160, DR@8=12.1922 steg.
  • _MG_3504.CR2 och ISO 200, DR@8=12.1321 steg.
  • _MG_3505.CR2 och ISO 250, DR@8=11.7998 steg.
  • _MG_3506.CR2 och ISO 320, DR@8=12.0179 steg.
  • _MG_3507.CR2 och ISO 400, DR@8=11.9670 steg.
  • _MG_3508.CR2 och ISO 500, DR@8=11.6504 steg.

För kameror så som 5D, 5D II, 1D II, 1Ds II, 1D III, iDs III  vinner man ingenting utan tvärtom förlorar.

ISO 125, 250, 500 osv är oftast ett sämre alternativ, med bland annat 1D X, 5Ds och 5DsR som undantag med en annan typ av design.

ETTR

Har du hört talas om exposure to the right, ETTR? Det innebär att man, i råformat, samlar in så många fotoner man kan tills sensorn blir mättad med ljus. Om man inte gör det innebär det att man får mer synligt brus i skuggorna än om man skulle kört ETTR, samt att man inte skulle kunna nyttja kamerans hela dynamiska omfång.

Tillfällen när ETTR inte är att rekommendera är när man når kamerans begränsning där det inte längre är någon nytta med ETTR utan det tvärtom går att åtgärda i datorn efteråt. Med en 5D II går gränsen vid ISO 1600.

Om scenen man fotograferar har ett större dynamiskt omfång än vad kameran har blir det också svårt att praktisera ETTR. Antingen offrar man högdager eller så offrar man skuggor. Vill man ingetdera går man över till alternativa metoder, så som blixtupplättning, HDR, eller Dual ISO.

 

Minröjningsfartyget Sturkö letar minor i Öresund

Efter att Försvarsmakten kommit över en brittisk karta med minfällningsplatser utanför Helsingborgs hamn beslutade man sig för sätta in minröjningsfartyget HMS Sturkö för att under fyra dagar eftersöka fartygsminor från andra världskriget.

Varje mina har en laddning på 350 kg och även om detonatorn sedan länge har förstörts kan sprängmedlet fortfarande vara intakt. För snart ett år sedan sprängde marinen just en sådan mina ute vid Kullaberg.

”Fotografera olyckor kan nu ge fängelse” – Fake news från SVT

Den nionde januari slog SVT på stort med att det från och med den förste januari 2018 införts ett fotoförbud vid olyckor. Man skrev:

”Sedan nyår gäller lagen mot olaga integritetsintrång. Den ska skydda mot kränkningar som till exempel ”hämndporr” men kan även förbjuda fotografering av olycksplatser där utsatta människor syns.

”Den [lagen] kan även gälla andra kränkningar på nätet och fotografering eller spridning av bilder på olyckor där enskilda personer syns.”

”– Det finns nu en risk att vid spridning av bilderna bli åtalad och straffad. Det är inte ett rent fotoförbud, men ett steg i rätt riktning.”

Lagtexten olaga integritetsintrång handlar om spridning av bilder. Den handlar inte om fotografering eller ett fotoförbud.

Övrig media svalde samma lögn.

”Det här betyder att det blir straffbart att filma på olycksplatser, något som ambulanspersonal i Sverige tagit emot med öppna armar.”
/Svenska Yle

”Det betyder att man kan bli åtalad och dömd för att fotografera eller filma på olycksplatser.
/auto motor & sport

”Ny lag: Nu blir det förbjudet att fotografera olyckor – kan ge fängelse”
/Newsner

Men lagen kan även gälla andra kränkningar, däribland fotografering vid olyckor där enskilda personer syns.
/Expressen

Fota och filma olycksplatser kan ge fängelse
/Feber

 

”Förbjud fotografering utomhus”

Björn Knudsen (V) lämnade i förra veckan in en motion till partikongressen 2018. Den är intressant då den i allra högsta grad berör fotografering.

”Problemformulering:

Det förekommer i Sverige skjutjärnsjournalistik där grävande reportrar använder tv-kameror och andra medier för att utkräva politikers avgång, detta är systemhotande och undergräver den demokratiska processen då politiker som inte är misstänkta för brott kan tvingas att sluta på sin tjänst för att medierna kräv er detta. Det går till så att ett drev med tv-fotografer och journalister förföljer politiker där dessa befinner sig och filmar och fotar. Det förekommer också kändisfotografering så kallad paparazzifotografering, där kändisfotografer förföljer sina måltavlor vid kändisarnas hem.

Det förekommer i Sverige också olycksfallsfotografering då folksamlingar som ser en olycka eller ett brott börjar att filma med sina mobiltelefoner istället för att hjälpa offer och gripa in för brottsoffer vid en olycksplats eller en brottsplats, detta är ett gissel för räddningspersonal och polis som ibland kan förhindras att göra sitt arbete på grund av filmande åskådare. Det förekommer också att kriminella gäng och främmande makter använder sig av utomhusfotografering för att kartlägga platser och personer vid planeringen av ett eller flera brott.

Det är dock inte nödvändigt för en journalist att berätta sin historia med en kamera denne kan använda grafik och illustrationer. I USA har ett förbud mot utomhusfotografering gjorts i staden New York där måste man be om tillstånd av polisen för att få filma eller fota utomhus, det är dock tillåtet att filma fota inomhus i New York då ägaren till fastigheten som fotografen befinner sig i kan ge sitt tillstånd till fotografering.

Förslag:

Ett förbud mot fotografering utomhus på allmän plats i hela Sverige, för att få fotografera med mobilkamera, stillbildskamera, filmkamera eller electric news gathering – kit utomhus behövs polisens tillstånd. Det är fortfarande tillåtet att filma inomhus eller på en mark med fastighetsägarens tillstånd.

Syfte och resultat:

Syftet är att begränsa det förtäckta hot som TV-medierna filmproduktionsbolag, privatpersoner och gäng och främmande makt kan utöva med att filma och fota privatpersoner och politiker, att minska dreveffekten med politiker som måste avgå för att medierna kräver det utan att brott begåtts. Resultatet kommer att bli ett mer balanserat mediaklimat för politiker, kändisar och privatpersoner och trafikskadeoffer, brottsoffer utan inskränkningar i yttrandefriheten då journalister, filmproduktionsbolag och gängmedlemmar och främmande makt är välkomna att använda texter grafik, ljudinspelningar, och det muntliga berättandet i sina reportage eller filma inomhus om de inte vill be om polisens tillstånd att filma fota utomhus. Resultatet kommer naturligtvis att bli ett ramaskri i medierna till en början med mycket drev och diskussioner om inskränkningar i yttrandefriheten men genom att göra utredningar i frågan och peka på den olämpliga situation som råder i Sverige idag och hur det fungerar i New York kan de politiker som genomför reformen få mycket press.

Yrkande

Att Vänsterpartiet skall verka för framtagandet av en riksdagsmotion om förbud mot utomhusfotografering. Ett förbud mot fotografering utomhus på allmän plats i hela Sverige; för att få fotografera med mobilkamera, stillbildskamera, filmkamera eller electric news gathering – kit utomhus behövs polisens tillstånd. Det är fortfarande tillåtet att filma inomhus eller på en mark med fastighetsägarens tillstånd.

Björn Knudsen, Växjö”

 

Förslaget röstades ned:

”A66

I motionen föreslås att Vänsterpartiet genom framtagandet av en riksdagsmotion ska verka för ett förbud mot utomhusfotografering på allmän plats i hela Sverige. För att få fotografera utomhus ska det krävas tillstånd av polisen. Enligt nuvarande lagstiftning är det enkelt uttryckt tillåtet att ta bilder på allt och alla på allmän plats. Det är även tillåtet att stå på allmän plats och fotografera in på privat område. Det finns dock speciella skyddsobjekt, såsom militära anläggningar, som det inte är tillåtet att fotografera. I upphovsrätten finns det ett undantag, kallat panoramafriheten, som innebär att det är tillåtet att på olika sätt avbilda permanent placerade byggnader och konstverk i offentlig miljö för såväl privat som kommersiellt bruk. Utöver detta finns det angränsande regler för i vilka fall det krävs samtycke från enskilda för att få publicera bilder vid marknadsföring.

Partistyrelsen delar inte den uppfattning eller problembeskrivning som kommer till uttryck i motionen utan anser att det saknas skäl för att vidta så omfattande åtgärder som att förbjuda all utomhusfotografering på allmän plats. Ett sådant förbud skulle få stora och långtgående negativa konsekvenser för framför allt privatpersoner i deras vardagsliv, men även för företag m.fl. I motionen föreslås dock att utomhusfotografering på allmän plats kan tillåtas om polisen ger sådant tillstånd, för partistyrelsen ter det sig som en onödig och kostsam process som på ett oproportionerligt sätt skulle öka polisens arbetsbörda och ta stora resurser i anspråk samtidigt som det vore främmande att kräva att enskilda ska ansöka om tillstånd för att exempelvis få ta en semesterbild eller en selfie på allmän plats. Partistyrelsen anser därmed att motionen bör avslås.

Partistyrelsen föreslår att motion A66 avslås.”