Kameratrollet

– Fotograf & Fotokurs i Skåne
Posts Tagged ‘skyddsobjekt’

Fototips del 9 – Fotografens lagtexter

Vad får man fotografera och när råder fotoförbud? Det är en fråga som allt oftare dyker upp i och med mobilkamerans intåg och att allt fler har tillgång till digitala kameror. Nedan har jag delat in det i två delar, vid och efter själva fotograferandet. Det finns länkar till alla fotolagar.

 

Vid fotograferandet

Drönare

  • Fotografering medelst drönare på allmän plats ansåg Länsstyrelsen i Skåne falla under kameraövervakningslagen (2013:460). Efter ett mål i domstol med målnr 1323-15 hade Förvaltningsrätten i Malmö slagit fast att så inte var fallet, men domen överklagades av Datainspektionen där Kammarrätten ansåg att drönarfotografering ska räknas som kameraövervakning. Fallet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som den 21 oktober 2016 med mål nr 78-16 avgjorde att drönare med kamera på allmän plats räknas som kameraövervakning.

    En kamera som monteras på en drönare kan således vara uppsatt och detta gäller även om den monteras bort efter varje flygning. Av de uppgifter AA lämnat framgår att kameran återkommande kommer att fästas på drönaren. Kameran måste därför anses vara uppsatt i lagens mening.

    Kameran på drönaren kommer att fotografera från luften men styras och även i  övrigt hanteras från marken. Hanteringen kommer således att ske från en plats som är klart åtskild från den där kameran är uppsatt. Den manövreras därmed inte på platsen.

I och med domen från Högsta förvaltningsdomstolen behöver man efter detta tillstånd från länsstyrelsen för att kameraövervaka på allmän plats. Får man tillstånd eller om man flyger och filmar inom ett privat område måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen om man framför drönare i kommersiellt syfte. Vid flygning i kontrollzoner behöver man tillstånd från flygtrafikledningen. T.ex. hela Ängelholm ligger i en kontrollzon och man måste ha tillstånd från flygtrafikledningen.

phantom-2-IMG_0698

 

Dashcam eller bilkamera

  • I och med att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde målet om drönarkamera avgjorde domstolen även ett annat liknande mål, nämligen mål nr 4110-15 som handlar om dashcam, vanligtvis kallad bilkamera. Kort sagt innebär det att dashcam monterad innanför en vindruta i en bil eller på ett cykelstyre inte räknas som kameraövervakning enligt kameraövervakningslagen.

    En kamera som monteras i en bil eller på en cykel kan således vara uppsatt och  detta gäll er även om den monteras bort efter färd. Av de uppgifter  AA lämnat  framgår att kameran återkommande kommer att fästas på fordonet. Kameran  måste därför anses vara uppsatt i lagens mening.

    Kameran kommer att vara uppsatt på vindrutans insida i en bil eller på ett  cykelstyre, dvs. i fordonsförarens omedelbara närhet. Föraren ska starta och stänga av kameran samt avgöra vad som ska filmas genom att styra fordonet. All manövrering av kameran ska således ske på platsen. Det är därmed inte fråga om en övervakningskamera i kameraövervakningslagens  mening och något tillstånd krävs inte.

 


Skyddsobjekt

  • Skyddsobjekt med avbildningsförbud får inte fotograferas. Där råder fotoförbud. Det ska poängteras att alla skyddsobjekt inte har avbildningsförbud/fotoförbud, t.ex. vissa civila flygplatser medan militära byggnader och regementen oftast har förbudet.

7 § Ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet.
   Genom särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet.
   Om det räcker för att tillgodose skyddsbehovet, kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska.”

Ett undantag från avbildningsförbudet gäller tryckfrihetsförordningens anskaffningsfrihet där Högsta domstolen avgjorde fallet där Dagens Nyheters fotograf fotograferat ett skyddsobjekt.

Fotograferingen av skyddsobjektet har skett för publicering i grundlagsskyddade medier. Ansvarsbestämmelsen i 30 § skyddslagen kan såvitt avser överträdelsen av förbudet mot avbildning – fotograferingsförbudet – inte tillämpas.
Ett liknande undantag finns i yttrandefrihetsgrundlagen, se Högsta domstolens avgörande, punkt 10. Detta undantag har till stor del gjort fotoförbudet vid skyddsobjekt tandlöst. Man ska dock ej förglömma att det finns andra texter som kan spela in vid ett skyddsobjekt, exempelvis tryckfrihetsförordningens del om spioneri eller brottsbalkens texter om olaga intrång eller olovlig underrättelseverksamhet. Försvarsmakten ändrade sina rutiner efter detta och dess skyddsvakter griper för spioneri i fortsättningen. Det ska nämnas att de tre från DN som tog sin in på skyddsområdet nu oktober 2016 åtalas för intrånget.
Den 27 februari 2015 greps Aftonbladets reportrar efter att ha fotograferat SÄPO:s huvudkontor. Juni 2015 lades åtalet ned med hänvisning till Högsta domstolens tidigare avgörande vid fallet med DN.

 


Rättegång

  • Fotografering i en pågående rättegång är förbjudet att göra.

9 § Det ankommer på rättens ordförande att upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som behövs. Ordföranden får utvisa den som stör förhandlingen eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Ordföranden får också begränsa antalet åhörare i rättssalen för att undvika trängsel.
   En bildupptagning i eller en bildöverföring från rättssalen får ske endast om det följer av lag. Rätten får förbjuda annans ljudupptagning eller ljudöverföring under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det blir till men för utredningen.
   Om någon som har utvisats tränger sig in i rättssalen eller om någon i övrigt inte lyder en tillsägelse som har meddelats för att upprätthålla ordningen, får rätten besluta att han eller hon omedelbart skall häktas och kvarbli i häkte så länge sammanträdet pågår, dock inte längre än tre dagar.
  Om säkerhetskontroll i domstol finns särskilda föreskrifter. Lag (2005:683).”

 

I ett rättsfall från Svea hovrätt från 2006 står det att fotografering utifrån och in i en rättssal är laglig. Motiveringen löd:

”Fotografering i rättssalen under pågående förhandling är förbjuden enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken. I andra domstolslokaler, som parter och övriga som berörs av en rättegång samt allmänheten har tillträde till, gäller inte denna inskränkning i rätten att fotografera (jfr Henrik Edelman, Offentlighet och sekretess i rättegång, 2001, s. 231).”


Barnpornografi

  • Barnpornografi regleras i 16 kap. 10a § brottsbalken. Där står det:

    Den som

    • 1. skildrar barn i pornografisk bild,
    • 2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
    • 3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
    • 4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
    • 5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till

    döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.


Kränkande fotografering

  • Kränkande fotografering infördes 2013 och innebär att tre kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara brottsligt. Fotograferingen måste ske dold, personen måste befinna sig i ett privat utrymme och fotograferingen ska ske olovligen. Skulle man däremot öppet fotografera någon i ett omklädningsrum kan det i stället gå under ofredande eller sexuellt ofredande.

6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.  Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.  Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet. Lag (2013:366).”

I proposition 2012/13:69 får man reda på att balkong eller veranda inte tillräknas eftersom dessa inte räknas som inomhus. Inte heller ett väntrum öppet för alla sträcker sig till att nå förutsättningarna för kränkande fotografering.

Ett kryphål inom kränkande fotografering, ofredande och sexuellt ofredande är dold fotografering på platser som inte är privata utrymmen. Exempelvis fallet där en man i en rulltrappa fotograferade under en kvinna kjol och som kvinnan under händelsen inte märkte av. På grund av detta har riksåklagaren 2016-05-26 överklagat Svea hovrätts friande dom B 2789-16 till Högsta domstolen för att få ett prejudikat om det kan gå som sexuellt ofredande eller ej.


Lokala ordningsregler

fotoforbud_dsf1332

  • I butik eller på annans mark kan det råda fotoförbud som ordningsregel, precis som att du t.ex inte får ha en hund inne i butiken. Skulle du ta en bild kan konsekvensen bli att du inne på någons privata plats blir avvisad eller om du stannar, bli fälld för olaga intrång. I en öppen butik eller ett köpcentra under öppettid gäller NJA 1995 s. 84 som innebär att en butik eller köpcentra kan jämföras med ett torg med tak. Detta under förutsättning att det inte finns någon som selektivt väljer ut vilka som får komma in och inte in. Man kan förvägras att handla om man bryter mot butikens eller affärens lokala ordningsregler men det innebär inte att man får slängas ut under öppettid. Först om man stör den allmänna ordningen kan man bli avvisad och avlägsnad med hänvisning till 13 §. polislag (1984:387).
  • Ordningsregler finns också på flygplatser. Till skillnad från i en butik har flygplatser stöd av 6 kap. 16 §. luftfartsförordningen (2010:770) vilket kan rendera i böter om man uppsåtligen bryter mot ordningsreglerna.
  • Ingen, inte ens polis, får utan beslut från åklagare heller titta på de bilder du tagit. Har du fotograferat vid ett skyddsobjekt kan dock polis, skyddsvakt eller någon som gör ett envarsgripande beslagta din utrustning.

 

 Efter fotograferandet

Fotografering från luftfartyg

  • Att fotografera från flygplan är inga som helst konstigheter i Sverige under fredstid. Däremot att publicera sådana bilder utan tillstånd. Så här står det i lagtexten:
Om inte något annat följer av 10 eller 11 §, är det förbjudet att sprida en sammanställning av geografisk information
1. om förhållanden i ett visst vattenområde eller en viss sträcka av ett vattenområde som avser Sveriges sjöterritorium, med undantag av insjöar, vattendrag och kanaler, eller
2. över andra delar av svenskt territorium, om informationen har inhämtats från luftfartyg genom fotografering eller liknande registrering.
 
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om tillstånd till spridning enligt första stycket. Tillstånd ska ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret.
Tillståndsmyndighet är Lantmäteriet. Efter att Lantmäteriet tog över spridningstillståndet från Försvarsmakten år 2016 har dock en viktig del tillkommit, nämligen undantagen:
3 § Spridning av sammanställningar med information om följande slag av områden, byggnader och anläggningar ska, med den begränsning som anges i
andra stycket, vara undantagen från tillståndsplikt:
  1. Offentlig plats enligt 1 kap. 2 § första stycket ordningslagen (1993:1617)
  2. Område för offentlig tillställning enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617)
  3. Anläggning för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden som enligt lokal föreskrift ska jämställas med offentlig plats
  4. Golfbana med tillhörande byggnader och anläggningar
  5. Bostadsbyggnad med tillhörande tomtmark och anläggningar
  6. Åkermark enligt definitionen i 1 kap. 3 §
  7. Område för arkeologiska undersökningar
  8. Dagbrott för mineral- och malmfyndigheter
  9. Täkt för grus, berg, eller torv
  10. Deponi för avfall, flis, snö eller andra schaktmassor
  11. Övningsområde för obemannade luftfartyg
Vad som sägs i första stycket gäller inte byggnader, andra anläggningar, områden och andra objekt som omfattas av avbildningsförbud enligt
skyddslagen (2010:305).

Flygfoto med spridningstillstånd

 


Personuppgiftslagen

  • När det kommer till att publicera bilder på människor är det helt okej så länge det inte rör sig om kränkande bilder eller ifall det görs i marknadsföringssyfte, även om ny lagstiftning som ska gälla hela EU är på gång och som ska börja gälla 2018. De lagar som styr är personuppgiftslag (1998:204) och lag (1978:800) om namn och bild i reklam. I personuppgiftslag (1998:204) står det följande:

5 a § Bestämmelserna i 9, 10, 13-19, 21-26, 28, 33, 34 och 42 §§ behöver inte tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter. Sådan behandling som avses i första stycket får inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades personliga integritet. Lag (2006:398).”

Man ska heller inte förglömma att läsa prop. 2005/06:173 som den 1 januari 2007 började gälla som undantaget för att publicera bilder som inte kränker. Sida 26 om ”Vad kan utgöra en kränkning av den personliga integriteten?” är en bra början om man inte orkar läsa allt.


Lag om namn och bild i reklam

I lag (1978:800) om namn och bild i reklam står det följande:

1 § Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.Vad i första stycket sägs om näringsidkare gäller även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar.”

Att tänka på här är att politiska partier och ideella föreningar inte räknas in som näringsidkare. Ett politiskt parti skulle alltså kunna använda en bild på dig i en reklamfilm.
För fler detaljer och förarbetet till lagen, se prop. 1978/79:2.


Olaga våldsskildring

Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring. Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket. Lag (2010:1881).

 


Upphovsrättslagen

”12 § Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.”

Tänk på att bildtävlingar dit du skickar in dina bilder kan ha avtal där du måste godkänna att tävlingshållaren får göra vad de vill med din bild. Även Blocket.se har en sådan formulering. En sak värd att nämna är Facebookavtalet och en dom från Kalmar tingsrätt FT 806-14:

  • ”2.4. När du publicerar innehåll eller uppgifter med inställningen Offentlig innebär det att
    du tillåter att alla, inklusive personer som inte är inloggade på Facebook, kan visa och
    använda uppgifterna samt koppa dem till dig (d.v.s. till ditt namn och din profilbild).
  • 18.7. Med Använda avser vi handlingen att använda, köra, kopiera, offentligt framföra eller
    visa, sprida, ändra, översätta och skapa bearbetningar av någonting.

Tingsrätten anser att fotografen, genom att publicera det ifrågavarande materialet på Facebook och därmed godkänna gällande avtalsvillkor, har lämnat sitt medgivande till att materialet används av alla, inklusive av personer som inte är inloggade på Facebook. Bolagets användning av materialet kan därför inte anses ha skett olovligen.”

Fotografen överklagade och svaret från Göta hovrätt FT 2052-14:

”Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Detta innebär att tingsrättens dom står fast. Hovrättens skäl för beslutet: För att hovrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska meddelas om det finns anledning att tvivla på att tingsrätten har kommit fram till ett riktigt slut eller om prövningstillstånd behövs för att hovrätten ska kunna bedöma det. Prövningstillstånd ska också meddelas om det är viktigt för rättstillämpningen i framtiden att överklagandet prövas. Därutöver ska prövningstillstånd meddelas endast i undantagsfall, nämligen om det finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Hovrätten har gått igenom materialet i målet och kommit fram till att det inte finns anledning att meddela prövningstillstånd.”

Å andra sidan finns det en annan tingsrättsdom från Hudiksvall från 2015 angående bilder uppladdade på Facebook. Var dock uppmärksam att den som kopierade bilderna kopierade dem från fotografens hemsida. Sammanfattat från Hudiksvalls tingsrätt B 1600-14 kan sägas följande:

AL hittade vattenstämplade bilder från JA:s publika Facebook där det även fanns en länk till JA:s hemsida med bilderna. Bilderna från hemsidan hade en liten signatur nere i högra hörnet. AL kopierade bilderna från JA:s hemsida och återpublicerade bilderna inne på Dayviews.com. AL beskar bilderna så att signaturen försvann. Tingsrättens motiverar med följande:

”Av utredningen är det klarlagt att AL med vilja kopierade bilder tagna av JA utan att ha rätt till det och sedan lade upp dessa på en hemsida. Hans handlande har därmed varit avsiktligt. Som huvudregel gäller att en gärningsman inte kan undgå ansvar på grund av att han inte kände till att en gärning var straffbelagd. AL kan därmed inte undgå ansvar även om han trodde att det var i tillåtet att kopiera bilder andra hade framställt och göra dem tillgängliga för allmänheten utan medgivande från den som framställt bilden. I aktuellt fall har det dock inte visats att AL var medveten om att bilderna omfattades av fotografens rätt till bilderna när han först framställde exemplar av och sedan spred dem. Han har då inte gjort sig skyldig till uppsåtligt brott. Att han inte undersökt huruvida bilderna omfattades av sådan rätt gör dock att hans handlande i det skedet var grovt oaktsamt eftersom de flesta bilder får antas vara föremål för någon form av skydd. När han senare fick veta, först av JA och sedan av sin kamrat som var fotograf, att bilderna omfattades av fotografens rätt till dem och ändå lät dem ligga kvar  tillgängliggjorda för allmänheten på dayviews.com under en längre tid så gjorde han det avsiktligen och med insikt om att det inte var tillåtet, d.v.s. uppsåtligen.

AL ska därför dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt åklagarens gärningsbeskrivning.”

Fotoövning

Vad finns det för rättsfall i Sverige inom fotografering? Ett tips är att kika på lagen.nu.

 


Web Analytics