Hedrade internationella kvinnodagen – stämdes för bildstöld

Företaget Alpha Plus som bedriver försäljning av kosttillskott passade på att uppmärksamma åtta kvinnor under internationella kvinnodagen den 8:e mars 2019. En av kvinnorna, CH, hade man frågat om hälsotips och en porträttbild att ha på företagets Instagramkonto i samband med hälsotipset.

Fotografen till porträttbilden, tillika vän med CH, uppskattade dock inte att CH givit Alpha Plus fotografiet och stämde Alpha Plus på 15 000 kr för bilden samt 3 000 kr i skadestånd för uteblivit namn.

I november 2019 förlikades parterna om att fotografen skulle få 12 500 kr ex moms och att båda parter skulle stå för sina egna rättegångskostnader.

Stämningsansökan 15 september 2019

Jag får ansöka om stämning på Alpha Plus AB (nedan ”Alpha Plus”) och framställa följande. Yrkande Jag yrkar att tingsrätten skall förplikta Alpha Plus att till mig utge ett belopp om 18 000 kronor, eller det belopp tingsrätten finner skäligt, jämte ränta jämlikt 4 och 6 § räntelagen fr o m dagen för delgivning av stämningsansökan. Jag yrkar ersättning för mina rättegångskostnader, inom ramen för tillämpningen av 18 kap 8a § rättegångsbalken, med belopp som senare kommer att anges.

Grunder

Alpha Plus har begått intrång i mina upphovsrättigheter och skall utge ersättning för intrånget med dels skälig ersättning, dels skadestånd för brott mot namnangivelserätten.

Omständigheter i sak

För ett par år sedan fick jag en förfrågan av CH om en testfotografering och vi reste till bl.a Skanör för att göra ett antal bilder. Jag innehar samtliga rättigheter till fotografiet på CH enligt bilaga 1 (”Fotografiet”), som togs vid detta tillfälle

I mars 2019 erfor jag att Alpha Plus — företaget tillverkar och säljer kosttillskott — på sitt konto på Instagram lagt upp bilden i bilaga 2 (”Intrångsbilden”). Intrångsbilden är identisk med Fotografiet. Det enda som skiljer Fotografiet och Intrångsbilden åt är att bilden är beskuren.

Intrångsbilden har tillkommit genom att Alpha Plus olovligen använt sig av Fotografiet, kopierat detta samt underlåtit att ange mig som upphovsman. Vid intrång i upphovsrätt har upphovsmannen enligt URL rätt till skälig ersättning för nyttjandet. Den skäliga ersättningen beräknas enligt det rimliga pris upphovsmannen skulle ha begärt och erhållit för det fall att intrångsgöraren kommit till upphovsmannen som kund och frågat vad en nyttjanderätt motsvarande det som skett hade kostat.

Skälig ersättning för det begångna intrånget skall erläggas av Alpha Plus med 15 000 kr.

Brott mot namnangivelserätten medför rätt till skadestånd. Enligt rekommendationer utfärdade av Svenska Fotografers Förbund, SFF, där jag är medlem, ska sådant skadestånd utgå med 100 % av den skäliga ersättningen. Jag yrkar dock försiktigtvis 3 000 kr för detta brott mot upphovsrättslagen, vilket får anses vara i linje med domstolspraxis (se t ex dom i mål FT1016-11, Hovrätten för Nedre Norrland).

Yttrande från Alpha Plus 23 september 2019

Hej,

Gällande ovan nämnda ärende så vill jag till rätten anföra följande; Alpha Plus AB (i fortsättningen benämnt AP) fick genom vår konsult på sociala medier SS och Alpha Plus kundregister kontakt med en av våra toppkunder, CH som bedriver Hälsopraktik med AP:s produkter, CH är sedan länge en bekant till AP och en av oss väldigt uppskattad person och ambassadör i branschen för våra produkter. I samband med Internationella kvinnodagen så tillfrågades några kvinnor från branschen och i vårt nätverk om de ville ge sina bästa hälsotips. CH var en av dessa.

Hon hade ett hälsotips hon ville dela med sig av samt ett privat foto som hon använde som profilbild på Facebook, fanns inga som helst oklarheter över porträttbilden som hon själv klippt och anpassat för att passa på Facebook. Att bilden skulle tillhöra någon annan var det inte tal om.

CH är en uppskattad kund till oss och mycket omtyckt – vi är alla väldigt förvånade över utvecklingen och CH själv är förtvivlad över att hennes vän ställer krav på det sätt som nu sker. Alpha Plus vill därför bestrida kravet som riktats mot oss i sin helhet.

Yttrande från Alpha Plus 8 oktober 2019

Vad jag skulle vilja tillägga efter att ha talat med CH som är motivet på bilden och som var den som försåg vår konsult (ej anställd av Alpha Plus) med porträttet, är att hon ser sig äga bilden då ett tjänsteutbyte emellan fotograf och motiv förelåg, CH som är terapeut behandlade fotografens son som betalning för bilden enligt en muntlig överenskommelse som CH beskriver det.

Jag ser därför helst att ägarfrågan utreds innan en eventuell förhandling om intrång sker. Om det anses vara så att bilden ägs av fotografen så har även motivet på bilden gjort ett intrång genom att använda den i sociala medier och har rätteligen även hon ett ansvar. Så även konsulten som var den som hade kontakten med CH (motivet). Både konsulten, motivet och Alpha Plus AB önskar delta via länk.

Rockfotograf stämde artist för upphovsrättsintrång

Rockfotografen Peder Andersson, som nämndes här 2018, fick sex av sina bilder olovligt publicerade på en artists Facebooksida. Fotografen bad Kronofogden om handräckning, men det var först när fallet gått vidare till Södertörns tingsrätt som artisten gick med på att ge fotografen rätt. I samband med domen fick fotografen ett personligt brev från artisten i form av två sidor med ord som bitterhet, misslyckande och hämnd.

Nedan är Södertörns tingsrätt FT 17560-20

DOMSLUT

1. B ska betala Peder Andersson ett kapitalbelopp på 10 000 kr plus ränta enligt 6 § räntelagen från den 19 december 2019 till dess beloppet är betalt.

2. B ska betala Peder Anderssons rättegångskostnader med 680 kr. Av beloppet avser 380 kr ombudsarvode.

BEGÄRAN M.M.

Peder Andersson har begärt i enlighet med domslutet och fört fram det som framgår av bilaga 1.

B har gått med på att betala det Peder Andersson begärt.

DOMSKÄL

Eftersom B har gått med på att betala ska Peder Anderssons begäran godtas.

Bilaga 1

Grunden till anspråket är vad jurister kallar för ”utomkontraktuellt”. Det är anspråk enligt 54 § Upphovsrättslagen. B och jag har inget avtal oss emellan, varken angående bilder eller i övrigt.

Grunden består i otillåten publicering samt andra användningar av 6 st upphovsrättsligt skyddade fotografier, användningar som skett i strid med 2 § Upphovsrättslagen.

Publiceringen ägde rum den 29 september 2018 på B:s sida på Facebook, en sida där hon marknadsför sig själv som artist. Det som jag kallar ”med mera” – andra användningar – är att B, efter datumet för publiceringen, använde bilderna enligt det som vad jag förstått jurister kallar för ”överföring till allmänheten” och detta till och med 2 april 2019, då bilderna till slut togs bort.

Enligt 54 § 1 st Upphovsrättslagen har jag som fotograf oberoende av oaktsamhet/uppsåt en oavvislig rätt till skälig ersättning för användningen, publiceringen, exemplarframställning och överföring till allmänheten. Detta belopp har uppskattats till 8 000 kr för 6 bilder. Jag hänvisar härtill rättspraxis RH 2009:7. Därtill tillkommer att användningen ägde rum i marknadsföringssyfte.

Det finns inget krav på adekvat kausalitet när det gäller detta anspråk.

Då B använt bilderna grovt uppsåtligt eller i vart fall av oaktsamhet är jag också berättigad till ersättning enligt 54 § 2 st Upphovsrättslagen punkter 2-5, t.ex. ”ideell skada”, ”upphovsmannens intresse att inte något intrång begås”.
Vid använd på sociala medier är det normalt att bilder ”delas” och ”vidaredistribueras” (delas) ganska frekvent. Det faktum att mina bilder användes såsom skedde – i marknadsföring – kan också föranleda mediekonsumenter att tro att jag medvetet valt att medverka hos B, vilket inte är fallet.

Det är ingen olyckshändelse att B använt bilderna. Publiceringen den 29 september 2018 skedde medvetet i anslutning till en konsert som ägde rum i Gävle, där B uppträdde, och från vilken bilderna är tagna. B eller någon i hennes ställe hade tagit/flyttat bilderna från MittMedia AB:s webbsida, där bilderna hade offentliggjorts lovligt, till B:s egna webbsida/Facebook-sida. Något tillstånd från mig (eller ens från MittMedia AB) har inte inhämtats. Raderingen skedde först efter ett drygt halvår, på intet sätt direkt efter publiceringen. Det faktum att användningen skett under lång tid – drygt ett halvår – understryker B:s oaktsamhet, eller uppsåt. Ersättningen för lidande och skada enligt 54 § 2 st Upphovsrättslagen är uppskattat till totalt 2 000 kr.

Enligt lagförarbeten ska ersättningen baseras på rekommendationer eller avtal som branschoganisationer ingått, det finns ingen matematisk modell inom upphovsrätten att räkna fram ersättning/skada. Detta kan uppskattas till skäligt belopp enligt 35 kap 5 § Rättegångsbalken. Tiden som materialet använts på Internet är också avgörande för ersättningen enligt NJA 2010 s 135 punkt 30: ”…pågått under en längre tid”. I mitt fall har bilderna använts under ett drygt halvår.

Svea hovrätt B 10527-18

Detta är fortsättningen på Stockholms tingsrätt B 11629-18 som överklagades till Svea hovrätt.

Domslut

1. Patent- och marknadsöverdomstolen, som även tillämpar 5 kap. 49 a § och 7 kap. 57 § upphovsrättslagen (1960:729), fastställer Patent- och marknadsdomstolens dom.
2. Patent- och marknadsöverdomstolen bestämmer ersättning av allmänna medel åt CR till 34 500 kr. Av beloppet avser 27 600 kr arbete och 6 900 kr mervärdesskatt.
3. TP ska till staten återbetala 3 450 kr av kostnaden för den offentlige försvararen i Patent- och marknadsöverdomstolen.

YRKANDEN M.M.

TP har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska frikänna honom från åtalet samt att han ska befrias från skyldigheten att betala skadestånd till MP.

Åklagaren och MP, som har biträtt åtalet i Patent- och marknadsöverdomstolen, har motsatt sig att Patent- och marknadsdomstolens dom ändras.

Åklagaren har förklarat att hon godtar Patent- och marknadsdomstolens bedömning att fotografiet är skyddat såsom en till upphovsrätten närstående rättighet enligt 49 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) samt förklarat att hon inte längre gör gällande att fotografiet utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk enligt 1 § upphovsrättslagen.

UTREDNINGEN

Patent- och marknadsöverdomstolen har tagit del av samma utredning som lagts fram i Patent- och marknadsdomstolen. Därutöver har kompletterande frågor ställts till TP. TP har även åberopat ny skriftlig bevisning i form av (i) utdrag ur artiklar från Wikipedia angående Facebook och Instagram, (ii) användarvillkor för Facebook, (iii) statistik avseende Petterssons blogg, (iv) utskrift från Sveriges Annonsörers hemsida, (v) artiklar från Svenska Fotografers Förbund och Bildleverantörernas förening samt beskrivningar av organisationerna och (vi) utdrag ur Petterssons blogg.

Åklagaren har åberopat ny bevisning i form av (i) Polisens promemoria jämte användarvillkor och gemenskapshetsregler för tjänsterna Instagram och Facebook och (ii) Polisens promemoria jämte skärmklipp angående kontroll av hemsidan vistarinteut.org.

DOMSKÄL

Inledning

målet är fråga om TP genom att lägga ut ett fotografi på sin webbplats på internet (Petterssons blogg) gjort intrång i MP:s ensamrätt till fotografiet. Varken åklagaren eller MP har i Patent- och marknadsöverdomstolen gjort gällande att fotografiet utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk utan har godtagit Patent- och marknadsdomstolens bedömning att fotografiet är skyddat enligt 49 a § upphovsrättslagen såsom en till upphovsrätten närstående rättighet.

TP har inte ifrågasatt att MP i och för sig är den som har tagit fotografiet eller att detta är skyddat såsom en till upphovsrätten närstående rättighet enligt 49 a § upphovsrättslagen. Han har också bekräftat att han lade ut fotografiet på Petterssons blogg. Han har dock gjort gällande att han hade rätt att förfoga över fotografiet på detta sätt, i första hand på grund av samtycke eller tillstånd och i andra hand med stöd av den bestämmelse som finns i 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen, som under vissa förutsättningar ger en tidning eller tidskrift rätt att bl.a. återge fotografier i samband med en redogörelse för en dagshändelse.

TP har slutligen gjort gällande att förfogandet varken varit uppsåtligt eller grovt oaktsamt och att det därför under inga förhållanden är straffbart.

Patent- och marknadsöverdomstolen instämmer med Patent- och marknadsdomstolen i att MP:s fotografi var skyddat såsom en till upphovsrätten närstående rättighet enligt 49 a § upphovsrättslagen och i att TP:s förfogande, att lägga ut den på sin webbplats, i och för sig utgjorde ett sådan tillgängliggörande som enligt hänvisningen från 49 a § till 2 § upphovsrättslagen omfattas av MP:s ensamrätt till fotografiet. Frågan är om TP, trots ensamrätten, haft rätt att förfoga över fotografiet.

Frågan om TP hade rätt att förfoga över fotografiet p.g.a. tillstånd

TP har i Patent- och marknadsöverdomstolen utvecklat sin invändning om att det fanns ett samtycke eller tillstånd till förfogandet enligt följande. Det aktuella fotografiet publicerades på Instagram och Facebook. Dessa ägs båda av Facebook Inc. Den europeiska delen av verksamheterna sköts av Facebook Incs irländska dotterbolag Facebook Ireland Limited. När europeiska användare av Instagram och Facebook publicerar bilder där sker det i enlighet med de användarvillkor som gäller mellan användarna och Facebook Ireland Limited. Av punkten 2.4 i användarvillkoren för Facebook framgår att den som publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och använda uppgifterna. Med ”innehåll” avses enligt punkten 17.4 allt som användarna publicerar, tillhandhåller eller delar via Facebook-tjänsterna. Med ”använda” avses enligt 17.7 i villkoren att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller visa, sprida, översätta och skapa bearbetningar av någonting. Av punkten 17.1 framgår att termerna ”Facebook” och ”Facebook-tjänsterna” inte bara syftar på Facebook.com utan även på andra varumärken, produkter, tjänster, funktioner, medier och nätverk som Facebook Inc eller Facebook Ireland Limited tillhandahåller. Eftersom Instagram tillhandhålls av Facebook Ireland Limited, omfattas Instagram också av de aktuella villkoren för Facebook.

MP har berättat att hon publicerade det aktuella fotografiet på Instagram men att hon varken lade upp det på Facebook eller gav någon annan tillstånd att publicera det där. Hon har vidare uppgett att hon inte känner till om fotografiet förekommit på Facebook.

TP har uppgett att han inte minns varifrån han hämtade fotografiet. Han tror dock att han tog fotografiet från gruppen ”Vi står inte ut” på Facebook. Han har även sökt efter fotografier på Google och funnit ett bildkollage, i vilken det aktuella fotografiet ingick.

Åklagaren har åberopat användarvillkor för Instagram. Av dessa, som härrör från tiden före och efter TP:s förfogande den 1 april 2017 till och med den 9 april 2018, framgår bl.a. att dessa reglerar användning av Instagram och att de utgör ett avtal mellan användaren och Facebook Ireland Limited. Av villkoren framgår vidare att användaren beviljar motparten en icke-exklusiv, överlåtbar, underlicensierbar och världstäckande licens att exempelvis använda, kopiera, offentligt framföra eller visa innehållet. Det framgår emellertid också att avtalet inte ger rättigheter åt någon tredje part.

Patent- och marknadsöverdomstolen gör följande bedömning.

Av förhöret med MP har framgått att hon publicerade fotografiet på Instagram – men inte på Facebook – i februari 2017. Det är därför Instagrams användarvillkor som är relevanta för bedömningen av om hon genom att godkänna dessa gett någon annan rätt att använda hennes fotografi. Patent-och marknads- överdomstolen konstaterar att de åberopade användarvillkoren för Instagram visserligen inte gällde vid just den tidpunkt som MP publicerade sitt fotografi. Varken de villkor som gällde tidigare eller senare innebär emellertid att användaren ger tredje man någon rätt att använda det publicerade innehållet. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning förefaller det osannolikt att det just vid tidpunkten för MP:s publicering och godkännande av användarvillkoren skulle ha funnits villkor som innebar att hon genom att ingå avtalet gav tredje man rätt att använda hennes fotografi. MP:s godkännande av avtalsvillkoren för Instagram kan alltså inte ha gett TP någon rätt att, såsom tredje man, tillgängliggöra fotografiet för allmänheten via sin hemsida Petterssons blogg. Av förhöret med MP har vidare framgått att TP inte på något annat sätt har haft något samtycke från MP för ett sådant förfogande. Det finns inte heller något som talar för att MP:s rättigheter till fotografiet vidarelicensierats av Facebook Ireland Limited till TP.

Patent- och marknadsöverdomstolen finner alltså att TP:s invändning om att han haft rätt att använda fotografiet på grund av MP:s licens eller tillstånd är motbevisad.

Frågan om TP hade rätt att förfoga över fotografiet på grund av undantaget om nyhetsrapportering eller som ett led i sin yttrandefrihet

Enligt 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen gäller en inskränkning i upphovsrätten till förmån för det behov som tidningar och tidskrifter kan ha i samband med nyhetsrapportering. Av bestämmelsen framgår att offentliggjorda konstverk får återges i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket skapats för att återges i en sådan publikation. För att inskränkningen ska vara tillämplig krävs dock att ytterligare några förutsättningar är uppfyllda. Enligt andra stycket i samma paragraf krävs att återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Av 11 § följer vidare att källan ska anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver och att verket inte ändras i större utsträckning än användningen kräver. Slutligen gäller enligt 3 § upphovsrättslagen att upphovsmannen ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver.

Av 49 a § upphovsrättslagen följer att inskränkningen i 23 § och begränsningarna i denna enligt 3 § och 11 § gäller även för fotografiska bilder.

Kravet i 11 § upphovsrättslagen på att källan ska anges har kommit till för att det är vanligt att verk endast återges i delar eller utdrag och att upphovsmannen i sådana fall kan ha ett intresse av att det framgår varifrån det återgivna partiet har hämtats (se prop.1960:17 s. 168 f.).

Upphovsrätten är till stora delar harmoniserad genom EU-rätten. Enligt artikel 5.3 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (infosoc-direktivet) får medlemsstaterna föreskriva bl.a.

inskränkningar i ensamrätten för användning i samband med nyhetsrapportering, i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till informationssyftet. En ytterligare förutsättning är dock att källan, inbegripet upphovsmannens namn, anges om detta inte visar sig vara omöjligt. En skälig avvägning ska göras mellan å ena sidan rättighetshavarnas och å andra sidan användarnas intressen (se skäl 31).

EU-domstolen har uttalat att villkoren att ange namn och källa måste tolkas på ett sådant sätt att även det införda undantagets ändamålsenliga verkan säkerställs och dess syfte följs. Enligt EU-domstolen kan det anses omöjligt att ange upphovsmannens namn i en situation då namnet inte angetts i samband med det ursprungliga lagliga användandet. I en sådan situation är pressen undantagen från den principiella skyldigheten att ange upphovsmannens namn, men skyldig att ange källan (se dom den 1 december 2011, Painer, C-145/10, EU:C:2011:798, punkterna 133, 147 och 148).

Infosoc-direktivet gäller visserligen inte för fotografiska bilder. Eftersom 49 a § hänvisar till 23 §, ska dock de svenska kraven på namn- och källangivelse tolkas direktivkonformt även när det gäller användning av fotografiska bilder (se t.ex. Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 5 oktober 2018 i mål nr PMT 722-17, s. 9).

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att såväl upphovsrättslagen som infosoc-direktivet medger visst utrymme för undantag när det gäller kraven på namn- och källangivelse. Upphovsrättslagens krav på namn- och källangivelse i 3 och 11 § bör tolkas på så sätt att om det är omöjligt – med det tolkningsutrymme EU-domstolen gett – att ange upphovsmannens namn och källa ska det anses förenligt med god sed att utelämna dessa uppgifter (se Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 5 oktober 2018 i mål nr PMT 722-17, s. 11).

Av såväl TP:s egna uppgifter som övrig utredning framgår att TP i samband med tillgängliggörandet av fotografiet varken angav MP:s namn eller någon källa. Han har uppgett att han troligen hittade fotografiet på gruppen ”Vi står inte ut” på Facebook samt att fotografiet förekom på många ställen. Han har i övrigt inte lämnat uppgifter om vilka eventuella efterforskningar och överväganden som han gjorde i fråga om upphovsmannens namn respektive källan. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att det utifrån den utredning som åklagaren åberopat angående den påstådda Facebook-gruppen förefaller tveksamt om fotografiet hämtats från en sådan grupp. Under alla förhållanden bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte varit omöjligt för TP att ange i vart fall källan och att det alltså inte kan anses ha varit förenligt med god sed att utelämna denna. TP kan därmed inte anses ha haft rätt att förfoga över fotografiet med hänvisning till undantaget om nyhetsrapportering i 23 § första stycket 3 upphovsrättslagen. Det saknas då anledning att bedöma om övriga krav i denna inskränkningsbestämmelse var uppfyllda, t.ex. om Pettersons blogg kan jämställas med en tidning eller tidskrift.

Patent- och marknadsöverdomstolen instämmer i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att TP inte haft rätt att använda fotografiet som ett led i sin yttrandefrihet.

Mot bakgrund av det anförda finner Patent- och marknadsöverdomstolen att det är styrkt att P genom att på Petterssons blogg lägga ut MP:s fotografi olovligen har tillgängliggjort det för allmänheten och därmed rent objektivt gjort intrång i MP:s rätt till fotografiet enligt 49 a § upphovsrättslagen. För att det ska vara straffbart krävs dock enligt 53 § och 57 § upphovsrättslagen att det skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Frågan om TP:s uppsåt eller oaktsamhet

TP har i denna del uppgett i huvudsak följande. Han hade hört talas om domen i det s.k. DN-målet. Han fick uppfattningen att domen innebar att tidningen Dagens Nyheter tilläts att publicera upphovsrättsligt skyddade fotografier som tidningen hade hämtat från Facebook utan att fråga upphovsmannen. Eftersom hans webbplats bör likställas med den på vilken Dagens Nyheter publicerade de upphovsrättsligt skyddade fotografierna, trodde han att han av fick göra likadant. Han hade även läst om Kalmar tingsrätts dom från 2014 som innebar att en person som publicerat material på Facebook och godkänt gällande avtalsvillkor där, ansågs ha lämnat sitt medgivande till att materialet fick användas av andra.

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att TP:s uppgifter om vilken kännedom han vid tidpunkten för förfogandet över fotografiet hade om de nämnda domarna är svävande. Han har inte på ett tydligt sätt berättat var och när han hörde talas om dessa domar. Han har inte heller redogjort för varför han antog att det var fotografen själv som hade publicerat fotografiet på Facebook-gruppen och har inte heller med tydlighet kunnat minnas var han hämtade bilden. Han har alltså inte redovisat vilka eventuella överväganden han gjorde i samband med att han lade ut fotografiet på Petterssons blogg. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar vidare att den dom som TP hänvisar till i det s.k. DN-målet meddelades den 5 oktober 2018, dvs. efter det åtalade tillgängliggörandet av fotografiet. Underinstansens dom i samma mål innebar en motsatt utgång i den meningen att Dagens Nyheters förfogande över de där aktuella fotografierna ansågs utgöra ett intrång i rätten till fotografierna. ToP:s uppgifter om att han till följd av domen trodde att han hade rätt att använda fotografiet ger därför sken av att vara en efterhandskonstruktion och bör lämnas utan avseende.

Av TP:s uppgifter framgår vidare att han startade Petterssons blogg år 2010 och att webbplatsen har cirka 60 000 unika besökare varje vecka. Patent- och marknadsöverdomstolen anser, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att en erfaren blogginnehavare som TP måste ha förstått att man inte får publicera ett fotografi utan rättighetshavarens samtycke eller en licens.

Sammantaget bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att TP måste ha insett risken att han, genom att lägga upp fotografiet på sin webbplats, skulle göra intrång i någon slags ensamrätt till fotografiet även om han inte visste att den tillhörde MP. Han har därför agerat i vart fall grovt oaktsamt. Åtalet är därmed styrkt och Patent- och marknadsdomstolens dom i fråga om skuld ska inte ändras.

Påföljd

Patent- och marknadsöverdomstolen finner ingen anledning att sätta ned antalet dagsböter eller att bestämma dagsbotens storlek till ett lägre belopp än vad Patent- och marknadsdomstolen beslutat. Patent- och marknadsdomstolens dom i fråga om ansvar ska därför inte ändras.

Ersättning

TP har vitsordat den ersättning som MP begärt såsom skälig ersättning för förfogandet. När det gäller den begärda ersättningen för ytterligare skada anser Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att det genom MP:s uppgifter är styrkt att hon drabbats av en ideell skada bestående i att hon upplevt obehag av att hennes fotografi förekommit på den aktuella bloggen med det budskap som förmedlats där. Patent- och marknadsöverdomstolen gör därför sammantaget ingen annan bedömning än Patent- och marknadsdomstolen när det gäller skadeståndet till MP. Patent- och marknadsdomstolens dom ska därför inte ändras i denna del heller.

Ersättning till den offentlige försvararen

CB har begärt ersättning med 51 750 kr, vilket motsvarar 30 timmars arbete. Målet är ett sådant där den s.k. brottmålstaxan i och för sig är tillämplig. Patent- och marknadsöverdomstolen anser dock att målets komplexitet och karaktär krävt arbete i sådan omfattning att det är motiverat att frångå taxan. CB får dock anses skäligen tillgodosedd med ersättning motsvarande 20 timmars arbete, inklusive mervärdesskatt.

TP har ekonomiska möjligheter att återbetala del av försvararkostnaden i Patent- och marknadsöverdomstolen.

Två tidningar återpublicerade olovligen bilder från Facebooksida – slutar med förlikning

En fotograf fick sin bild på en politiker olovligen återpublicerad i Göteborgs-Posten och hos Expressen. Han kontaktade undertecknad här på Kameratrollet för rådgivning efter att ha läst artikeln Publicering av bild – pris?

Göteborgs-Posten

I Göteborgs-Postens fall hade man fått bilden från ”officiella kanaler hos moderaterna”. Som fotograf hade Göteborgs-Posten satt Skärmdump och Privat. Göteborgs-Posten publicerade tre olika artiklar med samma bild i varje artikel:

  • 11 april 2019 kl 20:45
  • 12 april 2019 kl 15:38
  • 12 april 2019 kl 17:00

Fotografen yrkade på 15 000 kr ex moms för bild, olovligt förfogande och uteblivet namn samt att samma bild dessutom publicerats, utöver på Internet, även i tryckt skrift. Göteborgs-Posten erbjöd 6 000 kr ex moms.

Efter mejlkorrespondens förlikades man på 9 000 kr ex moms.

Expressen

Även Expressen hade publicerat samma bild i tre artiklar. Expressen önskade rida på dagshändelse för att få gratisanvända bilden enligt 23 § upphovsrättslagen. Bilden visade enbart politikern och inget i sig som skulle ha med någon dagshändelse att göra, varför det för Expressen skulle ha blivit svårt i domstol att förklara varför man inte använt sig av annan köpbar bild.

Expressen ansåg för den del inte heller att upphovsrättsinnehavarens namn i redaktionellt nyttjande skulle vara en självklarhet eftersom bilder på Facebook återgives utan namn.

Expressen erbjöd 6 180 kr ex moms.

Efter en förlikning veckan därpå kom parterna överens om 10 000 kr ex moms samt att Expressen fortsatt skulle få nyttja bilden i de artiklar som bilden publicerats i innan förlikningen.