Kvinna polisanmälde drönarpilot för kränkande fotografering

En kvinna i 20-årsåldern boendes i sydöstra Lund har enligt Sydsvenskan polisanmält sin granne för kränkande fotografering. I går ska grannen enligt kvinnan ha flugit med en drönare utanför hennes balkong och hon misstänker att grannen fotograferat henne när hon liggandes på sin balkong solade iförd underkläder.

En anmälan om kränkande fotografering kommer dock inte leda någonvart för kvinnan eftersom tre kriterier krävs:

  1. hemligt
  2. olovligt
  3. motivet måste vara inomhus i en bostad eller i ett liknande utrymme

Enligt Sydsvenskan har hon befunnit sig på sin balkong. På sida 40 i proposition 2012/13:69 står följande:

Vidare krävs för straffansvar att fotograferingen sker på någon av de i lagtexten särskilt angivna platserna, som tillhör den enskildes privata miljö eller som annars är avsedda för särskilt privata förhållanden. Således omfattar straffansvaret olovlig fotografering av den som befinner sig inomhus i en bostad. Med bostad avses, på motsvarande sätt som enligt bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § första stycket, en lokal eller annan plats där en person bor stadigvarande för en längre tid, liksom en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en båthytt eller ett tält. Även t.ex. ett bostadsrum på ett äldreboende omfattas av bestämmelsen om omständigheterna är sådana att det under en tid kan sägas vara den enskildes bostad.

Det saknar betydelse om det är den fotograferades egen bostad eller någon annans bostad liksom var i bostaden den fotograferade befinner sig. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om fotograferingen sker inne i eller in i bostaden. Att fotografera någon som befinner sig på en balkong eller en altan omfattas inte av straffansvar, eftersom personen då inte befinner sig inomhus i bostaden.

Hade kvinnan i stället velat sätta käppar i hjulet för sin granne skulle hon ha anmält honom för att inte ha följt TSFS 2017:110. Där står nämligen:

Under hela flygningen ska det finnas ett horisontellt säkerhetsavstånd mellan det obemannade luft – fartyget och människor, djur och egendom som inte hör till flygningen, så att ingen eller inget kan komma till skada.

Kvinna flög drönare över Sweden Rock – fick strafföreläggande

Phantom 2

Transportstyrelsen upprättade mellan den 6:e  och 10:e juni 2018 ett flygförbud runt Sweden Rock från marken upp till 4000 fot över havsytan. Den 8:e juni klockan 18:20 upptäckte en ordningsvakt en drönare över festivalområdet. Ägarinnan till drönaren blev polisanmäld för att ha brutit mot flygförbudet. I förhör kom det fram att hon även flugit dagen innan. Hon fick ett strafföreläggande på 50 dagsböter á 90 kronor, totalt 4500 kronor.

Anmälan

Fritext:
Ordningsvakt på Sweden Rock 2018 uppmärksammar en drönare som flyger över festivalområdet. På festivalen råder tillfälligt flygförbud om 4000 feet.

Brott:
Misstänkt har flugit med sin drönare inne på festivalområdet under tillfälligt restriktionsområde.

Händelse:
Misstänkt arbetar som fotograf och filmar åt kund på festivalen.

Övrigt:
Beslut tages om att drönaren inte skall tas i beslag.

Bilagor:
Förhör ordningsvakt (OV). Förhör misstänkt (MT) samt bilder och karta i FILIP.

Förhör med ordningsvakt

M arbetar som uniformerad ordningsvakt.

M befann sig mitt inne på stora området då han ser en drönare flyga över störa öltältet och bort vid scenen där ett band spelade. Drönaren stiger upp i luften igen och går från området D4 bort till E4ans bortre del och vidare bort i samma riktning (F3). Drönaren går sedan tillbaka i samma riktning. M hade visuell koll på drönaren hela tiden.

M ser sedan tjejen på läktaren som står med sändaren i händerna. Hon tog ned drönaren på ett av barborden, där var inte speciellt mycket folk i närheten av henne just då. Hon kollade på sändaren där hon hade sin mobil. Hon  körde sedan upp drönaren i luften igen. M stod ca åtta meter ifrån tjejen. Då han ser detta under tiden hade M tagit kontakt med sin bas för att kolla hur de skulle hantera det. M ombads ta med tjejen till polisen för anmälningsupptagning.

M tog kontakt med tjejen och frågade om det var hennes drönare vilket hon svarade att det var. M bad henne ta ned drönare vilket hon gjorde. M frågade om hon hade tillstånd och där blev svaret ganska tveksamt för att till sist hamna i att hon inte hade tillstånd. Anledningen till att hon flög var att hon var fotograf. Hon skulle ha bilderna till något ”internet”. M frågade inte mer om det.

För att förklara var M såg drönare använde han sig av kartan som han tilldelats. Beskrivning av positioner, se kartan.
Stora öltältet: E4.
M befann sig också inom område E4.
Tjejen var på läktaren vilket är bortre änden av området E4.

Första förhör med drönaroperatören

H delges misstanken ovan.  Hon underrättas om rätten till försvarare. Hon medger att förhör kan hållas utan dennes närvaro.

H erkänner att hon flög drönare men inte att det skulle vara brottsligt.

H kom till festivalen i går för att jobba. Hon jobbar som stillbildsfotograf men har sedan två månader ägt en drönare som hon använder för att filma med. Drönare kostade ca 7000 kronor.

H ger en film åt JTI på uppdrag genom White and White. Dessa har inget ansvar för detta.

H känner till att material som man filmat måste godkännas innan publicering. Hon känner även till att det krävs tillstånd att flyga drönare som vägen över 7 kg och att man inte får flyga drönare på områden där det lyder flygförbud.

H:s väger långt under 7 kg. H har inte haft en tanke på att det skulle vara flygförbud på festivalen. Hon brukar mest kolla när hon befinner sig nära flygplatser.

H har nu förstått att det är flygförbud men uppger att hon även sett andra drönare på festivalen men förstår nu efteråt att de också kan ha haft tillstånd.

H berättar att hon under kvällen stod på läktaren inne på festivalområdet. Hon flög upp, tog bilder på kunden, vidare filmat över havet och sedan över festivalen. Hon har flugit på 20-50 meters höjd, inte längre än 300 meter bort under ca 20 minuter. Hon landade ca klockan 18:45.

H berättar att hon flög inne på festivalområdet även i går, detta av samma anledning. Flygtiden då var även ca 20 minuter.

Andra förhör med drönarpiloten

H erkänner brott.

H vidhåller tidigare lämnad berättelse och får stå sitt misstag.

Hon godtar ett strafföreläggande och hoppas åklagaren finner det lämpligt i det fall hon ska straffas.

Avslutningsvis har H föredragits samtliga handlingar i ärendet och har inget att erinra. Hon vill ha ett exemplar av förundersökningen.

Bakgrund till flygförbudet

Polismyndigheten inkom den 28 maj 2018 med ansökan om förbud mot luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) i samband med Sweden Rock Festival i Norje, Sölvesborg.

Den 6:e till  den 10:e juni genomförs Sweden Rock Festival som är en årligen återkommande festival med stor publiktillströmning. Festivalen förväntas ha ca 35000 besökare per dag. Härtill kommer ytterligare ca 10000-15000 dagligen i festivalens omedelbara närområde utan att besöka den del för vilken det krävs entréavgift. Vid vissa tillfällen kommer det därför finnas ca 50000 personer på ett geografiskt väldigt litet område. Festivaldeltagarnas alkoholförtäring brukar vara stor.

Polisregion Syd har beslutat om en särskild händelse under de dagar som festivalen pågår.

Under tidigare år har det observerats drönare/skärmflygare över festivalområdet. Under årets festival kommer polishelikopter vara i tjänst. Det kan även bli aktuellt med helikopter för sjuktransport. Landningsplatser för dessa kommer att vara i nära anslutning till festivalområdet.

Sweden Rock Festival är en av Europas största rockfestivaler vilket innebär att det finns viss risk med arrangemangens genomförande främst med bakgrund av sårbarhetsfaktorer.

Mot bakgrund av detta bedömer Polismyndigheten Nationella Operativa Avdelningen i samverkan med Polisregion Syd att det är nödvändigt med ett förbud mot luftfart under aktuella dagar. Ett restriktionsområde skulle medföra att säkerheten tryggas för arrangemanget samt maximerar polisregionens förmåga att övervaka arrangemanget utan störningar från andra luftfartyg.

Remiss

Transportstyrelsen har samverkat med AMC Sweden.

Skäl för beslut

Som stöd för beslutet hänvisas till följande lagtexter:
Luftfartslagen 1 kap 8§ och Luftfartsförordningen 1 kap 4§ där Transportstyrelsen bemyndigas att föreskriva restriktionsområde, om så behövs med hänsyn till militär verksamhet eller om allmän ordning och säkerhet kräver det. De skäl som Nationella Operativa Avdelningen anger i ansökan uppfyller dessa förutsättningar för att upprätta ett restriktionsområde.

Fotografens lagtexter

Skyddsobjekt med avbildningsförbud

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Det finns ingen övergripande lag om fotografering för oss fotografer och därför har jag samlat dem här.

Nedan har jag benat upp det i två delar, vid och efter fotograferandet. Det finns länkar med källhanvisning till alla fotolagar.

Vid fotografering
Vid publicering

Vid fotografering


Drönare

Kamerabevakning?

I tidigare kameraövervakningslag avgjorde Högsta domstolen att en drönare räknades som övervakningskamera. Regeringen lade därför till ett undantag för drönare i den dåvarande kameraövervakningslagen.  Den nuvarande lagtexten om kamerabevakning styrs av kamerabevakningslag 2018:1200 som gäller från första augusti 2018. Där finns följande undantag för att filma eller fotografera med drönare:

”Lagen gäller inte vid

1. kamerabevakning som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har ett samband med hans eller hennes hushåll,

2. hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

3. kamerabevakning som sker i en verksamhet som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, eller

4. kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.”

Ska du sprida bilder eller filmer från en drönare behöver du oftast spridningstillstånd.

phantom-2-IMG_0698

Flygplatser och säkerhetsavstånd till människor

Utanför flygplatsers kontrollzoner gäller 120 m över mark och att den ska styras inom synhåll. Vid flygning innanför kontrollzoner behöver man tillstånd från flygtrafikledningen om man befinner sig närmare än fem km från bantrösklar. Befinner man sig utanför de fem km men innanför kontrollzonen får man flyga under 50 m om det är en civil flygplats och 10 m om det är en militär flygplats. Kontrollera alltid vad som gäller vid den flygplats du befinner dig vid.

Vilka avstånd som gäller till andra människor och byggnader har Transportstyrelsen beskrivit.

Flygning närmare än 1000 m från helikopterflygplatser kräver samråd med berörd helikopterflygplats, se Transportstyrelsens länk nedan.

För skyddsobjekt  gäller tillträdesförbudet även obemannade farkoster. Den som bevakar ett skyddsobjekt får ingripa med våld mot en obemannad farkost som befinner sig inom, ovan eller i närheten av skyddsobjektet.

Att även tänka på är försvarets övningsområden (restriktionsområden), naturreservat, fågelskyddsområden och nationalparker där man behöver ta reda på vad som gäller i just det område man befinner sig inom för att framföra luftfarkost.

Flight Planning Map är ett hjälpmedel där temporära restriktionsområden markeras med ett rött R. Flygförbudet vid Sweden Rock Festival presenterades där. Flight Planning Map hämtar sin information från NOTAM och ENR 5.1 över förbjudna områden.

AIP SUP visar hinder och restriktioner, så även Daglig verksamhetsplan.

För exempelvis flygning vid Borgholms slottsruin finner man via LFV:s drönarkarta att Solliden är ett restriktionsområde med namn ES R52 och som sträcker sig från marken (ground) till en höjd av 2500 fot.

I AIP SUP syns ingenting om R ES52. Däremot i daglig verksamhetsplanen. Datum för när den gäller står högst upp. Uppe i högra hörnet står vilka områden som alltid är aktiva. Längre ned i listan finner man ES R52 Solliden och att Sollidens restriktionsområde är aktivt mellan 1 juni till 20 augusti.


Dashcam eller bilkamera

I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen. Förutsättningen är att kameran sätts på och stängs av manuellt av föraren och att föraren under hela filmandet har kameran i sin närhet och därigenom fortlöpande styr vad som ska filmas.

”En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäller även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening. … Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.”

Kameraövervakningslagen är från och med 1 augusti 2018 ersatt med kamerabevakningslagen. Det bör inte vara någon skillnad eftersom HD tagit upp att en bilkamera räknas som en vanlig kamera under de förutsättningar som omnämnts.


Skyddsobjekt

Skyddsobjekt med avbildningsförbud får oftast inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud. Exempelvis vissa civila flygplatser är enbart skyddsobjekt medan militära byggnader och regementen oftast har avbildningsförbud. Avbildningsförbudet behöver heller inte vara totalt. Drottningholms slott har ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet medan Haga slott har ett avbildningsförbud av skyddsobjektet. Det betyder att man får fotografera Drottningholms slott utifrån och in.
Under regementets dag brukar avbildningsförbud tillfälligt tas bort.

Straffet för att bryta mot avbildningsförbudet är böter eller fängelse i upp till ett år.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Högsta Domstolen och anskaffarfrihet

En brist i skyddslagen angående avbildningsförbud gäller tryckfrihetsförordningens anskaffarfrihet varvid Högsta domstolen med Ö 338-15 avgjorde ett fall där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt med avbildningsförbud.

”Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.”

 

På ett liknande sätt trumfar även yttrandefrihetsgrundlagen skyddslagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Denna brist har gjort en del av fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri, olovlig underrättelseverksamhet eller som i fallet med de två utländska medborgare som 2018 gjorde intrång på Muskö, obehörig befattning med hemlig uppgift.
Fotografens medhjälpare i DN-fallet, en journalist och en skeppare, fälldes för olaga intrång. Fotografen däremot dömdes aldrig för olaga intrång då preskriptionstiden inträffat för henne.

 

Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Den 8 juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare, den 5 juni 2015, avgörande med fallet med DN.

 

”Nya omständigheter gör att man inte på objektiva grunder kan förvänta sig fällande dom.”

Bofors vapenfabrik
Örebro tingsrätt B 5132-15 friade året därpå en man som fotograferat Bofors vapenfabrik trots avbildningsförbud.

 

”MS har berättat att han hade med en kamera som han tog kort med inne på området. Han har också angett att han visste om att det rådde ett förbud mot fotografering. Beträffande syftet med fotograferingen har han angett att han anser att det är ett stort problem att medborgarna har så lite insyn avseende tillverkning och export av vapen. Agerandet var dock mest av symbolisk karaktär.
Han ville lyfta frågan om insyn i samband med vapenhandel och skapa diskussion.”

 

”MS har inte direkt anfört att han avsett att publicera bilderna i tryckt skrift. Han har dock anfört att hans syfte var att skapa debatt och att ge medborgarna insyn i förhållandena runt vapenhandel. Tingsrätten anser att det som MS anfört måste tolkas som att han haft en avsikt att publicera bilderna.
Ansvarsbestämmelsen i 35 § lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. kan, mot bakgrund av det som anförts i det föregående, inte tillämpas avseende fotograferingsförbudet. Åklagaren har inte påstått eller fört bevisning om att förbudet mot fotografering, i nu aktuellt fall, skulle vara motiverat av angelägna säkerhetsskäl (jfr. NJA 2015 s. 298). Åtalet mot MS ska därför ogillas i denna del. Han ska således frikännas.”


Rättegång

Fotografering i och in i en pågående rättegång är förbjuden att göra. Före 1 juli 2019 kunde man stå utanför rättssalen och fotografera in genom dörren, men även det har nu förbjudits.

”5 kap. 9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.”

Under rättegång ska elektronisk utrustning som kan störa ordningen eller som kan ta upp bild ska vara avstängd. Önskar man spela in ljud från en rättegång behöver man alltså använda sig av en diktafon.


Barnpornografi

Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

”Den som

  1. 1. skildrar barn i pornografisk bild,
  2. 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
  3. 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
  4. 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
  5. 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
  6. döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.”

Kränkande fotografering

Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att samtliga tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt att fotografera:

  1.  fotograferingen måste ske dold,
  2.  personen måste befinna sig i ett privat utrymme
  3.  och fotograferingen ska ske olovligen.

Eftersom kränkande fotografering ligger under brottsbalken krävs det även enligt 1 kap 2 § att brottet sker med uppsåt.

Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering. Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Ett uppmärksammat fall är Högsta domstolens dom NJA 2017 s. 393 där en man i en rulltrappa fotograferat under en kvinnas kjol och som kvinnan under händelsen inte märkt av. Högsta domstolen dömde mannen för sexuellt ofredande eftersom mannens handlande jämställts med beröring. Hade mannen fotograferat från ett längre avstånd skulle han inte ha blivit dömd:

”WBF har, för att fotografera, fört upp sin hand i omedelbar närhet av FL:s underliv. Handlandet har utgjort ett tydligt intrång i hennes rätt att bestämma över sin kropp. Gärningen bör jämställas med ett handlande som innefattar beröring. WBF får därmed anses ha ofredat FL i den mening som avses i 6 kap. 10 § andra stycket andra ledet brottsbalken, fastän FL inte vid tillfället uppfattade vad hon utsattes för.”

och

”I det förevarande fallet hade gärningsmannen vid fotograferingen fört upp sin mobiltelefonkamera i omedelbar närhet av kvinnans underliv. När fotografering t.ex. görs från längre avstånd sker inte något sådant intrång och handlandet kommer därför inte, oavsett hur integritetskränkande fotograferingen är, att omfattas av bestämmelsen om sexuellt ofredande. Om en sådan fotografering inte heller kan angripas med stöd av straffbudet om kränkande fotografering kommer den alltså inte att omfattas av något straffansvar. Det finns anledning för lagstiftaren att överväga om integritetskränkande fotografering bör vara straffbar i vidare omfattning än vad som  följer av gällande rätt, bl.a. i fall där fotograferingen sker från något längre avstånd.”

Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332 I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du kvarstannar, blir fälld för olaga intrång.

I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).

Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.

Med beslut om husrannsakan kan enligt JK polis ta och titta i din kamera. Stick i stäv med JK har Svea hovrätt och hovrätten för Övre Norrland visat på att polis inte har i kameran att göra.

Känner du att du värnar om dina bilder kan du i stället med ett fåtal kameror kryptera dem.


 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:

”9§ Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information

1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller

2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.”

I proposition 2015/16:63 på sidorna 51 och 52 får man även reda på att grundlagarna inte trumfar SFS 2016:319. En tidning med utgivningsbevis är alltså inte undantagen spridningstillstånd.

Undantag

Tillståndsmyndighet för hav är Sjöfartsverket och för land är det Lantmäteriet. Lantmäteriets publicerade föreskrifter finns här. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:

”3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:

1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)

2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)

3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats

4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar

5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar

6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §

7. Område för arkeologiska undersökningar

8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter

9. Täkt för grus, berg, eller torv

10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor

11. Övningsområde för obemannade luftfartyg

12. Byggarbetsplatsområde (på uppdrag av byggherren)

13. Skogsmark (markägaren ska ha beställt eller agerat fotograf)

Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt skyddslagen (2010:305).”


Personuppgiftslagen

När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.

Dataskyddsförordningen (GDPR)

Många skolor hävdar fotoförbud med hänvisning till GDPR, dataskyddsförordningen. Speciellt under Lucia. För en privatperson finner man följande ur Artikel 2:

”Denna förordning ska inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll”.

Som privatperson får man alltså fotografera/filma och spara materialet på sin dator. Man får även dela med sina närmaste i en begränsad krets. Vid publicering för allt och alla, privatperson som företagare, behövs däremot samtycke, avtal, intresseavvägning eller nedan följande undantag:

  • I  SFS 2018:218 1 kap 7 § och EU-förordning 2016/679 artikel 85 finner man undantag för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande. Hur långt undantaget för konstnärligt skapande, som fotokonst ingår i, sträcker sig får vi reda först när det lett till dom.
  • Under samma ställe i SFS 2018:218 står det att EU:s dataskyddsförordning och SFS 2018:218 inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagsskyddad media berörs alltså inte.

Som en brasklapp till publicering av personuppgifter för privatpersoner finns det bland förorden omnämnt om sociala nätverk och internetverksamhet. Hur det kommer tillämpas i svensk rätt låter jag vara osagt:

”(18) Denna förordning är inte tillämplig på fysiska personers behandling av personuppgifter som ett led i verksamhet som är helt och hållet privat eller har samband med personens hushåll och därmed saknar koppling till yrkes- eller affärsmässig verksamhet. Privat verksamhet eller verksamhet som har samband med hushållet kan omfatta korrespondens och innehav av adresser, aktivitet i sociala nätverk och internetverksamhet i samband med sådan verksamhet. Denna förordning är dock tillämplig på personuppgiftsansvariga eller personuppgiftsbiträden som tillhandahåller utrustning för behandling av personuppgifter för sådan privat verksamhet eller hushållsverksamhet.”

Kamera & Bild med jurist har skrivit om dess tolkning av dataskyddsförordningen och om samtycke, avtal och intresseavvägning.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm. För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga integritetsintrång

Lagen gäller spridning och inte fotografering. För spridning gäller heller inte lagen den som lyder under tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, d.v.s. sidor med ansvarig utgivare. För att olaga integritetsintrång ska gälla sådana sidor krävs en grundlagsändring. För övriga gäller texten nedan:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,

2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,

3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,

4 . bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller

5 . bild på någons helt eller delvis nakna kropp döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lag (2017:1136).”

Prop.2016/17:222 finner du här.


Olaga våldsskildring

Under 16 kap 10c § brottsbalken står det om olaga våldsskildring:

”Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).”


Spridning av bilder från en rättegång

”9 b § Vid rättens sammanträden är det förbjudet att med tekniskt hjälpmedel ta upp bild i eller in i rättssalen, om inte något annat följer av lag.

Förbudet hindrar inte att domstolen tar upp bild i rättssalen när domstolens överfallslarm har utlösts.

Det är förbjudet att sprida bild som har tagits upp i strid med första stycket, om någon syns på bilden. Lag (2020:318).”

Lagtexten innebär inte ett förbud för grundlagsskyddad media att publicera bilderna eftersom lagtexten inte är ett tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott.

SFS 2020:318 och prop. 2019/20:88.


Upphovsrättslagen

För dig som fotograf gäller lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som ett skydd mot att dina bilder används på fel ställe. Men alla bilder du gör publika har även privatpersoner rätt att ladda ned, skriva ut och hänga upp dessa på sin egen vägg.

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Även en tidning med utgivarbevis får utnyttja dina bilder om dessa är offentliggjorda, räknas som en dagshändelse och inte är skapade för att återges i en tidning eller tidsskrift.

”23 § Offentliggjorda konstverk får återges

1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte, 2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och 3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”

Domen om järnrörsfilmen mellan Kenth Ekeroth och GP, Göteborgs tingsrätt FT 2591-15 visar exempel på vad som kan vara en dagshändelse:

”Tingsrätten har ovan konstaterat att bilderna återgivits i en tidning i samband med en redogörelse för en dagshändelse. Återgivningen av bilderna har inte skett i större omfattning än vad om omfattats av ändamålet. Publiceringen av de två bilder som funnits även i SD-filmen har därför inte skett i strid mot upphovsrättslagen.”

Även en dom mellan Sara Skyttedal och DN visar på dagshändelse, Stockholms tingsrätt PMT 8915-15:

”Mot bakgrund av regleringens syfte – medias möjlighet att sprida information om aktuella händelser – får artikeln på dn.se anses ha haft ett nyhetsintresse i anslutning till partiledarvalet i Kristdemokraterna. Patent- och marknadsdomstolen menar därför att artikeln var en redogörelse för en dagshändelse.”

Utöver ovan text ska man också beakta bildtävlingar dit man skickar in sina bilder. Dessa kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad denne vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna men som nu blivit inaktuellt är det förra Facebookavtal innan april 2018 och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild). 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14

En annan tingsrättsdom från 2015, denna gång från från Hudiksvall, berörde även den Facebookbilder. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande: AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen. AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.