Fälldes i hovrätt efter publicerade drönarfilmer

En drönarpilot som friats i Umeå tingsrätt efter att ha spridit drönarfilmer fälldes den 25 februari av Hovrätten för övre Norrland. Bild överst från förundersökningsprotokollet.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

1. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att hovrätten
a. dömer B för brott mot lagen (2016:319) om skydd för geografisk information enligt 9 och 12 §§ denna lag, vid 15 tillfällen under perioden 2020-09-02–2021-05-04, samt
b. bestämmer påföljden till 160 dagsböter om 400 kr.

2. Hovrätten ålägger B att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN

Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma B för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 20 tillfällen enligt åtalet.

B har motsatt sig ändring av tingsrättens dom.

Åklagaren har justerat första meningen i första stycket av gärningsbeskrivningen till följande lydelse (tillägg i kursiv stil).

B har på youtube.com spridit sammanställningar av geografisk information avseende svenskt territorium, som inhämtats från luftfartyg genom fotografering/filmning, utan att ha tillstånd till det.

Åklagaren har vidare förtydligat att den angivna brottstiden i gärningspåståendet avser publicering av respektive film och att spridning i samtliga fall görs gällande fram till den 19 maj 2021.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Utredningen

Utredningen i hovrätten har varit i huvudsak densamma som vid tingsrätten. Förhöret med B har spelats upp. Åklagaren har som ny bevisning i hovrätten åberopat vittnesförhör med WSB samt resultat av Lantmäteriets eftersökningar av spridningstillstånd.

Under sakframställningen har åklagaren, till förtydligande av gärningspåståendet, angett att åtalet rör spridning av följande filmklipp:

1. FPV drone – dancin at another quarry (4 maj 2021)
2. Bridge building site FPV Drone (30 april 2021)
3. FPV drone at Ersmark (29 april 2021)
4. Causal FPV drone flying and crashing (20 april 2021)
5. Freestyle FPV drone at quarry (18 april 2021)
6. FPV U på modellflygfältet (17 april 2021)
7. Roma f5 – freestyle drone on my closest spot (7 april 2021)
8. FPV freestyle drone Roma f5 (30 mars 2021)
9. 3 inch drone freestyle (3 april 2021)
10. Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå (7 april 2021)
11. FPV quad in apartment (23 mars 2021)
12. Discovering deers with my 3” FPV-drone (27 februari 2021)
13. Quad ersboda (7 jan 2021)
14. Vännäs Motormuseum drönare (28 oktober 2020)
15. Quad 4 (2 september 2020)
16. Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone (10 maj 2021)
17. FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! 🙂 (14 maj 2021)
18. FPV freestyle – digging yawspins? (16 maj 2021)
19. Chasing drones (19 maj 2021)
20. Första flygningen med barnen (23 november 2020)

Skuld och rubricering

B har medgett att det varit han som publicerat de i målet aktuella filmerna på sin kanal på Youtube, men invänt att någon annan kan ha ansökt om och fått spridningstillstånd för någon av dessa eller att det i vart fall ska röra sig om straffria förseelser med hänsyn till yttrande- och informationsfriheten.

Som tingsrätten har påpekat finns det en otydlighet i lagstiftningen angående vad som är föremål för tillstånd: den aktuella sammanställningen av geografisk information (i det här fallet drönarfilm) eller den aktuella spridningen (i det här fallet publicering på youtube.com). Om det är sammanställningen som sådan som är föremål för tillstånd kan vem som helst söka tillstånd för att sprida en sammanställning och ett tillstånd omfattar även vidare spridning, genom att t.ex. dela ett filmklipp på Facebook. Om det i stället är spridningen som är tillståndspliktig måste ansökan göras av den som sprider sammanställningen och nytt tillstånd behövs för varje form av spridning. Den senare tolkningen får stöd av möjligheten att villkora ett tillstånd till visst ändamål eller efter iakttagande av särskilda säkerhetsåtgärder samt möjligheten för myndigheten att efter medgivande från den som söker tillstånd vidta retuscheringsåtgärder i sammanställningen, vilket rimligtvis endast kan träffa den som söker tillståndet. Även om det är så som tingsrätten angett, att detta inte förefaller vara Lantmäteriets tolkning av bestämmelsen, torde en tillämpning som innebär att ansökan ska göras av den som sprider en sammanställning och prövas i förhållande till den som ansökt vara den mest ändamålsenliga och systematiskt korrekta.

Under alla förhållanden är invändningen om att det kan finnas tillstånd – sökt och beviljad någon annan än B – för något filmklipp motbevisad genom den utredning som åklagaren lagt fram. Lantmäteriet har gjort omfattande eftersökningar i sitt system för att utreda om någon annan än B kan ha haft spridningstillstånd för någon av filmerna när han spridit dem. WSB, som arbetar som produktionsutvecklare på Lantmäteriet och som har tagit fram en mall för eftersökningarna samt genomfört några av dessa, har berättat om hur Lantmäteriets system är uppbyggt och hur eftersökningarna har gjorts. Hans och Lantmäteriets slutsats är att tillstånd inte har funnits för någon av filmerna när de spridits. Hovrätten bedömer utredningen som så gedigen och att det är praktiskt taget uteslutet att det har funnits spridningstillstånd för någon av filmerna när B publicerat dem på Youtube.

B har således spridit filmerna utan tillstånd, vilket kan föranleda ansvar enligt 12 § första stycket lagen (2016:319) om skydd för geografisk information. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att de aktuella sammanställningarna avbildar horisontlinje och vyer vilket utesluter att de omfattas av de undantag som enligt Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information gäller för vissa områden, byggnader och anläggningar (se 3 § LMFS 2016:3).

Enligt 12 § andra stycket samma lag ska dock inte dömas till ansvar i ringa fall. Bedömningen av om ringa fall föreligger bör enligt förarbetena till bestämmelsen göras utifrån om underlåtenheten att söka tillstånd med hänsyn till omständigheterna kan anses som obetydlig, och inte utifrån en bedömning som innefattar prövning av om någon faktisk skada eller risk för skada uppkommit genom framställandet eller spridningen. Ett i förarbetena angivet exempel på ringa brott mot bestämmelserna om spridningstillstånd kan vara en situation där spridningen har skett under en mycket kort tid på ett sätt som innebär att materialet kan återtas eller att kartor har delats ut i en krets som i och för sig är så omfattande att spridningstillstånd krävs, men där materialet inom kort samlas in igen. Den tid som materialet har varit spritt är således begränsad. I de fall spridning har skett på Internet är, enligt motiven, utrymmet för en sådan bedömning mindre, eftersom materialet rent faktiskt inte går att återta på samma sätt. Ofta kan spridningen i ett sådant fall också anses ha nått en mycket stor krets. Ett annat exempel på ringa brott är om spridningen har skett i sådan begränsad omfattning att den ligger strax över gränsen för att en spridningssituation har uppstått (se prop. 2015/16:63, s. 65.)

Hovrätten gör följande överväganden. Att filmerna har spridits på Internet och funnits tillgängliga för vem som helst att ta del av talar mot att gärningarna skulle betraktas som ringa fall. Av utredningen framgår dock att B:s Youtubekanal har få följare samt att filmerna rent faktiskt fått ett förhållandevis litet antal visningar och i vissa fall har funnits tillgängliga endast en kort tid. Åklagaren har inte påstått annat än att filmerna spridits på Youtube fram till den 19 maj 2021. Vad gäller de fyra filmer som publicerats den 10 maj 2021 eller senare (filmerna 16–19 ovan) anser hovrätten att spridningen varit så begränsad att de ska betraktas straffria som ringa fall.

Filmen ”Första flygningen med barnen” (film 20 ovan) som spridits den 23 november 2020, är filmad från baksätet av ett flygplan, framfört av B, och avbildar endast bitvis svenskt territorium genom flygplansrutorna. Hovrätten anser att filmen avviker så påtagligt från vad kriminaliseringen är avsedd att träffa att det varit ursäktligt att inte söka spridningstillstånd och att även denna spridning därför utgör ett ringa fall.

B ska därför inte dömas för dessa fem spridningar. Hovrätten anser dock att filmerna 1–15 har krävt spridningstillstånd och att spridningen, med hänsyn till att publicering skett på Internet, inte kan rubriceras som ringa brott.

B har invänt att han inte har haft uppsåt till brott eftersom han inte känt till att det krävts tillstånd för spridningen. Hovrätten anser att B:s erfarenhet inom drönarflygning och de inlägg han gjort på Facebook talar starkt för att han varit medveten om att det har krävts tillstånd för spridningen. Under alla förhållanden är det tillräckligt för ansvar att B känt till innehållet på filmerna och att han varit medveten om att han har spridit dessa utan tillstånd. Han kan därför inte undgå ansvar på grund av bristande uppsåt även om han varit i villfarelse kring tillståndsplikten.

B ska därmed dömas för brott mot lagen om skydd för geografisk information vid 15 tillfällen.

Påföljd

Enligt hovrätten bör brottslighetens straffvärde bedömas med utgångspunkt i de överväganden som gäller för gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden. Det är således avvikelsen från tillståndskravet och inte om någon faktisk skada eller risk för skada för totalförsvaret har uppkommit som främst ska vara avgörande. Hovrätten konstaterar att spridningen, även om den har skett på Internet, har varit förhållandevis begränsad och att det i vissa fall är fråga om gärningar som enligt hovrätten ligger nära gränsen mot ringa brott. Eftersom även oaktsamhetsbrott är kriminaliserat och det i detta fall är fråga om uppsåtlig brottslighet anser hovrätten att straffvärdet för varje brott är 50 dagsböter. Straffvärdet för den samlade brottsligheten uppgår enligt hovrätten, med beaktande av principen om flerbrottslighetens avtagande betydelse, till 160 dagsböter (jfr rättsfallet NJA 2014 s. 859).

Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden bestäms storleken av varje dagsbot till 400 kr.

De brott som B döms för har fängelse i straffskalan. Han ska därför enligt lag betala en avgift på 800 kr till brottsofferfonden.

Skiljaktig mening i hovrätten

Tf. hovrättsrådet JK är skiljaktig och anför följande.

Lagen (2016:319) om skydd för geografisk information utgör ett undantag från den grundläggande yttrande- och informationsfriheten som kommer till uttryck i bland annat 2 kap. 1 § regeringsformen. Enligt 2 kap. 21 § regeringsformen får begränsningar i yttrande- och informationsfriheten endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar.

I praktiken innebär kravet på tillstånd till spridning, enligt 9 § lagen om skydd för geografisk information, något som kan liknas vid ett censurförfarande. Det straffansvar som enligt 12 § kan följa för den som inte följer tillståndsförfarandet bör därför tolkas mot bakgrund av de mycket höga krav som ställs på en lagstiftning som inskränker de grundläggande fri- och rättigheterna. Frågan om lagens överensstämmelse med grundlag har dock enligt min mening inte fått det utrymme som kunnat förväntas i lagens förarbeten (se även Lagrådets yttrande i prop. 2015/16:63, s. 87, beträffande lagens förhållande till YGL och TF).

De filmklipp som åtalet avser utgörs i 19 fall av filmer tagna med drönare och i ett fall av en film som delvis tagits genom rutan på ett flygplan. Drönarfilmernas syfte förefaller inte vara att avbilda omgivningarna, utan snarare en uppvisning i B:s flygkonst. Detta till trots avbildas givetvis svenskt territorium i någon mån, vilket i praktiken gäller alla sammanställningar som inhämtats från luftfartyg genom fotografering utomhus. Det innebär att alla filmer och foton tagna med drönare eller genom rutan på ett flygplan som huvudregel medför krav på tillstånd för spridning, hur harmlösa de än framstår och oavsett i vilket syfte fotograferingen skett.

Enligt 11 § i samma lag får dock regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela undantag från kravet på tillstånd. I 12 § andra stycket förordningen (2016:320) om skydd för geografisk information har regeringen bemyndigat Lantmäteriet att meddela föreskrifter om sådana undantag för sammanställningar som avser vissa geografiska områden eller som är utformade så att de inte kan antas medföra skada för totalförsvaret om de sprids. Enligt samma bestämmelse ska det av föreskrifterna framgå hur sammanställningen i sådana fall ska vara utformade.

Lantmäteriets föreskrifter om spridningstillstånd för sammanställningar av landgeografisk information (LMFS 2016:1) innehåller i 3 § uppräknade undantag från tillståndsplikt avseende spridning av sammanställningar med information om vissa områden, byggnader och anläggningar. Flera av de i målet aktuella filmerna är tagna vid och avbildar primärt geografiska områden som enligt min bedömning kan omfattas av följande undantag

Byggarbetsplatsområde
– 2. “Bridge building site FPV Drone”
– 9. ”3 inch drone freestyle”
– 17. “FPV drone freestyle – Yes, it is the best hobby! :)”
– 18. ”FPV freestyle – digging yawspins?”

Åkermark
– 3. “FPV drone at Ersmark”,

Täkt för grus, berg eller torv
– 1. “FPV drone – dancin at another quarry”
– 5. “Freestyle FPV drone at quarry”
– 16. “Returned to rip that AWSOME quarry – Freestyle FPV drone”

Bostadsbyggnad och Offentlig plats
– 11. ”FPV quad in apartment”

Vidare framgår av titeln på filmen 6. ”FPV U på modellflygfältet” att undantaget för övningsområde för obemannade luftfartyg kan vara aktuellt i detta fall.

Åklagaren har uppehållit sig kring frågan om att även andra delar av svenskt territorium avbildas i bakgrunden eller om horisontlinjen syns på filmerna, vilket antagligen har sin förklaring i den information som Lantmäteriet lämnar om sin tolkning av undantagen via sin hemsida. Det saknas dock bestämmelser i Lantmäteriets föreskrift om hur en sammanställning ska vara utformad för att omfattas av undantagen.

Den straffrättsliga legalitetsprincipen medger inte en extensiv eller analog lagtolkning av straffbud. Även 2 kap. 21 § regeringsformen talar mot att det straffbara området ska ges en vidare innebörd än vad som följer av författnings ord. Utgångspunkten bör därför enligt min mening vara att spridning av en drönarfilm som är inspelad på och därmed huvudsakligen utgör en sammanställning över ett geografiskt område som omfattas av undantagen för spridningstillstånd inte utgör ett brott. Att även andra delar av svenskt territorium, i bakgrunden och i oskärpa, avbildats i filmerna medför ingen annan bedömning i dessa fall; särskilt som det inte meddelats några föreskrifter om hur sammanställningen ska vara utformad för att omfattas av undantagen. Kriminalisering av att publicera en film som gjort exempelvis på ett övningsområde för obemannade luftfartyg, men som givetvis avbildar landskapet även utanför övningsområdets gränser, skulle i annat fall framstå som mycket oväntad och det kan med fog ifrågasättas om legalitetsprincipen medger en sådan tolkning.

Det är åklagaren som har bevisbördan för att inget undantag från spridningstillstånd är tillämpligt. Det är därmed åklagaren som har att visa t.ex. om ett byggarbetsplatsområde bedöms kunna bli aktuell som ett skyddsobjekt eller om ett område – som framstår som – faktiskt utgör exempelvis åkermark, övningsområde för obemannade luftfartyg eller täkt för grus. Någon sådan utredning är inte presenterad och jag anser att B därmed inte ska dömas för att ha publicerat de ovan angivna filmerna utan spridningstillstånd eftersom det enligt min mening inte är ställt utom rimligt tvivel att tillstånd krävts.

När det gäller de övriga filmerna delar jag majoritetens uppfattning att det som ska omfattas av bestämmelsen om ringa brott måste ges en vidare betydelse än vad som framgår av lagmotiven.

Numera är både fotografering med drönare och spridning via sociala medier på Internet så vanliga att de överväganden som gjorts i lagförarbetena i viss mån upplevs som obsoleta. Det torde finnas tusentals fotografier tagna genom fönstret på ett flygplan som t.ex. närmar sig Arlanda flygplats spridda på Facebook eller Instagram. Att bestraffa helt harmlösa fotografier tagna från luften framstår gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett kriminalisering. Genom att kunna väga in syftet med sammanställningen mot risken för totalförsvarssekretessen vid den straffrättsliga bedömningen ges utrymme för en mer nyanserad tillämpning av vad sin utgör ringa brott vilket, enligt min mening, är ett krav för att straffbudet ska stå i överensstämmelse med 2 kap. 21 § regeringsformen. Helt harmlösa sammanställningar av mycket lättåtkomliga platser utan syfte att kartlägga Sveriges territorium bör därmed kunna utgöra ringa brott, även om de spridits via sociala medier på Internet.

Därmed ska den film som tagits då B flyger med sina barn och som delvis avbildar landskapet genom flygplansfönstret, med dålig skärpa och upplösning, betraktas som ett straffritt ringa brott (20. ”Första flygningen med barnen”). Av dessa skäl bedömer jag att även filmerna som avbildar konstflygning på industriområden (4. ”Causal FPV drone flying and crashing”, 7. ”Roma f5 – freestyle drone on my closest spot” och 13. ”Quad ersboda”) utgör ringa brott. Detsamma gäller filmerna 8. ”FPV freestyle drone Roma f5”, 10. ”Freestyle FPV Roma f5”, 14. ”Vännäs Motormuseum drönare” och 15. ”Quad 4” som bedöms helt harmlösa ur totalförsvarssynpunkt. Detsamma gäller den film som enligt gärningsbeskrivningen endast spridits under en dag (19. ”Chasing drones”).

Jag delar dock majoritetens uppfattning att B ska fällas till ansvar för att ha spridit filmerna 10. ”Freestyle FPV Roma f5 – North of Umeå”, publicerad den 2 september 2020 och 12. ”Discovering deers with my 3’ FPV-drone”, publicerad den 27 februari 2021. Dessa filmer avbildar, enligt min mening, Sveriges territorium på ett sådant sätt att det varit oförsvarligt för B att utan tillstånd sprida dessa på youtube.com fram till den 19 maj 2021. Påföljden är 70 dagsböter.

Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.