Etikett: drönare

Publicerat

När börjar ett temporärt restriktionsområde att gälla?

Polisens drönare

Söndagen den 4 april spärrade polisen av ett område på Värmdö efter att man funnit en kropp i ett skogsparti. Ett par timmar efter fyndet meddelande man via polisens hemsida följande:

”Polismyndigheten har fattat beslut om att området som omfattar centrum av avspärrningen och en kilometer ut från denna punkt är belagt med flygrestriktioner. Myndighetsbeslutet har dokumenterats.”

Detta förmedlades av media som att flygförbud nu rådde. Aftonbladet skrev följande:

”Strax efter klockan 10 meddelade polisen att de infört flygrestriktioner i området med anledning av insatsen. Ett område med en kilometers radie från brottsplatsen omfattades av restriktionerna.”

I Expressen stod det:

”Från och med klockan 10.04 meddelade polisen att det råder flygförbud för drönare och övriga helikoptrar i området.”

Då jag själv flyger drönare passade jag på att kontrollera NOTAM. Inget temporärt restriktionsområde syntes. 10:33 ställde jag en fråga i en Facebookgrupp för att säkerställa att det inte var handhavandefel från min sida. Först 11:25 dök restriktionsområdet upp på NOTAM.

Transportstyrelsens svar

Hur ska man som drönarpilot förstå när ett temporärt restriktionsområde är upprättat? Jag ställde frågan i söndags till Transportstyrelsen som svarade i dag.

”Hej Peter,

Den första delen av din fråga tror jag grundar sig lite i att det kanske inte riktigt är klart för alla vilken myndighet som har mandat att upprätta restriktionsområde och när ett restriktionsområde kan anses vara upprättat, dvs styrande. Det styrs av luftfartslagen/luftfartsförordningen, där statsmakten har gett det uppdraget till Transportstyrelsen.

Polismyndigheten fattar ett eget beslut om när de skall gå till Transportstyrelsen och begära upprättande av ett restriktionsområde. Troligen var det detta interna beslutet som Polismyndigheten kommunicerade på sin hemsida. För exakt förklaring bör ni dock kontakta Polismyndigheten.

Ett restriktionsområde är inte upprättat förrän Transportstyrelsen har fattat ett formellt beslut, lämnat över det till LFV för publicering och publicering är genomförd via NOTAM eller AIP SUP.

I detta fallet kontaktades jag som hade beredskap under påsken klockan 1031 av LFV som hjälpte polisen med sin framställan till oss med upprättande av restriktionsområde. Klockan 1038 skickades beslutet från Transporstyrelsen.

I normal fall, dvs under kontorstid, är vårt mål att kunna effektuera en begäran från Polisen, inklusive publicering för luftfarten, inom en timme. Under beredskapstid kan det ta lite längre tid. Eftersom NOTAM kom klockan 11.25 så höll vi denna målsättning även under beredskapstiden.

Med vänlig hälsning Jan Borén”

Polisens svar

Polisen fick frågor om någon drönare synts till under händelsetiden samt om polismyndigheten skulle kunna påverka för att snabbare få till stånd ett restriktionsområde. Stefan Svensson vid polisflyget svarade följande:

Hej Peter! Din fråga om ett tillfälligt restriktionsområde på Värmdö har slutligen hamnat ”på mitt bord”.

Personligen var jag inte inblandad i framtagandet av detta område så jag kan bara svara rent generellt vad som gäller.

· Jag har fått info från Region Stockholm att det inte inkommit någon anmälan om brott mot Luftfartsförordningen i samband med detta.

· På din andra fråga så kan polisen inte påverka när man publicerar i NOTAM. När beslutet är fattat så kommer det ut nästa gång man ”uppdaterar” NOTAM, var 30:e minut. Är inte ärendet publicerat så kan man inte fällas för brott mot Luftfartsförordningen. Det är dock något osäkert rättsläge om man blir upplyst av t ex polis att det är ett ”tillfälligt restriktionsområde”, innan det är publicerat i NOTAM. Det är, mig veterligen, inte prövat rättsligt.

Publicerat

Frias efter att ha fotograferat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

En drönaroperatör åtalades efter att ha flugit över Gamla stan och fotograferat Stockholms slott. Detta då luftrummet över Gamla stan är ett restriktionsområde samt att delar av Stockholms slott har avbildningsförbud.

I dag friades mannen från de två åtalspunkterna i Stockholms tingsrätt. Under huvudförhandlingen ströks av åklagaren delen om oaktsamhet i åtalspunkten brott mot luftfartsförordningen. Kvar återstod uppsåt vilket inte är lika lätt att fälla någon för som oaktsamhet är.

Bild ovan från polisens förundersökningsprotokoll.

Stockholms tingsrätt B 748-21

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från

1. Olovlig avbildning av skyddsobjekt, 7 § 3 st och 30 a § skyddslagen (2010:305) 2020-09-20

2. Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-09-20

Förverkande och beslag

Yrkandet om förverkande av i beslag tagen drönare avslås. Beslaget hävs.

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat enligt bilaga 1.

B har erkänt att han med hjälp av en drönare fotograferat Kungliga slottet från luften och att han utan tillstånd flugit med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Han har däremot förnekat att han begått gärningarna med uppsåt eller av oaktsamhet på det sätt som åklagaren påstått och motsatt sig att dömas för brott. Han har även motsatt sig att den beslagtagna drönaren förverkas.

UTREDNING

B har hörts.

Åklagaren har som skriftlig bevisning presenterat en karta med markering av var flygningen skedde, fotografier tagna vid aktuell flygning, fotografier av beslagtagen drönare samt en PM upprättad av polisen angående bl.a. restriktionsområden för drönarflygning.

B har presenterat ett fotografi av en förbudsskylt.

DOMSKÄL

Åtalspunkt 1 – olovlig avbildning av skyddsobjekt

Regleringen i skyddslagen (2010:305)

För olovlig avbildning av skyddsobjekt döms enligt 30 a § skyddslagen den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses 7 § andra eller tredje stycket samma lag.

Enligt 7 § skyddslagen gäller följande:

”Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet omfattar även tillträde med hjälp av en obemannad farkost.

Genom ett särskilt beslut får tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, får tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett avbildningsförbud är i första hand ett fotograferingsförbud. Förbudet mot att ta fotografier av eller inom skyddsobjektet syftar till att hindra spridning av information och därmed förstärka sekretesskyddet (se prop. 2009/:10:87 s. 56). Bakgrunden till bestämmelsen i tredje stycket om att tillträdesförbudet får ersättas av ett avbildningsförbud är att ett beslut inte ska göras mer ingripande än nödvändigt (se Norstedts kommentar till 7 § skyddslagen, Juno, version 4A).

Av 22 § skyddslagen framgår att den som äger eller nyttjar ett skyddsobjekt ansvarar för bl.a. att upplysning om beslutet om skyddsobjekt lämnas genom tydlig skyltning eller på annat sätt. Därutöver kan vissa krav enligt allmänna principer gälla för tillkännagivande av förbud enligt skyddslagen (se a.a. ovan).

Det aktuella förbudet avseende Stockholms slott (Kungliga slottet)

Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län den 10 mars 2014 med beteckning 451-7614-2014, se bilaga 2. Skyddsobjektet omfattar enligt beslutet bl.a. slottsbyggnaden med Logården samt inre och yttre borggårdarna och innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Tillträdesförbudet har i enlighet med 7 § andra stycket skyddslagen även förenats med ett förbud mot att göra avbildningar. I denna del anges följande:

Länsstyrelsen beslutar också om förbud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:
1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Har B brutit mot förbudet?

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen i form av fotografier är det klarlagt att han med hjälp av drönare fotograferat Stockholms slott från luften. Fotografierna föreställer bl.a. den inre borggården som omfattas av länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt. B har medgett att det på platsen fanns viss skyltning med information om att Stockholms slott utgör ett skyddsobjekt samt att han vid händelsen inte frågade någon vakt om det var tillåtet att fotografera med hjälp av drönare. Enligt B framgick det emellertid inte av skyltningen att det var förbjudet att fotografera från luften och han uppfattade det som att förbjudet endast avsåg tillträde till och fotografering från vissa platser på marken.

Med hänsyn till vad B uppgett om att han kände till att särskilda regler kunde gälla för flygning och fotografering med drönare borde han enligt tingsrättens bedömning ha försäkrat sig om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Det gjorde han inte vare sig inför flygningen eller på plats genom att fråga en vakt eller liknande. Hans handlande har därför som utgångspunkt varit oaktsamt. Att B tidigare sett videor på internet i vilka andra personer har filmat Stockholms slott med drönare förändrar inte denna bedömning.

Den straffbara gärningen enligt skyddslagen är en överträdelse av det förbud som meddelats i det enskilda fallet. Det i målet aktuella förbudet avser att göra avbildningar ”inne i” slottet eller ”på” vissa utpekade platser. Beslutets utformning är därmed inte identisk med 7 § andra stycket skyddslagen som anger att ett förbud kan avse att göra avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Enligt tredje stycket i bestämmelsen anges inte närmare vad ett avbildningsförbud kan avse.

Det aktuella beslutets utformning är förenlig med regleringen i skyddslagen. Frågan är om förbudet omfattar avbildningar som skett med drönare från en annan plats än de utpekade. Mot bakgrund av regleringen i 7 § andra stycket skyddslagen skulle formuleringen ”på” kunna tolkas som ett förbud mot alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. I sådana fall skulle enligt tingsrätten även den avbildning som B gjort med drönare omfattas av förbudet. Formuleringen skulle även kunna tolkas som ett mer begränsat förbud mot avbildningar som sker på eller från de utpekade platserna.

Avsikten med förbudet kan mycket väl vara att det ska omfatta alla avbildningar ”av eller inom” skyddsobjektet. Med hänsyn till den straffrättsliga legalitetsprincipen anser tingsrätten emellertid att utrymmet för tolkning av förbudet är begränsat och att den mer inskränkta innebörden bör ges företräde. Avbildningar med hjälp av drönare från en annan plats än de utpekade kan därför inte anses omfattas av förbudet. B har därmed inte handlat i strid med förbudet och han ska följaktligen frikännas från åtalet i denna del.

Åtalspunkt 2 – brott mot luftfartsförordningen

Genom B:s uppgifter och den övriga utredningen är det klarlagt att han brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med drönare inom restriktionsområdet.

Frågan är om han har haft uppsåt på det sätt som krävs enligt 13 kap. 1 § luftfartsförordningen (2010:77). Enligt tingsrätten innebär regleringen att gärningsmannen måste ha uppsåt i förhållande till att ett visst handlande är förbjudet.

B har förklarat att han inte kände till att det var förbjudet att flyga i området utan tillstånd och berättat att drönaren har tekniska begränsningar som vanligtvis hindrar den från att flyga inom förbjudna områden.

B:s uppgifter är inte sådana att de kan bortses från. Därmed är det enligt tingsrätten inte bevisat att han haft uppsåt till att handlandet var förbjudet. Eftersom det rör sig om en relevant villfarelse ska han frikännas från åtalet även i denna del.

Övriga frågor

Med hänsyn till utgången ska yrkandet om förverkande av drönaren avslås och beslaget hävas.

Publicerat

Åtalas efter att ha drönarfotat Stockholms slott

Bild över Stockholms slott från polisens förundersökningsprotokoll

Uppdatering 26 mars 2021, drönaroperatören friades från båda åtalspunkterna.

Morgonen den 20 september 2020 flög en syrisk fotograf, B, en drönare över Gamla stan i Stockholm och fotograferade. Högvakten på slottet noterade att drönaren flög i nära anslutning och tillkallade polis. Polis fann B i dennes bil tillsammans med en drönare och såg att B tagit bilder över Gamla stan och slottet. Över Gamla stan finns ett restriktionsområde, ES R113, där det råder flygförbud från mark och upp till 1000 fot. Tidigare samma år friades en palestinsk drönarpilot för att han inte förstått engelska och för att Transportstyrelsens information inte stått på svenska.

Åtal

B åtalas nu för brott mot luftfartsförordningen för att ha flugit i restriktionsområde samt för olovlig avbildning av skyddsobjekt för att ha fotograferat Stockholms slott. Bild ovan kommer från polisens förundersökningsprotokoll.

I förundersökningsprotokollet används två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att avbildningsförbud från luft råder.

Texten från kungahuset.se är dock inte i harmoni med de beslut om skyddsobjekt som Länsstyrelsen Stockholm publicerat angående Drottningholms slott eller Stockholms slott. Ingenstans står det omnämnt någonting om flygfotografering. Detta har kungahuset.se uppmärksammats på i april 2020 men utan åtgärd.

Vad som i stället står angående Stockholms slott handlar om avbildningsförbud på enstaka platser och under vissa förutsättningar. Exempelvis på Logården, på inre borggård under vissa tider och inne i slottet. Det står även i beslutet att Ståthållarämbetet får göra avsteg från avbildningsförbudet.


Den 19 augusti 2019 kunde man exempelvis på skyddsobjektsskyltarna vid Logården utläsa att avbildningsförbudet enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Den 27 februari kunde man på skyddsobjektsskylten vid ingången till inre borggård utläsa att avbildningsförbud enkom gällde inom skyddsobjektet och inte utifrån och in.

Läsarbild 27 februari 2021 över skylt mot inre borggård.

Med tydlig och korrekt skyltning och hemsidetext förenlig med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt förhindrar man missförstånd. Både från fotografer såväl som från rättsväsendet.

 

Kontakt med åklagaren

Mejlkontakt med åklagare 19 februari:

Hej!

Jag har ett antal frågor angående AM-183864-20 där en drönaroperatör står åtalad för att ha avbildat Stockholms slott från luften och för att ha flugit i restriktionsområde.

I förundersökningsprotokollet omnämns två gånger en länk till kungahuset.se som källa till att det skulle råda fotoförbud från luft, ”Kungliga slottet: förbjudet att fotografera och filma från luften.”

I det beslut från Länsstyrelsen som jag håller i min hand omnämns inget om att det skulle råda fotoförbud från luft. Däremot inne i slottet, Logården och inre borggård när avsteg från tillträdesskyddet inte gäller.

Frågorna jag har:

1. Baseras åtalet på en felskrivning av tredje part?

2. Hur såg tillträdesskyddet till inre borggården ut den 20 september 2020?

3. Hur såg skyltningen av ett eventuellt avbildningsförbud på inre borggården ut?

/Peter Wemmert, ansvarig utgivare för fotosidan Kameratrollet

Svar onsdagen 24 februari:

Hej Peter,

Jag ber om ursäkt att svar dröjt.

Se svar på dina frågor nedan. Du är även välkommen att ringa mig på telefonnumret i signaturen. Jag är tillgänglig efter kl. 14.00.

1. Fotografering har skett av inre borggården.
2. Avsteg från tillträdesförbudet var inte meddelat 20 september 2020.
3. Det är inte utrett.

Vänligen, Carl

Delar ur konversation med åklagare Carl Eideland:

Jag hörde med förundersökningsledaren i morse angående fallet och hon svarade att man inte hade haft någon aning om det här beslutet från Länsstyrelsen och då blir det märkligt om man bara tar information om fotoförbud från en hemsida. Då undrar jag om du kände till det här innan jag kontaktade dig angående Länsstyrelsens beslut?
-Jo, men det har jag koll på. Det är liksom brottet mot det beslutet som utgör grunden för gärningen.
Vet du när du hämtade ut beslutet?
-I ren skriftlig form så fick jag det nu men jag kände till att det fanns och att det var reglerat i samband med åtalets väckande.

I din åtalspunkt så står det avbildning från luften och det står ju inte med i beslutet. Spelar det någon roll?
-Det får ju domstolen fundera över.

Jag skrev till dig att i beslutet så stod det avbildningsförbud Logården och inre borggård, men det var inte riktigt så det stod i beslutet utan där står att det är ett avbildningsförbud ”på” borggården och inte ”av” borggården. Om man då jämför med de andra slotten t.ex. Haga slott så står där att det råder ett avbildningsförbud ”av” och ”inom”, och då på inre borggården i Stockholms slott så står det ”på” borggården. Kan det spela någon roll? D.v.s. att det är okej att fota utifrån och in men inte om man står ”på” borggården?
-Det är ju en mycket intressant iakttagelse. Det har jag inte funderat på faktiskt. Det kan det möjliga vara, men det blir också det domstolen får hänföra, men absolut.

Kan det bli aktuellt att släppa åtalspunkten för avbildningsförbudet och istället fokusera på åtalspunkten om restriktionsområdet?
-Nä, det skulle jag vill inte vilja säga på det underlag jag har nu att återkalla åtalspunkt 1 men vid förhandling ska vi [ohörbart] till den belysning av alla omständigheter och det finns ju mycket som är oklart. Jag såg tidigare tingsrättsdomar då där just lagstiftningen kring där på vissa ställen omfattade på engelska…

Jaså du såg den? Jag har mejlat till Transportstyrelsen och väntar på svar. Jag mejlade förra gången och då sade man att man skulle åtgärda det skyndsamt, men har man hunnit detta på tre fyra månader…
-Det är ett jäkligt rörigt område. Det här fallet är det ju inget hemligt brott. Han har förmodligen inte haft något ont uppsåt men att agerandet enligt min bedömning hakat i de här snåriga reglerna till den grad att jag ändå anser det motiverat att dra det till åtal och skicka in det så får tingsrätten resonera kring frågorna om lagarna är tillräckligt tydliga. Och grejerna du lyft fram är relevanta.
I andra mål har man väldig vägledning i domar, så kallad praxis, men det har man inte så mycket till hjälp här.

Svar från tf säkerhetschef hos hovet

Kameratrollet.se hörde den 26 februari av sig till tf säkerhetschef Andreas Svensson och frågade om skyltning och om det inte var dags att förändra hemsidan till att överensstämma med Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt.

Andreas Svensson ringde därefter upp och berättade att man nu efter händelsen med drönaroperatörens åtal samt Kameratrollets granskning redan jobbar på att verka för en förändring av skyltning, text på hemsida och beslut för att göra saker och ting tydligare och enklare.

Publicerat

Fotoförbud vid kungliga slotten?

Stockholms slott

De tre kungliga slotten Drottningholm, Stockholms slott (Kungliga slottet) och Haga slott är alla tre skyddsobjekt och alla har någon form av avbildningsförbud. Från kungahuset.se är följande skärmbild hämtad:

Fotoförbud kungliga slottenFör att veta vad som gäller måste man gå till källan. I detta fall är det Länsstyrelsen Stockholm.

Haga slott

Haga slott är enklast. Haga slott är enligt kungahuset.se förbjudet att avbilda från luft och från mark, av eller inom objektet. Detta överensstämmer med beslutet från Länsstyrelsen med beteckning 451-7612-2014:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Haga slott i Solna stad ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar tre delar, nämligen 

  • slottet med tillhörande park innanför staketet
  • slottsgrunden strax intill slottet där skyddsobjekts gräns utgörs av dess yttermurar och staket
  • den privata båtbryggan med det inhägnade området på landsidan och vatten­området inom 10 meter från bryggan.

Skyddsobjektets gränser framgår av bifogad kartskiss, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Haga slott daterat den 26 februari 2010, beteckning 453-10-1232.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”

Drottningholms slott

Drottningholms slott ser annorlunda ut och texten från kungahuset.se stämmer inte med Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7613-2014. På sidan kungahuset.se nämns att det är förbjudet att avbilda från luften men stöd för detta saknas i Länsstyrelsens beslut. Där står i stället att det är förbjudet att avbilda inom slottet och i högvaktsförläggningen. Inte att det skulle vara förbjudet att avbilda slottet eller högvaktsförläggningen utifrån och in, från mark eller från luft:

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Drottningholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar de mark- och vattenområden som angivits på bifogade kartskiss, bilaga 1, samt inom skyddsobjektet belägna byggnader.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Drottningholms slott daterat den 9 maj 2008, beteckning 453-08-34135.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.

Överträdelse av förbuden kan medföra straff (böter eller fängelse) enligt 30 § skyddslagen.

Ståthållarämbetet ska underrätta Länsstyrelsen om förutsättningarna för beslutet har ändrats väsentligt.”

Stockholms slott

Kanske det mest fotograferade slott i Sverige, Kungliga slottet eller Stockholms slott. Här råder faktiskt avbildningsförbud på vissa delar, men inte alltid. Enligt kungahuset.se råder avbildningsförbud från luften. Någonting sådant finner man dock inte stöd för om man läser Länsstyrelsens beslut med beteckning 451-7614-2014. Där står i stället att tre platser har avbildningsförbud samt att Ståthållarämbetet kan göra avsteg från förbudet. I augusti 2019 visade skyddsobjektsskyltarna vid Logården på ett avbildningsförbud inom skyddsobjektet och inte av skyddsobjektet.

”Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar att Stockholms slott ska vara skyddsobjekt.

Skyddsobjektet omfattar slottsbyggnaden med Logården, inre och yttre borggårdarna, högvaktsflygeln, kommendantflygeln, högvaktsterrassen, Oxenstiernska palatsets gård med garage- och verkstadsbyggnader, Gubbens gård, Lejonbacken, vaktkuren på Slottsbacken jämte ett område med tio meters radie runt vaktkuren samt ett skyddsutrymme under jord i anslutning till Slottsbacken 2 och Tessinska palatset.

Skyddsobjektets avgränsning framgår av bifogad ritning, bilaga 1.

Beslutet innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.

Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar enligt följande:

1. Inne i slottet.
2. På Logården.
3. På inre borggården då avsteg från tillträdesförbudet inte är meddelat.

Beslutet träder i kraft den 1 april 2014 och gäller tills vidare.

Samtidigt upphävs Länsstyrelsens beslut om skyddsobjekt avseende Stockholms slott daterat den 24 augusti 2006, beteckning 453-06-50967.

Villkor för beslutet

Länsstyrelsen föreskriver att innebörden av detta beslut ska till­kännages genom tydlig skyltning eller på annat sätt så att det klart framgår att det är fråga om ett skyddsobjekt. Skyltarnas utformning bestäms av Ståthållarämbetet i samråd med Försvarsmakten.

Ståthållarämbetet ansvarar för att objektet bevakas och för att anordna och vidmakt­hålla föreskriven förbudsskyltning enligt detta beslut.

Ståthållarämbetet får avgöra vilka undantag som får göras från till­trädes- och avbildnings­förbuden.”

Hovets kommentar efter att undertecknad tagit kontakt

I april 2020 mejlade jag och frågade angående Drottningholm och avbildningsförbudet från luften. Tyvärr blandade man i svaret in även drönare vilket inte hade med frågan att göra eftersom man kan ta bilder från luften via andra farkoster än enkom drönare.

…

Publicerat

Dagsböter för att ha flugit drönare i Skäralid

En man flög i september 2019 med sin drönare i nationalparken Skäralid. Han lade upp ett filmklipp på sin Facebooksida och länkade den därefter till Skäralids nationalparks Facebooksida. Det uppskattades dock inte varvid drönarföraren blev anmäld för förseelse mot områdesskydd efter att ha flugit under 300 meter som nationalparken har som gräns för luftfarkoster. 2020-10-23 fick mannen ett strafföreläggande.

Strafföreläggande

FÖRSEELSE MOT OMRÅDESSKYDD
Du har flugit med en drönare på lägre höjd än 300 m trots att det varit förbjudet enligt Naturvårdsverkets föreskrifter för området. Det hände den 15 september 2019 på Söderåsens nationalpark Skäralid, Ljungbyhed, Klippans kommun.

Du begick gärningen av oaktsamhet.

Datum
2019-09-15

Lagrum
29 kap 2 a § miljöbalken (1998:808)

PÅFÖLJD
Dagsböter 30 å 200 kronor = 6 000 kronor (beloppet är jämkat).

Delar ur förundersökningsprotokollet

Huvudanmälan

BROTTET
Länsstyrelsen anmäler B. Den misstänkta har flugit över nationalparken med drönare, på lägre höjd än 300 meter.

Vidare se inkommen handling.

USB minne med film som misstänkt skickade till Söderåsens Nationalparks Facebooksida finns sparad.

Åtalsanmälan

Datum /tidsperiod för överträdelsen
16 september 2019

Beskrivning av överträdelsen med utgångspunkt från brottsrubriceringen
Av föreskrifterna för Söderåsens nationalpark framgår att det är förbjudet att flyga över området på lägre höjd än 300 meter över marken(föreskrift 6). Den misstänkta har flugit över nationalparken med drönare, på lägre höjd än 300 m.

När och hur Länsstyrelsen/kommun uppmärksammades på överträdelsen
Den misstänkta kontaktade nationalparken via Söderåsens Nationalparks Facebooksida och erbjöd dem att använda den film som togs med drönaren, se bilagt meddelande. Parkchef JW (Länsstyrelsens förvaltare för området) vidarebefordrade mailet till undertecknad.

Risk för skada – konsekvenser för människors hälsa eller miljön
Då brottsrubriceringen är förseelse mot områdesskydd, vilket rör överträdelse av föreskrift, är risk för skada eller konsekvenser för människors hälsa och miljö ej relevant för huruvida brott blivit begånget eller ej. Det är överträdelsen som sådan som utgör brottet.

Oaktat detta finns risk för skada på de värden som nationalparken är avsatt att skydda bland annat avseende störning av områdets fauna. I området förekommer ett antal skyddsvärda arter av fåglar som kan påverkas negativt av flygande objekt inom det område de nyttjar, dvs trädkronorna och de närmaste hundratalen meter upp i luften. Vidare bidrar flygning med drönare och publicering av filmer så som denna en ökad risk för att känsliga arters boplatsen riskerar att exponeras vilket gör dessa mer sårbara för boplundrare och liknande störningar.

Därutöver bidrar flygande med drönare och liknande att sänka områdets värde så som en relativt orörd naturmiljö och de rekreativa värdena kopplade till detta, då drönar upplevs som både visuellt störande och som bullriga.

Bevissäkring (ange vilka bevis som finns att tillgå, vem som uttagit prov etc)
Länsstyrelsen har bilagt följande:
1. Meddelande till Söderåsens Nationalpark.
2. Skärmdumpar från filmen på Facebook med beskrivning av var dessa är tagna (ungefärligt)
3. Filmen (sparad från den misstänktas Facebooksida)

Förhör med naturvårdshandläggare LS 2020-01-10

LS ser igenom filmen som laddats ner från B:s Facebooksida och ger följande kommentarer.

Sekvens i filmen 00.00-00.06. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 3.

Här visas en sekvens som filmats vid Sprickdalen som är den stora geologiska formation som går genom Söderåsen. Nere i Sprickdalen rinner Skärån. Filmen är tagen nära eller precis ovanför punkt B. Drönaren färdas helt klart under 300 meters höjd, ganska nära trädkronorna.

I bilden syns två nakna klippor, punkt A och D på kartan. Klippa D syns i mitten av bilden medan klippa A syns nära den högra marginalen.

Troligtvis filmat i riktning sydväst.

Sekvens i filmen 00.06-00.11. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 4.

Sekvensen är filmad i samma område som figur 3 men från andra hållet. Man ser jordbruksmark framåt i bilden som är området öster om naturreservatet.

I mitten av bilden syns två nakna klippor, punkt B och C på kartan. Klippa B ligger något till vänster om mitten på bilden, medan klippa C ligger ungefär i mitten.

Här färdas drönaren i linje med trädkronorna, alltså under 300 meters höjd. Troligtvis filmat i riktning nord/öst.

Sekvens i filmen 00.06-00.16. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 5.

Sekvensen är filmad vid Skärdammen. 00.12 in i filmen syns en spång i bildens mellersta, nedre kant. Spången är en del av vandringsleden vid Skärdammen.

Drönaren färdas klart under 300 meters höjd, troligtvis ca 10 meter över marken.

Sekvens i filmen 00.16-00.22. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 6.

LS är lite osäker på exakt var denna sekvens är filmad. Hon känner dock igen rassidan som syns i bildens högra del. Dessa rassidor finns inte liknande i denna miljö på någon annan plats. JW som är förvaltare i nationalparken säger att filmen antagligen är tagen från punkt B. Ekens gren formar ett A i mitten av bilden och det är ett kännetecken från utsiktspunkten vid punkt B.

Sekvensen är filmad från låg höjd under trädkronorna.

Sekvens i filmen 00.22-00.25. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 7.

I nedre högra kanten syns en klippa vid punkt B. Drönaren färdas med god marginal under 100 meters höjd.

Troligtvis filmat i riktning sydväst.

Sekvens i filmen 00.25-00.34. I bilaga till åtalsanmälan, skärmdump, Figur 8.

Sekvensen visar en del av Sprickdalen där dalen delar sig. Drönaren färdas väldigt nära trätopparna och helt klart under 300 meters höjd.

Troligtvis filmat i riktning sydväst.

LS säger att hon är helt säker på att sekvenserna är filmade i området inom Söderåsens nationalpark och att de är filmade på en höjd under 300 meter.

Förhör med B 2020-05-06

B delges muntligen följande gärningsbeskrivning.

FÖRSEELSE MOT OMRÅDESSKYDD.

B har den 15 september 2019 uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot en föreskrift som med stöd av 7 kap miljöbalken har meddelats eller i det enskilda fallet beslutats för skyddet av en nationalpark genom att flyga med drönare på lägre höjd än 300 meter över fastigheten Skäralid 1:8 i Klippans kommun i Söderåsens nationalpark.

Lagrum
29 kap 2a § miljöbalken
Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2001:10 för Söderåsens nationalpark.

B underrättas därefter muntligen och skriftligen om sina rättigheter såsom rätten att tiga samt rätten till försvarare.

B medger att förhör kan hållas utan försvarare närvarande.

Du skickade ett meddelande till Söderåsens nationalpark där du informerade dem om att de kunde använda drönarfilmerna du lagt ut på din Facebooksida?
Ja det gjorde jag absolut. Det var att ge de mer marknadsföringsmaterial till sin park.

Du skrev en kommentar där du säger att drönaren vare sig startade eller landades i området?
[Svar saknas i förundersökningsprotokollet]

Drönaren flögs inte över markerat område?
[Svar saknas i förundersökningsprotokollet]

Alla regler vad gäller drönare följdes, vad menar du med det? Ja, efter att ha kollat upp Söderåsens hemsida och Luftfartsverkets karta för det hade jag kollat upp. Tror jag klickade på Söderåsens länk men läste nog inte helt det. Sökte drönare men det kom inte upp.

När jag flyger i sådana områden där det är max 50 meter så brukar jag sätta den på 49 meter, den piper.

I NEFS 2001:10 står det följande: Om rätten att färdas och vistas och om ordningen i övrigt inom nationalparken. Inom nationalparken är det förbjudet att, punkt 6, flyga över området på lägre höjd än 300 meter över marken. Punkt 7, landa eller starta med luftfarkost.
Ja, det har jag gjort.

Kan du berätta om den 15 september 2019 när du var i Söderåsen nationalpark.
Syftet var att grilla tillsammans med barn och fru.

Hur mycket flög du den dagen i området?
Cirka fem minuter var flygtiden. Jag erkänner men det var inte med uppsåt.

Godtar du ett strafföreläggande?
Ja.

Publicerat

Blev gripna efter att ha flugit drönare över Solliden

Drönare vid solnedgång

Två personer flög den 18 juli mellan 19-20 drönare över Solliden på Öland. Solliden är ett skyddsobjekt och sedan 1 januari 2020 är det tillträdesförbud med obemannade farkoster. Utöver det ligger Solliden inom Ölands nuvarande enda restriktionsområde. R ES52, där det är förbjudet med drönare upp till 2000 fot. Kvinnan i fallet skriver om nordiska sevärdheter för tyska och österrikiska medier och turistbroschyrer. Hon har flertalet publicerade om Stockholm. Nedan är den anmälan som upprättats i samband med gripandet. Bilden ovan har inget med fallet att göra.

Anmälan

Inledning
Patrull 61-1430 med Pa AM och Pasp G beordras till Sollidens slott i Borgholm sedan man anträffat två personer som flugit med drönare över området som är ett skyddsobjekt och restriktionsområde.

Händelse
Se förhör med vittne.

Brott
Brott mot skyddslagen genom att A och B gemensamt och i samförstånd brutit mot 7 § och berett sig tillträde till skyddsobjekt med obemannad farkost (drönare).

Brott mot luftfartslagen genom att A och B gemensamt och i samförstånd flugit med obemannad farkost (drönare) i restriktionsområde.

Tvångsmedel
Beslut om gripande av A och B av Pa AM kl 20:59.

Beslut om beslag av drönare av CB kl 21:02.

Övrigt
Foton på misstänkta samt drönaren bifogas utredningen.

Koordinater över restriktionsområdet bifogas utredningen.

Publicerat

Strafföreläggande för att ha flugit drönare vid Drottningholm

Två från Ukraina besökte Drottningholms slott under augusti 2019. En av dem flög med drönare och filmade Drottningholms slott varpå han blev anmäld för brott mot skyddslagen och brott mot luftfartslagen. Han godtog strafföreläggande och fick enbart betala böter för olovlig avbildning av skyddsobjekt.

Skyddsobjektet Drottningholm har ett speciellt avbildningsförbud. Enligt ett beslut från Länsstyrelsen i Stockholm från 2014 står följande:

”Länsstyrelsen beslutar också om för­bud mot att göra avbildningar (inkl. fotografering), beskrivningar eller mätningar inom slottet och i högvaktsförläggningen.”

Nyckelordet här är inom. Flyger man exempelvis med helikopter, luftballong eller passagerarflygplan och fotograferar Drottningholms slott ska man inte kunna bli dömd eftersom man inte har gjort en avbildning inom slottet. Inte heller om man utifrån fotograferar med drönare, men nu är hela området kring Drottningholm ett restriktionsområde vilket innebär flygförbud.

Strafföreläggande

OLOVLIG AVBILDNING AV SKYDDSOBJEKT
Du har olovligen avbildat skyddsobjektet Drottningholms slott. Det hände den 29 augusti 2019 på Drottningholms slott, Ekerö kommun.

Du begick gärningen av oaktsamhet. Oaktsamheten bestod i att du inte förvissade dig om att förbud rådde mot att avbilda skyddsobjektet.

Datum
2019-08-29

Lagrum
7 § 2 st och 30 a § skyddslagen (2010:305)

PÅFÖLJD
Dagsböter 30 å 50 kronor = 1 500 kronor.

Avgift till Brottsofferfonden
800 kronor

Delar ur förundersökningsprotokollet

Anmälan

Inledning

Patrull 33-4120 med PA FS/M blir beordrade till Drottningholms slott med anledning av att två utländska medborgare omhändertagits då de flugit med drönare över skyddsobjekt.

Brott
BROTT MOT SKYDDSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket Skyddslagen då han flugit med drönare över skyddsobjektet Drottningholms slott. Brottet skedde 190829 på Drottningholm på Ekerö.

BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd har manövrerat ett luftfartyg inom ett restriktionsområde utan behörighet till detta. Brottet skedde uppsåtligen eller oaktsamt på Drottningholm i Ekerö 190829.

Omständigheter
Soldater på området observerar hur en drönare flyger över skyddsobjektet. De lokaliserar personen som flyger drönaren och beordrar personen att ta ner drönaren vilket han gör. Samtidigt kommer en vän till personen som flyger drönaren. Soldaterna omhändertar personerna och tillkallar polis. Patrullen griper de två personerna och de förs till Solna polisstation.

Polisiära åtgärder
Beslag av drönare, beslut JFUL MS 190829 kl. 17:02.

Förhör med soldat DP 2019-08-29

DP tjänstgör som patrullchef på Drottningholms slott.
Post-tvåan observerar en drönare som flyger över skyddsobjektet på västra sidan över slottet. Post-tvåan kontaktar då patrullchefen DP som tar med sig en patrullmedlem och springer mot Herkulesstatyn. DP observerar drönaren och får sedan syn på föraren av drönaren som sitter på en parkbänk.

DP går fram till mannen och informerar om att han flyger över förbjudet område. DP begär att mannen landar drönaren vilket han gör. När mannen landat drönaren begär DP mannens namn, hemvist och födelsetid. Samtidigt observeras att drönarföraren fipplar med två mobiler, oklart vad han gjorde med dem. Under tiden kommer mannen med keps fram (YN. anteckning), han kommer över eftersom föraren har problem att förstå engelska.

Mannen identifierar sig som vän till föraren av drönaren. Föraren av drönaren visar drönaren och namnet som står på undersidan av den. Sedan ansluter vaktchefen och informerar föraren av drönaren vad som hänt. Vaktchefen frågar om de har legitimation, pass eller liknande på sig. Vaktchefen konstaterar att det finns stora förbudsskyltar i närheten med bild på en överkryssad drönare. Personerna omhändertas sedan av soldaterna och de följer med in på området.

På frågan om männen har sagt något av intresse uppger DP att männen sagt att de turistar och föraren av drönaren har sagt att han har fotografering som någon form av jobb.

Förhör med YN 2019-08-29

Förhörsledarens frågor i kursiv text

Informeras om rätten till att ha en försvarare närvarande och rätten att inte yttra sig under förhörets gång.

Har du förstått dina rättigheter?
Ja.

BROTT MOT SKYDDSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 § andra eller tredje stycket Skyddslagen då han flugit med drönare över skyddsobjektet Drottningholms slott. Brottet skedde 190829 på Drottningholm på Ekerö.

BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd har manövrerat ett luftfartyg inom ett restriktionsområde utan behörighet till detta. Brottet skedde uppsåtligen eller oaktsamt på Drottningholm i Ekerö 190829.

Delges misstankar enligt ovan.

Har du förstått misstankarna? 
Ja

INSTÄLLNING
Förnekar till brott

YN uppger att han inte såg sin kompis starta drönaren.

Berätta
Vi kom till Drottningholm med färja sen buss. Sen tog jag några bilder med min smartphone. Sen gick vi till huvudentrén. I och med att vi var mycket trötta så tjafsade vi med varandra. Han gick före mig. Sen bad jag en tjej från England att ta bilder på mig. Min kompis gick iväg en bit.

Efter en stund så hör jag ett ljud men jag tänker inte på att det är en drönare. Under tiden de tog bilder på mig framför slottet, där trädgården ligger. När det hade gått 4-5 min så insåg jag att det var en drönare. Jag vänder mig om och ser den i luften. Den var i luften och jag kan inte definiera exakta platsen. Samtidigt såg jag två soldater springa mot honom. Jag kunde inte se mot vem dem springer. När jag såg att de kom fram till honom så insåg jag vad det handlade om. Jag kom fram till dem och det var det. Jag kom fram till dem för att se vad som hänt. De sa att jag skulle följa med dem. Jag följde med soldaterna. Det är inte jag som äger drönaren det är min kompis. Han är fotograf och brukar ta bilder på bröllop. Han har sitt fotolabb i Ukraina.

När du säger han vem menar du då?
V

Vad heter han mer än V? 
M

Hur högt upp var han med drönaren?
Drönaren var cirka 10 m ovanför marken. Det var så jag uppfattade det. Det var svårt att uppfatta höjden.

Hur länge flög han runt med drönaren? 
Drönaren hann vara i luften i cirka 4-5 min. Det var efter att det hade gått 4-5 min som jag insåg att ljudet kom från min kompis drönare. När jag vänder mig om så ser drönaren i luften. Jag vände mig om när jag började inse att ljudet kom från min kompis drönare.

Det var så länge som de tog bilder på mig. Det var när jag var på baksidan av slottet. Det var en förbipasserande som tog bilder på mig framför slotten. Jag tittade inte åt hans håll då vi hade bråkat.

Vad gjorde han under tiden? 
Han gick runt med sin smartphone och tog bilder.
 
Vad var avståndet mellan dig och VM när han flög drönaren? 
Han var på 40-50 m avstånd från mig.
 
Var hade han drönaren?
I väskan.

Såg du när han tog fram drönaren? 
Nej, jag stod med ryggen halvvänd mot honom. Hade jag varit vid hans sida så hade jag inte låtit honom ta fram drönaren. Jag skulle nog säga till honom att inte göra det. Sen vet jag inte hur han skulle reagera på det.

Varför hade du inte låtit honom ta fram drönaren ur sin väska? 
Jag själv har ingen drönare. Jag tycker inte det är en bra idé att använda drönare när man befinner sig i ett främmande land. För att vi inte känner till lagen här. Är man inte säker på sin sak så ska man inte flyga drönare. Jag hade sagt till honom att inte göra det. Med tanke att vi hade bråkat så hade han inte lyssnat på mig.

Vad bråkade ni om? 
Han vill att jag tar bilder på honom hela tiden. Det är långa vandringar och jag orkar inte.

Visste du om att han hade en drönare med sig i väskan? 
Ja.

Varför hade han med sig drönaren? 
Jag tror för att han ville flyga den någonstans. Han sa inget till mig. Han frågade mig inte om lov om han fick göra det. Han sa att han eventuellt skulle flyga den någonstans. Jag var helt säker på att han inte skulle flyga den där. Jag var förvånad att han gjorde det. Han hade inte planerat att göra det där. Det var möjligt att han gjorde det för att retas med mig.

Vi åkte dit för att titta på ett vackert slott. Tyvärr hade vi ingen information om att det var ett skyddsobjekt. När vi såg militären där så visste vi att det var något. Jag blev tveksam till att det bara är ett slott, en turistattraktion. Innan dess har vi varit i Wien och besökt slott. Vi såg inga militärer i Wien. Det förvånade oss.

Vad tänkte du då, när du såg militären? 
Att det fanns något där som jag inte vet. Jag förstod inte varför det fanns militär där. Jag förstod inte vad det var för objekt. Vi såg militären med detsamma. Vi uppfattade det som en performance. När vi kom dit så visste jag inte att man inte fick flyga drönare där. Vi visste absolut inte det.

Hur länge har ni tänkt stanna i Sverige? 
Vi har köpt tur och retur. 31/8 kl.06.00 ska vi åka tillbaka. Vi kom från Kiev till Skavsta. Vi flyger tillbaka från Skavsta till Kiev.

Hur länge har ni varit här? 
I dag är det tredje dagen. I går var vi ute och tittade på Gamla Staden. Vi hyrde en bostad.

Var? 
6-7 km från Stockholm City. Busshållplatsen heter Kvarholm…någonting. Jag skulle kunna visa på kartan.

Förhör med VM 2019-08-29

Förhörsledarens frågor i kursiv text

Informeras om rätten till att ha en försvarare närvarande och rätten att inte yttra sig under förhörets gång.

Har du förstått dina rättigheter? 
Ja.

BROTT MOT SKYDDSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar som avses i 7 $ andra eller tredje stycket Skyddslagen då han flugit med drönare över skyddsobjektet Drottningholms slott. Brottet skedde 190829 på Drottningholm på Ekerö.

BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN då de misstänkta gemensamt och i samförstånd har manövrerat ett luftfartyg inom ett restriktionsområde utan behörighet till detta. Brottet skedde uppsåtligen eller oaktsamt på Drottningholm i Ekerö 190829.

Delges misstankar enligt ovan.Har du förstått misstankarna? 
Ja.

INSTÄLLNING
VM uppger att han vill ha en försvarare närvarande under förhöret.

Förhörets avbryts.

Förhör med VM 2019-08-30

VM är anhållen och hörs såsom misstänkt i ärendet. Närvarande vid förhöret är även Pa T samt försvarare GS.

Förhörsledarens frågor kommer att skrivas i kursivt.

VM delges brott enligt ovan gärningsbeskrivning.Har du förstått misstankarna?
Ja

Inställning till brott?
Erkänner handlingarna men inte uppsåt. Han visste inte att han inte fick flyga där.

VM delges sina rättigheter i enlighet med Fuk12a.

Berätta varför du åkte till Drottningholm i går och vad du skulle göra där.
Vi åkte med en båt och tänkte kliva av vid slottet och en park och som vi sett på Google. Vi klev av där för att besöka platsen. Det var turister där som tog en massa bilder. Vi gick till baksidan av slottsbyggnaden. Vi tog några bilder på baksidan och gick vidare. Jag tog fram min drönare på en bänk där en massa asiater tidigare hade stått och fotograferat. Jag såg inte skylten om förbudet. Asiaterna som säkert var tio stycken stod i vägen så jag missade anvisningen.

Vet du om att det finns skyddsområden där man inte får filma?
Ja, jag har läst på forum på Internet att man inte får närma sig slottet eller flyga över.
Generellt så känner jag till regler som finns.

Hade du någon anledning att tro att man inte fick filma/flyga drönare där?
Nej, det hade jag inte. Massa turister var överallt. Jag brukar alltid lägga märke till skyltning/förbud. Här såg jag ingen skylt.

Såg du skyltarna som sitter uppe som tydligt visar att det är drönarförbud?
Nej, jag såg inte skyltarna.

Fotade och filmade du med drönare?
Den filmade bara. Vid starten brukar jag alltid trycka igång videoinspelning, men under flygningen så kan man ta bilder också. Vid det här tillfället fotograferade jag inte.

Vad tänkte du göra med filmen/fotografierna?
Egentligen så hade jag inte tänkt göra något speciellt. Kanske visa för mina släktingar. Jag brukar filma och göra små avsnitt när jag är ute och reser.

Sände drönaren någon varning om att du befann dig nära ett restriktionsområde eller i ett sådant?
Något varnade den om. Jag la inte märke till vad dock. Det är första gång jag använder den och jag förstår den inte så bra ännu.

Hur högt flög du?
Olika höjder. Svårt att säga. Från 20 meter upptill 45 meter.

Hur länge flög du?
Upptill fyra minuter kanske.

Inställning beslag.
Gör anspråk på telefoner och drönare. Jag har såklart inget emot att man tar bort information från dessa rörande den här händelsen.

Strafföreläggande/fullmaktsförfarande
Jag godtar ett sådant och kommer att betala.

Förhörsledaren pausar förhöret och tar en åklagarkontakt. Åklagaren fattar beslut om fullmaktsförfarande samt att förverka drönaren.

VM motsätter sig förverkandet av drönaren men godtar att dess minneskort förverkas. Åklagaren godtar detta.

Publicerat

Frias efter att ha flugit drönare vid Stadshuset

En palestinsk fotograf flög den 2 juni drönare utanför Stadshuset trots att centrala Stockholm är ett restriktionsområde. På den film som han publicerat har han inte flugit ovanför Stadshuset, som är ett skyddsobjekt sedan 2019.

Vittne eller vittnen ringde polis som kunde lokalisera fotografen. Mannen åtalades men friades i Stockholm tingsrätt p.g.a. en språkmiss. På fråga ställd från undertecknad svarade Transportstyrelsen den 28 juli 2020 följande:

”Transportstyrelsen har tagit del av domen där Stockholms Tingsrätt friar en person som flög en drönare i ett permanent R-område eftersom AIP enbart finns på engelska. Frågan om att texten i Transportstyrelsens föreskrifter hänvisar till är på engelska och inte på svenska kommer att tas upp inom Transportstyrelsen så snart som möjligt.”

Efter att en liknande händelse återigen skett tog undertecknad åter kontakt med Transportstyrelsen och fick den 16 mars 2021 följande svar:

”Vad gäller domen har Transportstyrelsen efter domstolens beslut varit i kontakt med Åklagarmyndigheten och den ansvarige åklagaren för att diskutera de aktuella bestämmelserna och AIP. Åklagarämbetet informerades då om de brister som Transportstyrelsen såg i åtalet, d.v.s. hänvisning till 2017:110 och AIP som stöd för åtalet, när det borde vara Luftfartsförordningen 2010:770 och vårt beslut. Transportstyrelsen informerade också Åklagarmyndigheten att AIP inte var regler utan en återgivning av bl.a. gällande regler och beslut. Efter diskussionen har vi fått besked att domen överklagats av åklagaren till Svea hovrätt. Vi fick då även besked om att vi skulle informeras när dom meddelades i hovrätten. Domen i hovrätten har inte meddelats oss ännu varför vi inte har för avsikt att vidta andra åtgärder till vidare.”

Bilder i denna artikel är hämtade ur polisens förundersökningsprotokoll.

DOMSLUT

Åtal som den tilltalade frikänns från
Brott mot luftfartsförordningen, 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) 2 kap 10 § TSFS 2017:110 2020-06-02

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att B ska dömas för brott mot luftfartsförordningen enligt följande gärningsbeskrivning.

B har brutit mot Transportstyrelsens beslut om permanent restriktionsområde i Stockholm genom att utan tillstånd flyga med en drönare inom det permanenta restriktionsområdet. Det hände den 2 juni 2020 vid Kungsbroplan 1, Stockholms stad.

B begick gärningen med uppsåt.

Lagrum: 13 kap 1 § luftfartsförordningen (2010:770), 1 kap 4 och 5 §§ luftfartsförordningen (2010:770) 1 kap 8 § luftfartslagen (2010:500) samt 2 kap 10 § TSFS 2017:110

B har vidgått att han flugit drönare på den tid och plats som åklagaren gjort gällande men bestritt ansvar för brott då han saknat uppsåt till att tillstånd krävdes för att flyga med drönare på platsen.

UTREDNINGEN

Åklagaren har åberopat anmälan, fotografier av drönaren och kartbild över restriktionsområdet ES R113 Stockholm.

B har hörts över åtalet och sammanfattningsvis berättat följande. Han är fotograf och bosatt i Uppsala. Den aktuella dagen besökte han Stockholm för ett tandläkarbesök. Efter detta var avklarat ställde han sig vid vattnet på Kungsholmen och tog fotografier på blommor, människor och byggnader i omgivningen med sin drönare. Poliser kom fram till honom efter en stund och sa till honom att det var förbjudet att flyga med drönare på platsen. Han blev förvånad över detta eftersom han inte kände till att det var förbjudet. Innan han påbörjade flygningen med drönaren hade han kontrollerat att han befann sig utanför centrum och att inga flygplatser eller militära anläggningar fanns i närheten. När han köpte drönaren fick han reda på att han inte fick flyga drönaren närmare än fem kilometer från flygplatser. Han visste även att han inte fick flyga på högre höjd än 120 meter och att det inte var tillåtet att flyga vid militära anläggningar. Han hade dock inte gjort några efterforskningar om vilka regler som gällde på den aktuella platsen. Detta berodde dock på att han inte visste om att det var förbjudet att flyga drönare på platsen utan tillstånd.

DOMSKÄL

Det är genom utredningen i målet utrett att B flugit med drönare den 2 juni 2020 vid Kungsbroplan 1 i Stockholm och att han saknat tillstånd för flygningen med drönaren. Det är i målet vidare utrett att Kungsbroplan 1 ligger i ett permanent restriktionsområde (restriktionsområde ES R113 Stockholm). Den kartbild över restriktionsområdet som åberopats av åklagaren utvisar restriktionsområdet och anger att inskränkningen lyder ”[i] området är all flygning med drönare förbjuden under 1000 ft (300m) med undantag för drönare som används av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Lantmäteriet och drönare när de används i räddningsinsatser enligt bestämmelserna i lagen om skydd mot olyckor.”

Ett restriktionsområde är ett avgränsat område i det svenska luftrummet där luftfart är begränsad. Bestämmelserna om att vissa områden kan utses till restriktionsområden finns i 1 kap. 8 § luftfartslagen och i 1 kap. 4 och 5 §§ luftfartsförordningen. Enligt bemyndigandet i luftfartslagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer av militära skäl meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta om inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom viss del av landet. Restriktionsområden får även beslutas om det behövs med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, friluftsliv, natur- och miljövård eller för att undvika störning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning av större omfattning. Transportstyrelsen får besluta om restriktionsområden med stöd av bemyndigandet i luftfartsförordningen. Den som uppsåtligen bryter mot föreskrifter eller beslut som meddelats av Transportstyrelsen om restriktionsområden döms till böter i enlighet med 13 kap. 1 § 1 luftfartsförordningen.

Samtliga permanenta restriktionsområden finns sammanställda i förteckningen Aeronautical information publication (AIP), som förs av Luftfartsverket. I 2 kap. 10 § Transportstyrelsens föreskrifter om obemannade luftfartyg TSFS 2017:110 anges att flygning i restriktionsområde får ske bara efter tillstånd i enlighet med AIP ENR 5.1. AIP ENR 5.1 finns fritt tillgänglig på Luftfartsverkets webbplats. Det framgår av punkten 2.1.1 i denna publikation att inom restriktionsområde får flygning utföras endast med tillstånd av myndighet eller ATS-enhet enligt kolumn 4 eller i enlighet med där angivna föreskrifter i förteckningen över restriktionsområden. I kolumn 4 avseende restriktionsområdet ES R113 står följande text

Drone flights are prohibited with the following exceptions: Drones used by Police, Swedish Armed Forces, National Land Survey and Drones engaged in rescue operations in accordance with Civil Protection act (2003:778). Permission obtainable from the Swedish Transport Agency.

Även om löptexten i AIP ENR 5.1, till vilken Transportstyrelsens föreskrifter hänvisar, finns tillgänglig i såväl svensk som engelsk version framgår att flygning med drönare inom det aktuella restriktionsområdet är förbjudet utan tillstånd med vissa undantag och att behörig tillståndsmyndighet är Transportstyrelsen således endast av den engelska texten. Den text på svenska om inskränkningen som återfinns i den kartbild över restriktionsområdet som åberopats i målet finns således inte tillgänglig i den publikation som föreskrifterna hänvisar till.

Den straffrättsliga legalitetsprincipen kommer till uttryck bl.a. i 2 kap. 10 § första stycket RF och 1 kap. 1 § BrB. Legalitetsprincipens huvudsakliga funktion kan sägas vara att göra det förutsebart om straff kan följa på ett visst handlande men även att möjliggöra en kontroll av den straffrättsliga maktutövningen. En given utgångspunkt är då att den enskilde ska ha rimliga möjligheter att själv skaffa sig kännedom om vilka regler som gäller. Att det då kan erfordras efterforskningar och överväganden om vad som gäller innebär inte att det krav på tydlighet och precision som ställs ska anses eftersatt. (Se NJA 2019 s. 577 p. 10 med däri gjorda hänvisningar). Högsta domstolen uttalade i nyss angivna avgörande att de krav som följer av legalitetsprincipen inte är uppfyllda om en straffbestämmelse i sådana delar för som är avgörande för en gärnings straffbarhet inte är avfattade på svenska.

En förutsättning för att kunna döma B för gärningen är såsom framgår av gärningsbeskrivningen att han saknat tillstånd för flygningen med drönaren. Det framgår av Transportstyrelsens föreskrifter för obemannade luftfartyg att flygning med drönare inom restriktionsområde endast får ske efter tillstånd i enlighet med vad som anges i AIP ENR 5.1. Den närmare omfattningen av tillståndsplikten och behörig tillståndsmyndighet framgår dock endast av engelsk text i AIP ENR 5.1, till vilken Transportstyrelsens föreskrifter hänvisar. Mot bakgrund av detta anser tingsrätten att den lagstiftning som B nu är åtalad för att ha brutit mot inte uppfyller de krav som följer av legalitetsprincipen i enlighet med Högsta domstolens avgörande i NJA 2019 s. 577. Åtalet ska därför ogillas.

Delar ur förundersökningsprotokollet

Polisanmälan

INLEDNING
Patrull 31-9290 med Pa JL och Pa DB blir beordrade till Kungsbroplan med anledning av att en man flyger med drönare.

BROTT
B är misstänkt för BROTT MOT LUFTFARTSLAGEN genom att flyga med en drönare inom restriktionsområde ES R113 Stockholm.
Detta 2020-06-02 fram till kl.20:20 på Kungsbroplan, Stockholm.

HÄNDELSE
Allmänhet ringer in till polisen och berättar att det är en man som står och flyger med drönare vid Kungsbroplan.
Patrullen kommer till platsen och ser då hur B står med en fjärrkontroll i handen. B uppger direkt att han är fotograf och att han flyger med drönaren för att få bra material. När patrullen står bredvid honom så kallar B tillbaka drönaren till Kungsbroplan med hjälp av fjärrkontrollen.

PM av DB 2020-06-02

Jag (DB) tillsammans med JL ingick för dagen i 31-9290.

Patrullen ovan får jobb av RLC angående en man som står och flyger med en drönare vid Kungsbroplan. När patrullen kommer till platsen står B med fjärrkontrollen i handen och vid konfrontation med honom så visar han att han filmar med sin drönare. B ber om att få flyga tillbaka sin drönare till platsen innan vi håller förhör med honom vilket visar på att det är han själv som flyger med drönare och ingen annan.

Patrullen kunde se på displayen (mobiltelefonen) som satt fast på fjärrkontrollen att drönaren befann sig vid Stadshuset innan han flög tillbaka den till Kungsbroplan. B uppger att han köpt drönaren och att det är hans egna.

Förhör med B 2020-06-02

Förhörledarens anteckningar skrivs ut i fet kursiv stil.

Misstänkt B blir informerad enligt FUK12§.

Misstänkt B godtar att förhöret hålls utan försvarare närvarande samt godtar den försvarare rätten utser ifall ärendet leder till åtal.

Misstänkt MEDGER gärning enligt ovan med kommentar:
Jag medger att jag flugit med drönare, men jag trodde inte det skulle vara olagligt.

Misstänkt GODTAR strafföreläggande.

Förhörsledaren ber misstänkt att redogöra för händelsen.
När jag köpte drönaren så berättade de att man inte får flyga över militäranläggningar eller civila flygplatser eller i närheten. Jag trodde aldrig att det skulle vara förbjudet att flyga här. Jag trodde man fick. Jag är en person som följer lagar och regler. Jag trodde inte det fanns något förbud. Jag har läst på en arabisk sida om lagar och regler kring flygning utav drönare. Sidan heter ”mer”.

From. 1 juli, om man har en drönare så måste man anmäla hos Luftfartsverket. Jag skulle vända mig till polisen för att få fram adressen till detta. Jag ville följa lagen.

Innan du flög drönare idag, kollade du upp förbud eller liknande innan?
Nej, det har jag inte gjort.

När började du flyga drönare innan vi polisen anlände?
Jag var först hos tandläkaren men kanske i ca 1 timme.

Vart flög du drönaren?
Från Kungsbroplan och ungefär den röda kyrkan (Norra bantorget pekar B på) alltså ca 400 meter bort från mig.

När vi anlände såg vi på din display att drönaren var i höjd med Stadshuset, kommentarer på detta?
Stadshuset? Det visste jag inte, jag kan inte namnen på byggnaderna. Jag lät drönaren flyga en radie på ca 400-500 meter från mig.

Har du något att tillägga?
Nej.

Publicerat

Flygfotade med drönare hamn trots avbildningsförbud

En högt uppsatt chef i Göteborg körde den 26 augusti 2019 till Göteborgs hamn, parkerade några meter utanför en grind och lyfte med sin drönare innan klockan 21 för att fotografera hamnen. På grinden satt tydliga skyltar där området beskrevs som skyddsobjekt med avbildningsförbud. En skyddsvakt uppmärksammade det hela och tillkallade polis.

Polis på plats bad mannen att radera bilderna vilket inte är en säker metod för att ta bort digital information. För att ta bort digital information behöver den överskrivas.

Nedan står delar ut förundersökningsprotokollet gällande drönarfotograferingen att finna.

Anmälan

Inledning
Patrull 51-4120 med Pa N, Pa W och Pasp R larmas till adressen med anledning av ett brott.

Brott
Brott mot skyddslagen genom att känd gärningsman olovligen flugit med drönare över hamnen och fotograferat skyddsobjektet.

Händelse
En skyddsvakt i Skandiahamnen påträffar en man som flyger med sin drönare över ett område i Skandiahamnen. Mannen berättar att han tagit två fotografier över hamnen. Mannen uppger att han gjort detta för att ta vackra bilder då han är hobbyfotograf. Bilderna är fotograferade av patrullen och raderade från mannens telefon.

Övrigt
Se förhör, PM samt bilder.

PM från skyddsvakt 2019-08-26

Person påträffas utanför skyddsobjektet. Han flyger drönare och uppger att han har tagit bilder på hamnen. Då det är fotoförbud tillkallas polis.

Han har ingen ID på sig men uppger sin information.

PM från polis W 2019-08-27

B blev ombedd att radera samtliga bilder som han har fotograferat med sin drönare. B visade mig när han tog bort samtliga bilder från mobilen som hade en app som var direkt kopplad till sin drönare där bilderna hamnade.

Bilderna laddades inte upp till någon molntjänst utan är nu raderade.

/Pa W.

Anteckningar 2019-09-23

Pa E mötte upp skyddsvakten J på den plats där han påträffat misstänkt. På platsen pekade J ut var misstänkts bil stod parkerad. Skyltarna i anslutning till platsen fotograferades. Det går att köra in via två vägar till den plats där misstänkt stod. Vid båda vägarna finns skylt som informerar om att det är ett hamnskyddsområde.

Skylt ISPS-område
Foto från polisens förundersökningsprotokoll på platsen där misstänkt stod med sin drönare. Den vänstra skylten på grinden
Foto från polisens förundersökningsprotokoll på platsen där misstänkt stod med sin drönare. Den högra skylten på grinden.
Förhör med skyddsvakt J 2019-09-20

Förhörsledarens kommentarer och anteckningar är i fet stil. Förhörsledaren åkte ut till området Skagerack och bad J visa vart han hade påträffat misstänkt B.

Han stod där med sin bil. Han påstod att han bara sett den ena skylten (J pekar på den vänstra skylten på grinden som ej har kamera). Han sa att han hade jobbat på ett skyddsobjekt tidigare, SVT, så han borde veta.

Hur upptäckte du honom?
Jag körde förbi och det såg konstigt ut. Han stod med en fjärrkontroll i handen. Han stod utanför sin bil.
Jag frågade ”vad gör du?”.
Han svarade ”jag flyger drönare”.
Drönaren var inne i hamnen. Jag sa till till honom att ta ner den.
Jag såg drönaren när den kom tillbaka.

Nämnde han varför han gjorde detta?
Han ville fota, han sa att han var amatörfotograf.

Hade du sällskap i din bil?
Nej, jag åkte ensam.

Jag frågade honom hur länge han hade stått där och han sa att han kom två minuter innan jag kom.
Det stämde när vi, jag och polisen, kollade igenom hans kamera. Han hade kopplat upp sig så att bilden kom till telefonen.

Nämnde han något om han hade varit där innan?
Han sa att han hade varit vid Volvo Arendal innan. Där går också vårt skyddsobjekt.

Han hade inget leg på sig heller så det väldigt konstigt alltihopa.

Vad gjorde du efter att du kontrollerat honom?
Jag kontaktade polis, det ska vi göra varenda gång någon fotar.

Vart var drönaren när du kom dig?
Den måste varit närmare kranarna. Den var högt upp.

Hur betedde han sig?
Han var väldigt samarbetsvillig, sa ”ja, ja. ring polisen, det är inga problem”.
Jag ringde och förklarade vad som hänt. Jag var med när polisen kollade igenom telefonen lite. De fotade hans telefon. Först skulle de beslagta drönaren, men han sa att bilderna går direkt till hans telefon.
Han sa att han bor i Umeå men jobbar i Göteborg på veckorna.

Förhör med B 2019-08-26

Förhörsledarens frågor och kommentarer skrivs i kursivstil. Misstänkts kommentarer skrivs i normalstil.

Misstänkt informeras om:
Rätten till att ha en försvarare närvarande under förhöret men godtar att det hålls utan.
Rätten till att inte yttra sig om brottet eller om misstanken.
Rätten till att ta del av utredningsuppgifter, samt om misstanken mot honom förändras.

B, du delges misstanken om Brott mot skyddslagen då du har tagit fotografier med hjälp av en drönare på ett område som är ett skyddsobjekt, vart på det är förbjudet att fotografera, den 26-08-19 klockan 20:55.

Förstår du misstanken?
Ja.

Hur ställer du dig till brottet?
Jag ERKÄNNER.

Berätta för mig om kvällens händelse.
Jag är en amatörfotograf. Jag köpte en drönare i somras och jag håller på att lära mig ta bilder med den. I kväll var jag först vid Bananpiren och fotograferade lite.
Sen åkte jag ut till Volvo-museet och fotograferade där.

Jag är fascinerad av hamnar på ett konstnärligt sätt, de är poetiska objekt. Jag ville ha en bild på de fina kranarna så jag skickade upp drönaren och hann ta två fotografier.

Beskriv fotografierna mer.
Jag har tagit två bilder mot kranarna, översiktsbild. Det är så fint med alla lampor.

Varför fotograferade du här ute?
Av konstnärliga skäl. Visste inte om att man inte får för då hade jag inte gjort det. Jag trodde att vägarna var okej, fattar att inhägnat område inte var okej.

Något mer du vill tillägga?
Nej.

Förhör med B 2019-10-03

Förhörsledarens frågor och kommentarer är i fet stil. Förhöret hålls i samband med slutdelgivning.

B informeras om att han fortfarande har rätten att begära försvarare, men önskar ingen försvarare vid förhöret. Om ärendet går till rättegång önskar han den som rätten utser. B är inställd på att det kan bli strafföreläggande.

Jag vill att det framgår att jag inte hade för avsikt att begå brott. Det var ett estetiskt syfte med alla bilder.

Det var av konstnärliga skäl. Hamnar har alltid fascinerat mig, ljuset från skeppet var något jag fastnade för. Det slog blackout.

Så fort vakten kom så erkände jag brott. Det var inte avsiktligt. Jag var omedveten om att det i ett hamnområde råder särskilda villkor, som till exempel fotoförbud. Det hade jag inte tagit reda på.

De här skyltarna (bild från bron med skylten Hamnskyddsområde), är det dem som finns i hela området? När man tittar på Luftfartsverkets drönarkarta så är inte det här området markerat på det här sättet. När man har en drönare som väger under 7 kg som jag har, det är inte ett flygkontrollsområde, typ som vid Säve flygplats. Det råder vissa restriktioner på var man får flyga. I det här området får man flyga på viss höjd om drönaren väger under 7 kg.

Men det är inte själva flygandet som är ifrågasatt, det är att du har fotat?
Ja, exakt.

Den skylten hade jag inte koll på, vad det innebär. s.10 (bild från bron Hamnskyddsområde). Jag medger att jag inte kontrollerade vad det innebär.

Det är det här jag är ute efter i min bildestetik (bild 1). Det är samma syfte med bild nr 2. Det är fartyget jag vill fota som en bild. Jag har inga sabotage- eller spionsyften.

Här är det vertikallinjerna jag är ute efter. Det är en estetisk bild (bild nr 7). När man fotar över huvud taget så provar man sig fram. Det är därför jag tar bilder åt olika håll. Jag såg vertikallinjerna med trailrarna. Jag försökte även fota solnedgången ut mot havet. Det tycker jag man kan förstå när man ser bilderna.

Har du något att erinra?
Bara en formell sak i vittnesuppgifterna från vakten, ”var var drönaren när du kom?” står det. Den var bara 10-20 tal meter och upp. Den var inte vid kranarna. Det kan man se på bilderna att den inte var så långt borta.
Den var inte inne i själva hamnområdet. Den var rakt upp. Vad menar han med kranarna? Det här är långt bort från kranarna. Om det är kranarna han avser så är det helt fel. Drönaren är 10-20 meter söder om mig och längs med vägen. Den är inte vid kranarna, då skulle den ha varit ovanför skeppet. Den är inte innanför staketområdet.

Något att tillägga?
Nej, jag känner mig rätt citerad.

Publicerat

Döms efter drönarspark och misshandel i Mariastaden

itusparkad drönare Mavic Pro

En granne döms till villkorlig dom och dagsböter efter att ha sparkat en mäklarfotografs drönare och slagit mäklarfotografen. Totalt landar summan grannen ska betala på 42 800 kr. Förundersökningen är redan omnämnd sedan tidigare och bild kommer från förundersökningsprotokollet. Nedan finner man Helsingborgs tingsrätt B 5863-19. Tingsrättens dom överklagades till hovrätten vilken sänkte bötesbeloppet från 28 000 kr till 20 000 kr.

DOMSLUT

Brott som den tilltalade döms för
1. Misshandel, 3 kap 5 § brottsbalken 2019-07-10
2. Skadegörelse, 12 kap 1 § brottsbalken 2019-07-10

Påföljd m.m.
1. Villkorlig dom
2. Dagsböter 140 om 200 kr

Skadestånd
1. B ska betala skadestånd till mäklarfirman T med 4 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 10 juli 2019 till dess betalning sker.
2. B ska betala skadestånd till A med 5 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 10 juli 2019 till dess betalning sker.

Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 800 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

Ersättning
JN får ersättning av staten med 6 544 kr. Av beloppet avser 5 235 kr arbete och 1 309 kr mervärdesskatt. B ska betala 5 000 kr av denna kostnad till staten.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Åklagaren har begärt att B ska dömas för skadegörelse och misshandel, se bilaga 1.

Mäklarfirman T har begärt skadestånd med 8 392 kr, med ränta på beloppet enligt 4 § femte stycket och 6 § räntelagen från dagen för brottet till dess full betalning sker.

A har, sedan han justerat sin talan under huvudförhandlingen, begärt skadestånd med 5 500 kr, med ränta på beloppet enligt 4 § femte stycket och 6 § räntelagen från dagen för brottet till dess full betalning sker. Av det begärda beloppet avser 5 000 kr kränkning och 500 kr sveda och värk.

B har erkänt skadegörelse, men förnekat misshandel. Han har medgett att betala skadestånd med 4 000 kr till T . Han har motsatt sig att betala skadestånd till A, men godtagit det begärda beloppet för kränkning som skäligt i och för sig.

TINGSRÄTTENS BEDÖMNING

Bakgrund
Målsäganden A arbetar som fotograf för en mäklarfirma. Vittnet AP är mäklare på samma firma och har arbetat tillsammans med A i fyra eller fem år. Den 10 juli 2019 befann sig A och AP på [gatuadress] i Helsingborg. A skulle fotografera ett hus inför en försäljning. Fotograferingen skedde med en drönare. Den tilltalade B bor i grannfastigheten till det hus som skulle säljas.

Ska B dömas för skadegörelse (åtalspunkten 1)?
Åklagaren har påstått att B har sparkat sönder den drönare som A använde vid fotograferingen.

B har erkänt att han har sparkat sönder drönaren. Han har uppgett att hans sambo och dotter låg ute och solade när de upptäckte drönaren. Han försökte få tag på drönaren, utan att lyckas, och följde efter den tills han hittade den person som körde drönaren. När han kom fram till personen som körde drönaren placerade denne drönaren mellan dem och hånlog mot honom. När drönaren befann sig i närheten av hans fötter sparkade han till den.

B:s erkännande får stöd av den utredningen som åklagaren har presenterat. Av både A:s uppgifter och av de fotografier på drönaren som har lagts fram framgår att drönaren har skadats. A har även berättat att det var B som sparkade sönder den. Åklagaren har därigenom bevisat att B har sparkat sönder drönaren.

Som utvecklas närmare nedan under avsnittet ”B ska betala skadestånd” anser tingsrätten att mäklarfirman T, som äger drönaren, har rätt till skadestånd med 4 000 kr. Det finns enligt tingsrättens mening inte skäl att vid en straffrättslig bedömning värdera skadan på något annat sätt. Med hänsyn till värdet på den förstörda drönaren och till övriga omständigheter kan gärningen inte rubriceras som ringa. B ska därför dömas för skadegörelse av normalgraden.

Ska B dömas för misshandel (åtalspunkten 2)?
Åklagaren har påstått att B, sedan denne sparkat sönder drönaren, uppsåtligen slagit A med knuten hand mot huvudet.

B har slagit A…
Åklagarens påstående om att B har slagit A får stöd av vad A har berättat. A har bl.a. uppgett att B var väldigt arg i samband med att denne sparkade drönaren. Han blev chockad över att B svarade med sådan ilska utan att först ställa frågor om situationen. A har berättat att B därefter puttade honom. A sa till B att det inte är okej att lägga hand på människor, varpå B slog honom. Enligt A kändes det som ett knytnävsslag mot ansiktet. Han uppfattade inte att knytnävsslaget skulle komma. Det var smärtsamt och han blödde från läppen. A ropade därefter på AP, som såg att han höll sig för läppen.

B har förnekat att han skulle ha slagit A. B har uppgett att A gjorde ett utfall mot honom efter att han hade sparkat sönder drönaren. Han såg hur A knöt sin högerhand och han var beredd på att få en smäll. Han ville därför skydda sitt ansikte och höll upp sina händer. Han vet inte om han i samband med detta kan ha träffat A. Han kände att någonting träffade hans arm. Han märkte inte att A skulle ha blivit skadad, och han vet inte heller om den rörelsen skulle kunna ha orsakat någon skada på A.

Tingsrätten kan konstatera att det inte finns någon annan än A och B som har sett vad som har hänt. Utredningen talar emellertid enligt tingsrättens mening starkt för att A har blivit slagen av B. Som framgått har A uppgett att han blev slagen av B och att detta ledde till att det började blöda från hans läpp. Hans uppgifter om skadan får stöd av vad vittnet AP har berättat. AP kom till platsen i nära anslutning till det påstådda slaget och har berättat att han då såg att A höll sig för munnen, samt att det blödde från A:s mun. Därutöver har åklagaren presenterat bilder på den påstådda skadan. Bilderna är visserligen inte helt tydliga, men ger visst stöd för att A har blivit slagen.

Tingsrätten anser mot denna bakgrund att åklagaren har bevisat att B i och för sig har slagit A.

…och slaget har skett uppsåtligen
Frågan är då om B har haft uppsåt till att slå A.

B har invänt att A gjorde ett utfall mot honom i samband med att han sparkade sönder drönaren, och att han höll upp händerna för att skydda sig. Han har förklarat att han då kan ha träffat A, men att han inte vet om så var fallet, och att han inte heller vet om den rörelsen skulle kunna ha orsakat någon skada på A.

Som framgått delar A inte B:s uppfattning. A har i stället berättat att B var väldigt arg i samband med att denne sparkade sönder drönaren, och att B därefter puttade och slog honom.

A:s uppgifter får stöd av vad AP har berättat. AP har, som nämnts, uppmärksammat att A blödde från munnen när han anlände till platsen. AP har vidare uppgett att B var uppjagad och aggressiv när han kom till platsen, medan A var lite chockad. Enligt AP var känslan att A backade och B gick framåt. AP uppfattade det som att B gjorde rörelser mot A och att hela situationen var hotfull. AP har vidare uppgett att han förklarade för B att han och A var där i arbetet och att det inte var okej att slå någon. B svarade då, enligt AP, att han ansåg sig ha rätt att slå. AP har även bekräftat att han kan ha sagt till polisen att B stod med nävarna uppe, som om denne var på väg att slåss igen.

Även om AP inte har sett det påstådda slaget, ger hans uppgifter om hur han upplevde situationen på platsen och vad B har sagt till honom i direkt anslutning till händelsen stöd för åklagarens påstående att B har slagit A uppsåtligen.

Vad A och AP har uppgett gör enligt tingsrättens uppfattning också att det finns anledning att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat. De har t.ex. båda berättat att A blödde från läppen efter slaget. AP har dessutom berättat att B inte kan ha missat detta. Att B då, som han själv uppgett, inte skulle ha märkt att A blödde eller på något annat sätt var skadad framstår inte som särskilt sannolikt.

Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att åklagaren har presenterat så stark bevisning att det är utrett att B har slagit A och att detta har skett uppsåtligen.

Gärningen har inte begåtts i nödvärn
B har i och för sig inte gjort någon uttrycklig invändning om nödvärn. Under sitt förhör har han dock berättat att A skulle ha gjort ett utfall mot honom och att han med anledning av detta höll upp händerna. Enligt B kan detta eventuellt ha lett till att han träffade A i ansiktet.

B:s uppgifter i denna del är emellertid vaga. Som nämnts tidigare anser tingsrätten också att det finns anledning att ifrågasätta de uppgifter som B har lämnat med hänsyn till vad som framkommit av förhören med A och AP. Även om B:s uppgifter om att A skulle ha gjort ett utfall mot honom skulle kunna betraktas som en invändning om nödvärn anser tingsrätten därför att denna invändning framstår som obefogad.

B ska alltså inte gå fri från ansvar på grund av nödvärn.

B ska dömas för misshandel
A har berättat att slaget var lite smärtsamt, att läppen var lite svullen under första dygnet, och att hakan var stel under två eller tre dagar. Med hänsyn till omständigheterna vid misshandeln och till skadebilden kan brottet inte bedömas som ringa. B ska därför dömas för misshandel av normalgraden.

Vilken påföljd ska B dömas till?
B ska dömas för skadegörelse och misshandel. Straffvärdet för gärningarna motsvarar ett kortare fängelsestraff. B har lämnat en redogörelse för upptakten till händelsen, nämligen att hans fru och dotter låg och solade när A flög drönaren in på B:s tomt. Detta är emellertid inte en omständighet som bör beaktas vid straffmätningen.

Frågan är då vilken påföljd som B ska dömas till.

Högsta domstolen har vid flera tillfällen uttalat att utgångspunkten vid påföljdsvalet för misshandelsbrott av normalgraden är att ett sådant straff medför fängelsestraff. Vid bedömningen måste emellertid misshandelns närmare karaktär och omständigheterna kring brottet beaktas. I praxis finns också åtskilliga exempel på att en icke frihetsberövande påföljd har valts när det har varit fråga om ett misshandelsbrott av normalgraden som inte har varit av allvarligare beskaffenhet. I t.ex. rättsfallet NJA 2015 s. 386 ansåg Högsta domstolen att det var möjligt att välja en icke frihetsberövande påföljd vid en misshandel som skett i hemmet mot en närstående, när det endast rört sig om ett slag mot armen och skadorna var begränsade till en underhudsblödning.

B döms för att ha slagit A med ett slag med knuten hand mot ansiktet. Skadorna har dock blivit förhållandevis lindriga och varit begränsade till en blödande läpp och viss smärta i käken. Enligt tingsrättens mening är misshandeln inte av så allvarlig beskaffenhet att det är nödvändigt att döma B till en frihetsberövande påföljd.

Det saknas särskild anledning att befara att B kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Påföljden bör därför bestämmas till villkorlig dom. Som utgångspunkt ska en villkorlig dom förenas med böter (se 30 kap. 8 § brottsbalken). Något skäl mot att så sker har inte framkommit. Påföljden ska alltså bestämmas till villkorlig dom med böter.

B ska betala skadestånd

Mäklarfirman T ska få skadestånd med 4 000 kr
T har begärt skadestånd med 8 392 kr för den förstörda drönaren. Beloppet avser inköpspriset exklusive moms.

Det är utrett att B har skadat företagets drönare. Han ska därför betala skadestånd till T. Frågan är hur stort skadeståndet ska vara.

B har medgett att betala 4 000 kr och anfört att det är ett skäligt belopp efter att ett åldersavdrag gjorts från inköpspriset. T har i och för sig inte ifrågasatt att ett ålderavdrag ska göras, men invänt att avdraget inte bör vara så stort som B har påstått.

Skadestånd med anledning av sakskada omfattar ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning (se 5 kap. 7 § skadeståndslagen). När en sak har gått helt förlorad har den skadelidande rätt till full ersättning för sakens värde. Enligt uttalanden i den juridiska litteraturen ska sakens värde som huvudregel svara mot återanskaffningskostnaden. Ersättning bestäms då med ledning av vad det kostar att köpa ny egendom av samma slag som den skadade, med avdrag för bl.a. ålder och bruk. Återanskaffningsmetoden syftar till att möjliggöra för den skadelidande att skaffa annan egendom i stället för den förlorade eller skadade. Avdraget för ålder och bruk bör göras med försiktighet med tanke på det värde för ägaren som föremålet trots sin ålder kan ha haft (Bengtsson m.fl., Skadeståndslagen [JUNO, version 6A], kommentaren till 5 kap. 7 §).

Av utredningen framgår att T köpte en drönare under år 2017 för 8 392 kr exklusive moms. Genom förhöret med AS har det framkommit att den drönare som T köpte år 2017 gick sönder någon gång under år 2018 och att T då fick en ny drönare på garantin. AS har vidare berättat att drönaren som B sparkade sönder var i fullt bruksskick, att det inte var något fel på drönaren och att den fungerade som den skulle.

Det har inte lagts fram någon utredning om åldersavdraget. Rätten har under vissa förutsättningar en möjlighet att uppskatta en skada efter vad som är skäligt, om det skulle leda till ett materiellt sett otillfredsställande resultat om någon av parternas positioner godtas fullt ut (se NJA 2011 s. 576). Även om förutsättningarna för att uppskatta skadan till ett skäligt belopp skulle vara uppfyllda kan tingsrätten emellertid inte på det begränsade material som finns tillgängligt bedöma om det skulle leda till ett materiellt sett otillfredsställande resultat om det medgivna beloppet skulle dömas ut. Sammantaget gör tingsrätten därför bedömningen att T inte har visat att de har rätt till ett större belopp än vad B har medgett, dvs. 4 000 kr.

A ska få skadestånd med 5 000 kr
A har begärt skadestånd med 5 500 kr. Av beloppet avser 5 000 kr kränkning och 500 kr sveda och värk.

Den kränkning som A har utsatts för är så allvarlig att han har rätt till ersättning. Det begärda beloppet har godtagits som skäligt i och för sig. B ska därför betala 5 000 kr i kränkningsersättning till A.

A har berättat att hans läpp blev svullen i någon dag och att hans käke var stel i två eller tre dagar. Han har emellertid inte varit sjukskriven i samband med händelsen. Tingsrätten anser att han inte har visat att han har rätt till ersättning för sveda och värk. Någon ersättning ska alltså inte utgå i denna del.

Ersättning till den offentlige försvararen och återbetalningsskyldighet
Den ersättning som den offentlige försvararen har begärt bedöms som skälig. Med hänsyn till B:s ekonomiska förhållanden ska han betala tillbaka en del av denna kostnad till staten.