Lantmäteriets flygfotografering

Ett mindre flygplan som under dagtid flyger fram och tillbaka? Då kan det röra sig om flygfotografering. Bilden ovan visar pågående flygfotografering över Ängelholm med flygplanet SE-GIN, men just detta flygplan flög inte åt Lantmäteriet.

SE-GIN som bedrev flygfotografering den 7:e april 2026.
Frågor och svar

Jenny på Bild och Höjdsektionen hos Lantmäteriet har svarat på några frågor angående hur saker och ting fungerar. Frågeställningar i kursiv stil.

För 13 år sedan gjorde både Fotosidan och Sveriges Radio reportage angående Lantmäteriets flygfotografering. Jag tänkte att det vore dags igen och är intresserad av om någonting nytt hänt sedan 2013 och i så fall vad? 2013 hade Lantmäteriet införskaffat Ultracam Eagle. En kamera med 260 megapixlar och som var ihopsatt av Microsoft. Har Lantmäteriet uppdaterat sin kameramodell och i så fall till vad?

– Hej, i dag flyger vi och samlar in bilder med UCM Eagle Mark 3. Det är den senaste uppdateringen sedan 2013.

– Kör Lantmäteriet fortfarande med en upplösning på 25 cm? Har någonting nytt hänt angående att få personer på bild eller är upplösningen fortfarande så pass låg att man inte kan identifiera människor, exempelvis sådana som solar?

– Upplösningen är i dag 16 cm på bilderna. Nej, man kan inte identifiera personer som exempelvis ligger och solar på flygbilderna.

– Många undrar varför Lantmäteriet flygfotograferar i stället för att använda bilder från satelliter. Är det fortfarande så att det rör sig om användarrättigheter och möjligheten att själv välja väderförhållande eller är det mer som spelar roll? Är detaljrikedomen från flygfotografering fortfarande bättre än tillgängliga satellitbilder? Och är det lättare att skapa ortofoto från flygfoton jämfört med satellit? 

– Vi har inte upphovsrätt för satellitbilder. Vår produktion för att framställa ortofoton är i dag anpassad till flygbilder, som bättre uppfyller våra krav på molnfria och snöfria bilder. Detaljrikedomen från flygfotografering är fortfarande bättre än tillgängliga satellitbilder. Ju högre upp i atmosfären ju mer brus får vi med i bilderna.

– Hur ser det ut med LiDAR jämfört med satellitdata samt möjlighet att skapa 3D-miljöer? Behövs fixpunkter som man markerar ut för ortofoto?

Vi har stödpunkter för blocktriangulering.

– Använder Lantmäteriet fristående operatörer som får utföra uppdrag eller står Lantmäteriet med utrustning för en befintlig flotta? Eller det är en kombination?

Lantmäteriet hyr in två flygplan och piloter under säsongen för insamling. Flygfotograferna är Lantmäteriets egen personal. Vi äger en kamerautrustning och hyr en motsvarande, för att säkerställa homogena data och hinna samla in alla bilder vi planerat för en säsong, ca en tredjedel av Sveriges yta.

– Nu när bränslepriser är på tapeten, hur ser Lantmäteriet på drönare i stället för att använda flygplan?

Drönare är inte ett tillräckligt kostnadseffektivt sätt för insamling när det gäller nationell insamling och Sverigetäckning.