Fotografens lagtexter

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.

Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.

Vid fotografering
Vid publicering

Vid fotografering


Drönare

Kamerabevakning?

I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen.  Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:

”Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”

Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du spridningstillstånd.

phantom-2-IMG_0698

Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor

Utanför flygplatsernas kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll, d.v.s. max 500 m ifrån. Vid flygning innanför kontrollzoner, om drönaren väger mindre än 7 kg samt flyger långsammare än 90km/h, behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats.

Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.

Transportstyrelsens författningssamling hittas i TSFS 2017/110. Märk väl att man i samma författningssamling måste hålla ett horisontellt säkerhetsavstånd till människor, djur och egendom så att ingen skadas. Hur stort detta ska vara är oklart för lätta drönare. De tyngre, 25 kg och över, måste ha minst 50 meter. Enligt författningssamlingen får man heller inte störa en pågående räddningsinsats.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), skyddsobjekt, naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfartyg.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM.

AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.


Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas..

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom HD tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig kamera under de förutsättningar som omnämnts.


Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud, t.ex. vissa civila flygplatser medan militära byggnader och regementen oftast har förbud. Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Högsta Domstolen och anskaffarfrihet

En brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gäller tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”

 

På ett liknande sätt trumfar även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist har gjort en del av fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden inträffat för henne.

 

Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.

 

”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.

 

”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”

 

”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”


Rättegång

Fotografering i och in i en pågående rättegång är förbjuden att göra. Före 1 juli 2019 kunde man stå utanför rättssalen och fotografera in genom dörren, men även det har nu förbjudits.

”5 kap. 9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.”

Under rättegång ska elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan ta upp bild ska vara avstängd. Önskar man spela in ljud från en rättegång behöver man alltså använda sig av en diktafon.


Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.

Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom B 2590-16 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332 I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du stannar, bli fälld för olaga intrång.

I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.

Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.


 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.

Undantag

Tillståndsmyndighet är Lantmäteriet och Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)

2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)

3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats

4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar

5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar

6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §

7. Område för arkeologiska undersökningar

8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter

9. Täkt för grus, berg, eller torv

10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor

11. Övningsområde för obemannade luftfartyg

12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)

13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”


Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:

”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.

Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:

  • I  SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
  • Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.

Som en brasklapp till publicering av personuppgifter för privatpersoner finns det bland förorden omnämnt om sociala nätverk och internetverksamhet. Hur det kommer tillämpas i svensk rätt låter jag vara osagt:

”(18) Denna förordning är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och därmed saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta korrespondens och innehav av adresser, aktivitet i sociala nätverk och internetverksamhet i samband med sådan verksamhet. Denna förordning är dock tillämplig på personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som tillhandahåller utrustning för behandling av personuppgifter för sådan privat verksamhet eller hushållsverksamhet.”

Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av dataskyddsförordningen och om samtycke, avtal och intresseavvägning.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga integritetsintrång

Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.


Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”

 


Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.

Fototips del 7 – Vitbalans

En av de stora fördelarna med digitala kameror jämfört med analoga är vitbalansen. Hos de analoga kamerorna är man tvungen till att ha en specifik filmrulle beroende på i vilket ljus man fotograferar i. Detta eller att använda ett färgfilter framför linsen för att kompensera för fel färgtemperatur. Med en digitalkamera kan man själv sätta värdet antingen före (jpg) fotograferingen eller efter fotograferingen (raw). I bägge fallen kan man dessutom låta kameran bestämma vitbalansen själv.

Färgtemperatur mäts i Kelvin och baseras på en svartkropp som hettas upp tills den avger färger, precis som volfram hettas upp och avger en viss färg när det sitter som glödtråd i en glödlampa. Beroende på temperatur avger svartkroppen olika färger. Vid 1200 K är det ett rödaktigt ljus medan det vid 7000 K och däröver avger blåaktigt med övergång till vitt.

Några bildexempel:

Ljuset har en färgtemperatur på 5400 K. D.v.s. den färgtemperatur som gäller när solen står som högst en molnfri dag.

På grund av molnen blir färgtemperaturen åt det blåare hållet och man måste hålla vitbalansen på runt 6200 K.

De två bilderna ovan är från samma fotografi med vitbalans som enda skillnad. Bilden ovan har 3200 K medan bilden nedan ligger på 5800 K, d.v.s. den vitbalans som gäller för dagsljus. Genom att välja ”fel” vitbalans kan man alltså få en helt annan känsla i bilden. Detsamma gäller bilden nedan på flygledartornet.

Den vänstra bilden på flygledartornet har en vitbalans på 10000 K medan den högra ligger på 3200 K.

Olika ljuskällor har olika färgtemperaturer:

2000 K – Stearinljus/Solnedgång/Soluppgång

2700 K – Glödlampa

3000 K – Halogenlampa

2700-6500 K – Lysrör

5500 K – Solljus mitt på dagen

6500-7000 K – Molnig dag

Videon visar hur man ställer in vitbalans med en råkonverterare genom att vrida i reglagen, och hur man med en vitbalansväljare kan markera sådant på bild som man anser vara vitt eller grått.

Fotoövning

Testa de olika vitbalanserna som finns på din kamera: Glödlampa, solljus, blixt, lysrör. På systemkameror finns även alternativ där man kan välja temperatur direkt.

Fototips del 6 – Ljusmätning

På din kamera finns det olika sätt att mäta ljus på. Du har säkert stött på de olika symbolerna som du nu kommer få se nedan.

1. Punktmätning/Spotmätning:

Med denna metod är det enbart området kring mittersta punkten som ljusmäter. I fallet med bilden ovan blir målet bra ljusmätt medan man inte tar hänsyn till omgivningen. Himlen har t.ex. blivit utfrätt. Bilden nedan är från samma motiv med samma inställningar, men där punktmätningen mäter på himlen istället.

Himlen blir bra, men förgrunden och marken desto mörkare.

2. Evaluerande mätning

En punktmätning här skulle ha träffat himlen och gjort fartygets sida allt för mörk. Evaluerande mätning är en kompromiss som mäter hela bildens ljus. Detta är den ljusmätningsmetod som jag kör med till 99% på min kamera.

Bilden på helikoptern däremot hade mått bäst av en punktmätning mot motivet. Detta då den evaluerande mätningen tar hänsyn till hela bilden och då bilden till största del är ljus, vilket kameran vill kompensera ned.

3. Centrumvägd genomsnittsmätning


Denna mätmetod är som evaluerande, men där fokus ligger på motivet i mitten.

4. Utsnittsmätning

Som punktmätning, men med en betydligt större punkt i centrum. Punktmätningen överst kan nämligen få ett väldigt överraskande resultat om man råkar mäta på fel ställe, t.ex. en vit servett i kavajfickan på en person. Utsnittsmätningen tar hänsyn till servetten och kavajen men inte resten av bakgrunden.

Fotoövning

Rikta kameran mot ett mörkt motiv med väldigt ljus bakgrund eller tvärtom. Hur vill kamerans ljusmätare exponera och hur blir skillnaden mellan de olika ljusmätningsmetoderna?

Fototips del 5 – Histogram

Har nu någonsin tittat på bilder från en digitalkamera och funderat på vad den där svartvita berg- och dalbanan är till för på displayen? Ibland blinkar det även i svart/vitt på skärmen vilket kan ge nyfikna kommentarer för åskådare man visar bilderna för.

Histogram är något som finns i de flesta digitalkameror. Det är ett hjälpmedel för att ge fotografen den information som behövs för en korrekt exponering. Genom att utläsa histogrammet kan man exponera rätt även om den skarpaste sol bländar skärmen. För ytterligare förklaring behövs det exempel och jag börjar visa genom att exponera fel:

Kamerans ljusmätare varnar mig att bilden kommer bli för ljus. Men jag chansar och trycker av.

Histogram överexponerad

Min chansning var fel. Bilden ovan visar en bild som är överexponerad, för ljus. Detta då:

  1. skärmen blinkar i svart.
  2. histogrammet inte längre håller sig inom ramen utan har trillat utanför den högra kanten.

Ramen för ett histogram kan ses nedan. Nivån går från svart vid vänstra kanten till vitt i högra kanten. I mitten är det grått.

Histogram

Om någon del av histogrammet är längst till vänster kommer den del av bilden som histogrammet representerar bli svart och på samma vis kommer den del som ligger till höger bli kritvit. Eftersom det överexponerade histogrammet i exemplet ovan ligger för långt till höger blir de delarna kritvita, d.v.s. det saknas bildinformation. De delar av skärmen som blinkar svart är dessa delar.

Lösningen på problemet är att sänka exponeringen, antingen genom att sänka ISO-talet, minska bländaren (öka bländarvärdet) eller som i fallet nedan, höja hastigheten på slutartiden. I mitt fall från en halv sekund till 1/30 sekund.

Återigen talar kamerans ljusmätare om för mig att jag kommer exponera fel och få en för mörk bild, men jag chansar.

Histogram underexponerad

Resultatet har nu blivit det motsatta. Histogrammet har gått i den vänstra väggen vilket innebär att skogen på andra sidan sjön helt blivit svart. I histogrammet ser vi även att dess högra sida, det ljusa i bilden, slutar någonstans i mitten. I mitten på ramen har vi grått vilket innebär att den ljusaste del av bilden kommer bli grå.

Jag testar att lita blint på kamerans ljusmätare som vill att jag ska ha en slutartid på 1/8 sekund:

Nästan där. Ljusmätaren gick inte helt att lita på. Histogrammet är förskjutet till höger några millimeter vilket räcker för att bränna ut högdagern. På den skärmbilden blinkar det även svart till vänster om centrum, d.v.s. denna del av bilden saknar helt bildinformation.

Sista försöket; jag sänker från 1/8 sekund till 1/10 sekund:

Denna gång ligger histogrammet helt inom ramen. Varken vänster eller höger del går i väggen och all dynamik är bevarad. Molnen syns och inga delar av himlen är kritvita.

 

Finns det då tillfällen då man vill ha histogrammet förskjutet? Absolut. Histogrammet nedan visar hur en del gått i den högra väggen, d.v.s. utbränd högdager till följd.

Ser vi på bilden märker vi att de delar som är utbrända är strålkastarna vilket jag tycker ger en fin effekt.

Jag visar även ett exempel på när man kan ha ett histogram åt det mörkare hållet:

Övervägande del av histogrammet befinner sig till vänster i ramen. Detta för att bilden mest innehåller mörka partier. Histogrammet har gått i väggen till vänster, men det gör inget då jag vill visa att en natthimmel är nattsvart. Till höger i histogrammet syns de ljusare figurerna och den gula/röda delen i histogrammet går tyvärr i den högra väggen. Detta ser man i bilden på den högra figuren där gult gått över till kritvitt. Vill du veta mer om histogram? Ladda då ned den PDF-baserade fotokursen.

 Fotoövning

Vilka motiv är omöjliga att få till ett histogram inom ramarna, och vilka motiv är lätta?

Fototips del 4 – Samspelet mellan ISO, slutartid och bländare

För att styra en kameras exponering behövs tre värden. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på att använda oss av alla tre.

Först ut är ett landskapsfoto strax efter soluppgång.

För landskapsfotografering vill jag köra med ISO 100. Detta för att det är bas-ISO på just min Canon 5D och ger bäst kvalité. Bländaren vill jag ha ställd på mellan 10-16. Jag får inte bäst skärpa p.g.a. diffraktionen, men jag offrar skärpa mot att få ett större skärpedjup i bilden. Skärpedjupet är det plan man anser vara skarpt i en bild.

Slutartiden låter jag kameran själv bestämma, i det här fallet valde den 1/5 sekund.

Resultatet:

Med 1/5 sekund kan jag inte stå upp och handhålla kameran utan att jag skakar kameran, d.v.s. skakningsoskärpa. Det befintliga ljuset räcker inte till för att jag ska kunna köra med den bländare och det ISO jag vill. Alltså måste jag offra något eller några för att få rätt exponering.

Genom att höja ISO från 100 till 1600 får jag en slutartid på runt 1/80 sekund. I mitt fall räknade kameran ut det, men kör man manuellt kan man även räkna på det själv. En fördubbling utav ISO halverar tiden.

1/5 sek och ISO 100

1/10 sek och ISO 200

1/20 sek och ISO 400

1/40 sek och ISO 800

1/80 sek och ISO 1600

ISO

Ingen skakningsokärpa, men desto mer brus p.g.a. det höga ISO-talet. Ta en titt på de mörkare partierna i bilden så syns färgbruset.

Tillbaka till ruta ett och ISO 100. Jag ändrar bländaren till 1,4 istället för 16.

Bländare

Inget brus, men motivet har blivit oskarpt, speciellt om man tittar på förgrunden. Detta är dock förgrunds- och bakgrundsoskärpa och inte skakningsoskärpa. Vid förstoringar kommer även färgfel i form av lila kanter, kromatisk aberration, synas. P.g.a. av den stora bländaren 1,4 blir även hörnen i bilden mörka, s k vinjettering.

För att få rätt bländare kontra ISO/slutartid kan man låta kamerans automatik avgöra, eller om man kör manuellt själv välja. En halvering av ljusinsläppet fördubblar slutartiden.

1/5 sek och bländare 16

1/10 sek och bländare 11

1/20 sek och bländare 8

1/40 sek och bländare 5,6

1/80 sek och bländare 4

1/160 sek och bländare 2,8

1/320 sek och bländare 2

1/640 sek och bländare 1,4

1/1280 sek och bländare 1

 

Om nu varken ISO, slutartid eller bländare räcker till i det befintliga ljuset finns två lösningar. En är att kompromissa genom att ändra litet av varje, den andra lösningen är att tillföra ett stativ. Bilden nedan sitter på stativ. Detta innebär att jag fortfarande kan hålla ISO 100, bländare 16 och en slutartid som kan hålla sig i timmar utan skakningsoskärpa.

Stativ

 Fotoövning

Fotografera tre bilder på samma motiv med tre olika inställningar, baserat på ISO, slutartid och bländare. Alla tre bilder ska ha samma exponering, d.v.s. samma ljusstyrka i bilden. Detta löser du genom att du räknar med steg. En halvering eller fördubbling är ett steg. Halverar du hastigheten får du fördubbla ISO-förstärkningen osv.

Visa gärna detta på din blogg med en länk till denna fotoövning för att få återkoppling.

 

Fototips del 3 – Slutartid

lerduva

För att styra en kameras exponering behövs tre värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på slutartid.

Slutare

Slutartid är den tid som kamerans sensor exponeras för ljus. Hos digitala spegelreflexkameror lyfts spegeln upp och bakom den öppnar slutaren sig.

En regel för de analoga kamerorna i småbildsformat lyder som så att slutartiden ska vara snabbare än brännvidden för att inte skakningsoskärpa ska synas i bild. Denna regel går även att tillämpa på digitala småbildskameror (fullformat) såsom Canon 5D och Nikon D700. På kameror med mindre sensor såsom Canons, Pentax, Sonys och Nikons mindre modeller måste man multiplicera med 1,6 i Canons fall och 1,5 i de övriga. Detta för att sensorn är 1,6/1,5 gånger mindre.

Exempel ett: En Canon 1Ds III är en fullformatskamera med en sensorstorlek på ungefär 24 x 36 mm. På den sitter det ett 50/1,8 EF-objektiv. 50 innebär 50 mm. Vi behöver då en slutartid som är snabbare än 1/50 sek.

Exempel två: En Canon 7D är en kamera med en sensor i APS-C-storlek. Måtten är 15 x 22,5 mm. På den sitter det ett 50/1,8 EF-objektiv. 50 innebär 50 mm, men eftersom sensorn är mindre kommer det märkas lättare ifall man skakar. Då sensorn är 1,6 gånger mindre måste man multiplicera med 1,6 för att få en slutartid som är acceptabel. 50 x 1,6 = 80, d.v.s. 1/80 sekund för att man inte ska kunna se skakningsoskärpan.

Ändringar i slutartid räknas ut via fördubblingar eller halveringar i tid:

8   4   2   1   1/2   1/4   1/8   1/15   1/30   1/60   1/125   1/250   1/500   1/1000 sekunder.

Genom att ha en kort slutartid kan man frysa rörelser, t.ex. som bilden nedan där en lerduva träffas av en hagelsvärm. Bilden har en slutartid på 1/1250 sekund. Den kunde varit ännu kortare för att helt frysa hagelkulorna, men då hade ISO-värdet skjutit i höjden istället och brusat till bilden.

lerduva

Gör man tvärtom så att man ökar slutartiden kan man få rörelse i bilden. Nedan på vattenfallet har det en slutartid på två sekunder vilket får vattnet att verkar mjukt och magiskt. Nackdelen är att man inte kan hålla en kamera still i två sekunder utan får använda sig av stativ eller i det här fallet, en ryggsäck.

Gullfoss

 

Fototips del 2 – ISO

För att styra en kameras exponering behövs tre två värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på ISO.

Begreppet ISO inom den digitala kameravärlden är en standardisering från International Organization for Standardization och namnet har sitt ursprung från grekiskans isos, likhet, som kameratillverkare följer. Om en kameratillverkare inte kan följa de villkor som gäller för standardiseringen döps inställningarna istället om som till t.ex. ”L” och ”H” (Nästan ISO 50 och 3200 på en Canon 5D).

ISO använder man sig på en kamera för att förstärka signalen från sensorn och på så vis kunna fotografera även i dunkelt ljus.

Digitala kameror har ett ISO-grundläge där kameran kan samla in så många fotoner som möjligt, vilket resulterar i bättre bildkvalité. Ofta ligger spannet mellan ISO 50-200. Vid t.ex. ISO 100 brusar en Canon 40D, Canon 5DII och Nikon D3100 som minst eftersom dessa kan samla in flest fotoner då. Vid ISO 200 brusar en Fujifilm x100 och en Nikon D90 som minst eftersom dessa då kan samla in flest fotoner.

Genom att dubbla ISO-talet i kameran halverar man slutartiden. Man avbryter sensorns insamling av fotoner och förstärker istället signalen. Ifall 1/25 sekund på ISO 100 är för lång tid att ta en bild på vid ett fototillfälle kan man höja ISO-talet till 200 och få en slutartid på 1/50 sekund istället. Med detta kan man fortsätta om och om igen några gånger tills signalen från sensorn blivit så förstärkt att den även förstärker bruset så att det syns, se rörlig GIF-bild nedan för exempel.

Nackdelen med att höja ISO-talet är att man kan samla in färre fotoner och att bruset i bild p.g.a. fotonbrist ökar och att dynamiken i bilden minskar.

iso

Se även Vilket ISO-tal med en Canon.

Fototips del 1 – Bländaren

Bländare
Bländarvärde mellan f/1,4 till f/22.

Bländaren i ett objektiv styr skärpedjupet och ljusinsläppet i en kamera. Genom att minska diametern på ljusinsläppet kan man få skärpa genom hela bilden vilket kan vara önskvärt vid landskapsfotografering.

En stor bländare däremot (litet bländarvärde) innebär ett stort ljusinsläpp som på grund av den större strålbilden kan få ofokuserade delar att bli oskarpa.

Siffran på bländaren får man fram genom att ta brännvidden och dela den med ljusinsläppets diameter. Ett objektiv på 24 mm och bländare f/1,4 har alltså ungefär 17,14 mm om man mäter bländaren. Det är därför det på en del objektiv står bland annat f/8, d.v.s. att bländaren är 8 gånger mindre än vad brännvidden är.

Hela bländarsteg räknas med varannan dubbel, d.v.s följande:

1   1,4   2   2,8   4   5,6   8   11   16   22   32

Ändrar man bländaren med ett steg, måste man ändra ISO eller slutartid ett steg.

Objektiv är oftast som skarpast ett halvt till två steg nedbländade. Efter bländare f/8 på en kamera med APS-C-storlek (D60, D3100, 1000D, 7D) på sensorn börjar man märka diffraktion som försämrar bilden, se exemplen längst ned. Med en fullformatskamera (5DII, D700) klarar man sig litet längre innan det börjar märkas, nämligen runt f/11.

Bländare