Kameratrollet

– Fotograf & Fotokurs i Skåne

Fotograf, fotokurser och fototips i Skåne - allt i en blogg

Fånga blixten

blixt-M04-0059000000

Det kan te sig svårare än vad det egentligen är det där med att fånga en blixt. I vanliga fall kan man hålla på i evighet med att hålla en fjärrutlösare och ta fotografier med flera sekunder långa exponeringar, men det finns en enklare väg. Med Magic Lantern har man möjlighet att förlita sig på kamerans automatik. Det finns även en modul till Magic Lantern som heter Bolt trigger. Man får lägre upplösning på bilden, men åtminstone får man en råfil och en blixt.

Håll kamerasensorn kall

 

fotokurs-skåne

Termiskt brus

En kall sensor i kameran ger dig mindre termiskt brus än en varm sensor. Hur stor skillnaden är kan man förstås undra. Nedan har jag tagit några bilder med lång exponering och bilderna är 100% utsnitt från bildytan. Alla bilder har två minuter slutartid och ISO 25600. Bilden ovan på kameran i snön är en Canon 7D, men en Canon 6D har använts för bildexempel.

-1-7-grader_MG_2167-1°C uppmätt vid EFIC-chipet och -7°C från bildens EXIF.

19-15-grader_MG_217319°C uppmätt vid EFIC-chipet och 15°C från bildens EXIF.

31-29-grader_MG_217531°C uppmätt vid EFIC-chipet och 29°C från bildens EXIF.

39-34-grader_MG_217739°C uppmätt vid EFIC-chipet och 34°C från bildens EXIF.

47-42-grader_MG_218947°C uppmätt vid EFIC-chipet och 42°C från bildens EXIF.

Normala exponeringar

Exponeringstiden ovan är kanske inte någon som man använder i normala situationer, men vid astrofotografering kommer det att märkas av. Nedan har jag två exponeringar med en sekund slutartid och ISO 25600.

-1-8-grad_MG_216647-43-grader_MG_2188Översta -1°C uppmätt vid EFIC-chipet och -8°C från bildens EXIF.

Understa 47°C uppmätt vid EFIC-chipet och 42°C från bildens EXIF.

Nu är det inte längre astrofotografering utan all fotografering när man använder längre slutartid. ISO 25600 och 1 sekund motsvarar ISO 12800 och 2 sekunder eller ISO 6400 och fyra sekunder.

Hur hålla sensorn kall?

Slutsatsen är att man får mindre brus om man ser till att hålla kamerasensorn kall. Det finns peltier cooler att bygga in i kameran och man kan även använda koldioxid. För den vanlige användaren är kanske ändå det enklaste att inte stressa sensorn, d.v.s. låt bli att använda Live View och låt sensorn vila mellan exponeringarna.

Brand vid asylboendet i Strövelstorp

brandman_MG_2122

Av alla de brandlarm som sker från asylboende runt om i min omgivning är det väldigt få gånger det verkligen är någonting annat än just ett brandlarm. I dag var det dock skarpt läge för asylboendet i Strövelstorp. Allt tyder på att branden inte startas av någon utomstående utan snarare skett p.g.a. en olycka. Det vore väl ändå dumt för en utomstående att tända på när snön så väl visar vart man gått. Brandutredningen får ha sin gång för att få fram en slutsats.

brand-i-asylboende_MG_2079

Vilken hastighet på minneskortet till Canon?

fotokurs-skåne

Rätt hastighet på minneskortet

Inför köpet av minneskort för kameran sin står man alltid inför valet och kvalet över vilken storlek och vilken hastighet man behöver. Visst, man kan välja det största och det snabbaste bara för att vara på den säkra sidan, men då får man även betala därefter. Bättre vore det om man redan från början vet vad ens kamera kan prestera och var flaskhalsen sitter. Tack vare Magic Lantern som testat skrivhastigheter kan man nu se vad högsta skrivhastigheten är för minneskort till några av Canons systemkameror.

  • 60D – 21 MB/s
  • 600D – 21 MB/s
  • 550D – 21 MB/s
  • 500D – 21 MB/s
  • 1100D – 21 MB/s
  • EOS M – 40MB/s
  • 100D – 40 MB/s
  • 650D- 40 MB/s
  • 700D -40 MB/s
  • 6D – 40 MB/s
  • 50D – 70 MB/s
  • 5D II – 85 MB/s
  • 7D – 80 MB/s
  • 5D III – 100 + 20 MB/s (CF+SD)

Även om det finns snabba SD-kort så är det fortfarande CF-kortläsarna och inte SD-kortläsarna som är snabbast i Canonkamerorna. Betänk även att när du köper ett minneskort kanske det inte är skrivhastigheten som omnämns med störst text utan istället läshastigheten. Om du har en kamera från Canon som är äldre kan du tänka dig att en kameran med CF-plats inte är snabbare än 50D. Exempelvis 40D, 30D och 20D. På samma vis är en kamera som 1000D inte snabbare än 1100D. Canons kameror i 1D-serien må vara undantagna.

 

Vinterbild från Orsa Finnmark

vinterbild_MG_1999

Solen hade gått ned någon timme innan när jag fotograferade denna vinterbild. Det är från Orsa Finnmark och den är fotograferad under den blå timmen. Tittar man noga kan man skönja stjärnorna på himlen.

Vad har hänt på kamerafronten sedan 2000?

_MG_6895

För ett tag sedan köpte jag mig en Canon EOS D30. Den var Canons första digitala spegelreflexkamera med egentillverkad sensor. De tidigare kamerorna EOS DCS3, EOS DCS1, EOS D2000/Kodak DCS520 och EOS D6000/Kodak DCS560 hade alla varit ett samarbete med Kodak och haft Kodaks sensorer i sig.

_MG_2003

I dag tog jag tillfället i akt att jämföra min D30 mot några av mina övriga kameror. Spannet sträcker sig från D30 år 2000 till 6D år 2012. Mellan dessa år har jag även tagit med 1000D från 2008 och en 7D från 2009. Min 1000D saknar dessutom ett IR-blockerade filter och släpper i och med det in infrarött ljus. Någonting som gör att varje bild får en röd ton.

_MG_3890

Alla bilder är fotograferade på ISO 100 och med samma inställningar utom 6D som hade en litet långsammare synkhastighet för blixtfoto. Ser du någon skillnad och kan gissa dig till vilken bild som är från D30 från år 2000? Svaret finner du längst ned.

CRW_0828

Ovan sett, 7D, 6D, 1000D, D30. Den största skillnad jag sett har varit i Darktable eftersom profilen för D30 troligen inte är lika bra som de övriga nyare profilerna. Från min 1000D blev kaninen röd, men med rätt vitbalans ställd var det inget som helst problem att återfå originalfärgen. Med mycket ljus och på ISO 100 skiljer sig kamerorna inte nämnvärt åt när det kommer till resultatet. Handhavandemässigt är det svårt att se vad som egentligen finns på den där lilla kameraskärmen hos D30. Att försöka zooma in bilden behöver man inte bemöda sig med.

Nästa omgång bilder är tagna vid ISO 1600, 10 sekunders slutartid och bländare 11. ISO 1600 är högsta för både D30 och 1000D.

_MG_6901

7D Klarar av att återge motivet utan några som helst problem. Färgbrus syns vid 100% och man ser även att klossen har brus utan att man ens behöver zooma.

_MG_3892

Förmodligen spelar avsaknaden av IR-filtret in i bilden ovan från 1000D som har fått en annan färgton på soffan. Färgbrus och vanligt brus syns tydligt vid de mörka partierna.

_MG_2005

Från 6D finns inte mycket att nämna. Några heta pixlar som även finns i de övriga kamerornas bilder.

CRW_0829

Sist har jag D30 som ser ut att vara tagen med en tidig mobilkamera. ISO 800 och 1600 ska man helst undvika med denna kamera.

Tycker du inlägget är intressant? Spana då in fler Canonrelaterade inlägg så som felsökning av en Canonkamera eller antal exponeringar hos en Canonkamera.

Soluppgång i Duved

seat-leon_MG_1976

Under mellandagarna passade jag på att ta en tur till Duved och Åre för att få se snö. Någonting som man sällan ser i Skåne. -20 grader och en magisk soluppgång vid nio på morgonen. Jag var glad att motorvärmare ingick när jag köpte min Seat Leon. Bilden är tagen med Magic Lanterns Dual ISO för att kunna få med hela det dynamiska spannet i bilden. Med en vanlig Canonkamera utan Magic Lantern skulle det inte ha gått att ta samma bild utan att bränna ut högdagern.

Gott nytt år – 2016 är snart här

vinterbild_MG_1995

En vinterbild fick det bli passande nog till sista dagen av år 2015 tillika nyårsafton. Solen hade gott ned sedan länge men landskapet lystes trots det upp av all frost i landskapet efter dimma som frusit. Fotograferad i Orsa Finnmark. Gott nytt år på er alla!

Flygande fladdermus

I bland har man turen på sin sida. En Canon 5D är inte känd för att ha världens snabbaste autofokus, men förfokuserar man och vet att fladdermusen håller till på samma avstånd kan man få till ett lyckoskott.

En kulturkrock under luciafirandet

lucia_MG_1930

I dag fick jag lära mig någonting nytt om Japan och dess folktro. Det där med att klä sig i vit klädsel och bära brinnande ljus i håret är inte någonting som enbart förekommer i Sverige. Men i Japan har det en annan historia.

Det hela började med jag och tjejen besökte Raus kyrka för att titta på luciafirandet där. Och visst var det fint att både titta och att lyssna på. Men när jag efteråt frågade tjejen vad hon tyckte svarade hon bara ”hen”. Inte som i svenskans ”en hen” utan det japanska ordet 変 med betydelsen konstig. Hon tog upp mobiltelefonen och visade mig den japanska versionen.

SekienUshi-no-tokimairiTeckning av 鳥山 石燕, Toriyama Sekien, 1779.

Nog är det snarlikt för att inte säga likt. Det finns fler bilder både här och här. Folktron kallas 丑の刻参り, ushi no koku mairi, vilket borde betyda bedjan under oxtimmarna. I Japan är oxens tid på dygnet mellan 01:00 till 03:00 på natten. Under sju nätter vid oxtimmarna gick man upp på natten och slog en större spik i ett träd för att förbanna någon till döds. Blev man påkommen fick man börja om på nytt. I senare teckningar syns även en halmdocka, se de tidigare länkarna. Ljusen i håret är fästa vid ett grytställ som på huvudet bäres upp och ned. Ursprunget ska ha varit att önskningar som önskats under oxtimmarna under oxens dag, oxens månad och oxens år ska ha givit bäst förutsättningar för att gå i uppfyllelse. Att det sedan urartat till att önska livet ur folk är en intressant knorr på historien.

Mest kända platsen är templet 貴船神社, Kifune jinja, i Kyoto. Sagan om 橋姫, hashihime (Broprinsessan) utspelar sig vid Kifune där prinsessan väntar på sin älskade. Efter att ha väntat förgäves besöker hon templet och önskar sig att hon ska förvandlas till en demon. Efter den sjunde natten förvandlas hon till en demon och har ihjäl både sin älskade och hans älskarinna.

Klart intressant och med den här vetskapen kan man tänka sig att man som svensk i Japan inte ska springa runt i luciaklänning och med ljus i håret utan att i förväg meddela vad man ska hitta på.

Om du gillar detta inlägg finns det fler inlägg med liknande tema. Till exempel Sweden Hills eller Kaiten.

Publicering av bild – pris?

_MG_0652

Vad kan man ta betalt för en bild?

Svaret är egentligen vad som helst. Det beror helt och hållet på vilket slags bild det är. För vanliga nyhetsbilder kan man utan problem ta 800-1000 kr exklusive moms. Har man inget företag att fakturera från kan man använda sig av Frilansfinans.se. Det viktiga här är att man nämner 800-1000 kr per publicering. På så vis kan inte en tidning hålla på att återpublicera din bild gång på gång utan att ge dig betalt. Det kan troligen inte tidningen göra ändå utan avtal, men har man nämnt per publicering är man på det torra. Enligt Göteborgs tingsrätt T 11800-11 finns följande att läsa:

Mot bakgrund av dessa omständigheter framstår det som oklart vilka rättigheter som
överlåtits av fotografen till Victoria. Den oklarheten innebär att avtalet ska
tolkas på det sätt som är mest förmånligt för fotografen, nämligen att han inte
har överlåtit rätten på det sätt som Smart Eye gjort gällande.

Vilka bilder kan då tinga högre summor? Expressen har utbetalat runt 70000 kr för en motorbrand i luften. Även Aftonbladet har gjort liknande utbetalningar för bilder. Den dyraste bild som någonsin sålts såldes förra året för 6,5 miljoner dollar. Fotografen hade redan gjort sig ett namn, men trots det anser jag att den betalda summan är anmärkningsvärd.

Vad händer när en tidning publicerar din bild utan ditt medgivande?

Då kan man fakturera för olovlig användning. Detsamma gäller om ditt namn inte nämns vid bilden, d.v.s. den ideella upphovsrätten.  För uteblivet namn är 1000 kr exklusive moms inga som helst problem att fakturera för. Att mötas i rättegång kostar mer för en tidning. För en publicerad bild som en tidning inte har rätt till kan man, utöver att bilden ska ned, även begära vad man i vanliga fall skulle sålt bilden för samt ett 100% påslag. Man kan även begära mer och hoppas på förlikning. Olovlig användning av bild kallas ibland för bildstöld trots att det inte rör sig om en stöld utan om ett upphovsrättsbrott. En länksamling på svenska till lagtexter som berör fotografen finns här.

Rättsfall

Lunds tingsrätt FT 1046-14

2013 publicerade Dagens Media Sverige AB två stillbilder från Kent Ekeroths film. Inget namn på upphovsrättsinnehavaren publicerades. Kent Ekeroth yrkade på 11200 kr.

  • 1600 kr som skälig ersättning för otillåten användning på Internet
  • 1600 kr i skadestånd för utelämnande av namn
  • 8000 kr i skadestånd för intrång i upphovsrätt
  • ersättning för rättegångskostnader

Tingsrätten accepterade:

  • 1600 kr som skälig ersättning för otillåten användning på Internet
  • 1600 kr i skadestånd för utelämnande av namn
  • 1000 kr i skadestånd för intrång i upphovsrätt
  • 2200 kr för rättegångskostnader

Stockholms tingsrätt FT 5600-13

2012 använde Hammarby Hamburgeri ett fotografi av en fotograf som inte vetat om att bilden hans använts förrän han klev in på stället. Hans bild visades på bildskärmarna.

Fotografen yrkade på 13450 kr.

  • 6000 kr för otillåten användning
  • 3000 kr i skadestånd för utelämnande av namn
  • 4450 kr för oaktsamhet eller uppsåt

Tingsrätten accepterade:

  • 1500 kr som skälig ersättning
  • 500 kr för utelämnande av namn
  • 1000 kr för lidande

Utöver det fick varje part betala sina egna rättegångskostnader. Tingsrätten motiverade rättegångskostnaderna på följande vis:

Fotografen har fått framgång med sin talan när det gäller att visa att det skett ett
intrång och att Hammarby Hamburgeri handlat oaktsamt. Han har därför tillerkänts
såväl skälig ersättning som skadestånd, dock med ett belopp som motsvarar mindre än
en fjärdedel av vad som yrkats. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att vardera part
ska stå för sin egen rättegångskostnad.

Tullstorps kyrka

tullstorps-kyrka_MG_1719

Tullstorps kyrka hör till de mer ovanliga kyrkorna som finns i Skåne. Precis som på många andra ställen runt om i Skåne revs gamla medeltidskyrkor och ersattes med 1800-talskyrkor i stället. I fallet med Tullstorps kyrka ligger det ovanliga i utformningen där arkitekturen är en grekisk korsform, d.v.s. fyra lika stora delar och ett åttakantigt torn.

Örsjöstenen

örsjöstenen_MG_1744

Stående i en trädgård jämte Örsjö kyrka hittar man runsten nummer DR 276, Örsjöstenen. Runorna är knappt synliga. Här har jag i stället digitalt fyllt i dem.

This stone, Örsjöstenen DR 276, is standing in a garden beside the church of Örsjö. The runes are barely visible. I have in the picture above refilled the runes.

「Örsjöstenen」DR276番は教会の隣の庭にある。石文はあまり読むことができない。私はGIMPで写真の上からルーン文字に赤い色を書いた。

örsjöstenenpng

Tomme reste sten denna efter sin bror Hunvid, en mycket god man.

Tumi raised this stone after his brother Hunvid, a good man.

「Tumi」は兄弟の「Hunvid」のためにこれらの石を建てた。いい人だった。

 

Orion vid soluppgång

stjärnhimmel_MG_0767

Medan jag för två månader sedan inväntade blodmånen passade jag på att ta fler bilder. Här mot Orion. Solen väntar ännu på morgonen under horisonten.

Meanwhile when I two months ago waited for the Bloodmoon I also took some other pictures. Here above, Orion. The Sun is still under the horizon.

二ヶ月前に月食を待っていた。私も違う写真を撮った。上の写真はオリオン。太陽はまだ地平線の下がある。

Arx

arx_MG_7721

I landet Ladonien hittar man inte enbart Nimis ehuru Nimis är det konstverk som är mest känt. På bild ovan, Arx, som på latin betyder fäste. En del av stenarna är markerade med sidonummer från en bok med samma namn.

In Ladonien, a made up country in Sweden, the most famous building to find is Nimis. Beside Nimis you can find the newer Arx, stronghold in Latin. Page numbers are written on some of the stones after a book with the same name.

 

この建造物「Arx」はスウェーデンのファンタジーの国「Ladonien」にある。「Ladonien」の一番の建物は「Nimis」. 二番は「Arx」。上の写真だ。「Arx」の名前はラテン語でから来。意味はお城。

Visa större karta


Web Analytics