Vilket ISO-tal med en Canon?

canon-eos-d30_MG_0057

Du kanske har hört att man ska fotografera på lägsta ISO för bäst bildkvalité? Jag reder ut några frågetecken om hur Canons systemkameror hanterar ISO-talen och hur det påverkar din bild. Informationen är hämtad från Magic Lantern och från photographylife.com.

  • Canon har ISO-tal som ser ut på följande vis: ISO 100, ISO 200, ISO 400, ISO 800 osv. Dessa är analoga förstärkningar från sensorn. Om en pixel på sensorn fylls till brädden på ISO 100 fylls den till hälften vid ISO 200, men förstärks så att det ser ut som att lika mycket ljus släpps in som vid ISO 100. Clarkvision har en bra exempelbild. Detta innebär att även brus förstärks.
  • Canon har lägen som heter L som hos t.ex. 5D eller 6D ska motsvara ISO 50. Det är egentligen ISO 100 överexponerat ett steg och därefter i kameran digitalt nedmörkat. Canon har även lägen som heter H och H1. Det är högsta analoga förstärkningen underexponerat ett eller två steg och därefter digitalt uppljusat i kameran. Man kan nedmörka och uppljusa själv i sin råkonverterare om man fotograferar i råformat.
  • ISO 160, ISO 320, ISO 640 osv är digitala nedmörkningar från de analoga förstärkningarna ISO 200, ISO 400, ISO 800. Du kan själv göra detta i din råkonverterare, t.ex. att fotografera på ISO 200 och mörka ned bilden 1/3 i datorn för att få motsvarigheten till ISO 160.
  • ISO 125, ISO 250, ISO 500 är digitala uppljusningar från de analoga förstärkningarna ISO 100, ISO 200, ISO 400. Du kan själv göra detta i din råkonverterare, t.ex. fotografera på ISO 200 och ljusa upp bilden 1/3 i datorn för att få motsvarigheten till ISO 250.

Använder man ISO 125, ISO 250, ISO 500 osv får man 1/3 mer brus i bild jämfört med om man skulle använt samma ljusmätning för ISO 100, ISO 200, ISO 400 osv. Man riskerar även att klippa högdagern. Använder man ISO 160, ISO 320, ISO 640 osv får man mindre brus jämfört med om man skulle använt samma ljusmätning för ISO 100, ISO 200, ISO 400 ISO 800 osv. Om man riskerar klippa högdagern och därmed mindre dynamik ordas det fortfarande om. Killarna inne på Magic Lantern har påvisat att man kan vinna 0,1 steg i dynamik med ISO 160 jämfört med ISO 100 och ISO 200 medan skaparen av RawDigger menar att man riskerar blåsa högdagern.

Bäst bildkvalité får man genom att släppa in så mycket ljus till sensorn så att den mättas. Detta genom någonting som kallas att exponera till höger, expsure to the right (ETTR) på engelska. Det innebär att histogrammet i din bild ska ligga så nära högerkanten som möjligt. Gör du det kanske din bild ser för ljus ut, men man mörkar ned bilden i datorn och sin råkonverterare efteråt så att den kommer ner i rätt ljusstyrka igen. Anledningen till att man gör detta är för att få fram skuggorna ur bruset. Det är bland skuggorna brus mest syns och genom att först fånga in så mycket ljus som möjligt och sedan mörka ned skuggorna till rimliga nivåer mörkar man även ned bruset. På höga ISO-tal, t.ex. över ISO 1600 med en 5DII, spelar inte ETTR någon roll, se inne hos Clarkvision.

Om man inte kan köra med en tillräckligt lång slutartid eller stor bländare är det bättre att höja ISO-talet och exponera korrekt istället för att underexponera på låga ISO-tal och efteråt i datorn höja. Magic Lantern har några talande exempel.

Är du intresserad av fler Canonrelaterade inlägg? Då finns bland annat:

Varför du inte ska fotografera under lägsta ISO-tal

iso L

Alla digitala systemkameror har inte ISO 50 eller ens ISO 100. På en del av dessa, de modeller i prosektionen har man istället valt en funktion som hos Canon kallas L som ska motsvara ISO 50 och hos Nikon heter den L0-1. Den inställningen ska man absolut inte använda i tron att det är frågan om en riktig ISO-inställning, för det är det inte.

Genom att använda denna inställning kommer kameran välja en slutartid som är ett steg längre på bas-ISO för att därefter mörka ned bilden ett steg. Vad man riskerar är att klippa högdagern och få sämre kontrast i bilden. Vinner man någonting? Jo, det gör man faktiskt. Mer fotoner träffar sensorn vilket ger mindre brus.

Vill du testa hur det fungerar kan man få till ett likvärdigt resultat genom att själv överexponera slutartiden ett steg för att sedan dra ned exponeringen ett steg i valfritt råkonverteringsprogram.

På bilden ovan syns två likvärdiga exponeringar där den övre har ISO 100 och den under har läge L. Rött markerar utbränd högdager.

Fototips del 4 – Samspelet mellan ISO, slutartid och bländare

För att styra en kameras exponering behövs tre värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på att använda oss av alla tre.

Först ut är ett landskapsfoto strax efter soluppgång.

För landskapsfotografering vill jag köra med ISO 100. Detta för att det är bas-ISO på just min Canon 5D och ger bäst kvalité. Bländaren vill jag ha ställd på mellan 10-16. Jag får inte bäst skärpa p.g.a. diffraktionen, men jag offrar skärpa mot att få ett större skärpedjup i bilden. Skärpedjupet är det plan man anser vara skarpt i en bild.

Slutartiden låter jag kameran själv bestämma, i det här fallet valde den 1/5 sekund.

Resultatet:

Med 1/5 sekund kan jag inte stå upp och handhålla kameran utan att jag skakar kameran, d.v.s. skakningsoskärpa. Det befintliga ljuset räcker inte till för att jag ska kunna köra med den bländare och det ISO jag vill. Alltså måste jag offra något eller några för att få rätt exponering.

Genom att höja ISO från 100 till 1600 får jag en slutartid på runt 1/80 sekund. I mitt fall räknade kameran ut det, men kör man manuellt kan man även räkna på det själv. En fördubbling utav ISO halverar tiden.

1/5 sek och ISO 100

1/10 sek och ISO 200

1/20 sek och ISO 400

1/40 sek och ISO 800

1/80 sek och ISO 1600

ISO

Ingen skakningsokärpa, men desto mer brus p.g.a. det höga ISO-talet. Ta en titt på de mörkare partierna i bilden så syns färgbruset.

Tillbaka till ruta ett och ISO 100. Jag ändrar bländaren till 1,4 istället för 16.

Bländare

Inget brus, men motivet har blivit oskarpt, speciellt om man tittar på förgrunden. Detta är dock förgrunds- och bakgrundsoskärpa och inte skakningsoskärpa. Vid förstoringar kommer även färgfel i form av lila kanter, kromatisk aberration, synas. P.g.a. av den stora bländaren 1,4 blir även hörnen i bilden mörka, s k vinjettering.

För att få rätt bländare kontra ISO/slutartid kan man låta kamerans automatik avgöra, eller om man kör manuellt själv välja. En halvering av ljusinsläppet fördubblar slutartiden.

1/5 sek och bländare 16

1/10 sek och bländare 11

1/20 sek och bländare 8

1/40 sek och bländare 5,6

1/80 sek och bländare 4

1/160 sek och bländare 2,8

1/320 sek och bländare 2

1/640 sek och bländare 1,4

1/1280 sek och bländare 1

 

Om nu varken ISO, slutartid eller bländare räcker till i det befintliga ljuset finns två lösningar. En är att kompromissa genom att ändra litet av varje, den andra lösningen är att tillföra ett stativ. Bilden nedan sitter på stativ. Detta innebär att jag fortfarande kan hålla ISO 100, bländare 16 och en slutartid som kan hålla sig i timmar utan skakningsoskärpa.

Stativ

 Fotoövning

Fotografera tre bilder på samma motiv med tre olika inställningar, baserat på ISO, slutartid och bländare. Alla tre bilder ska ha samma exponering, d.v.s. samma ljusstyrka i bilden. Detta löser du genom att du räknar med steg. En halvering eller fördubbling är ett steg. Halverar du hastigheten får du fördubbla ISO-förstärkningen osv.

Visa gärna detta på din blogg med en länk till denna fotoövning för att få återkoppling.

 

Fototips del 2 – ISO

För att styra en kameras exponering behövs tre värde. ISO, slutartid och bländare. Vi är nu inne på ISO.

Begreppet ISO inom den digitala kameravärlden är en standardisering från International Organization for Standardization som kameratillverkare följer. Om en kameratillverkare inte kan följa de villkor som gäller för standardiseringen döps inställningarna istället om som till t.ex. ”L” och ”H” (Nästan ISO 50 och 3200 på en Canon 5D).

ISO använder man sig på en kamera för att förstärka ljuset och på så vis kunna fotografera även i dunkelt ljus.

Digitala kameror har ett ISO-grundläge där kameran kan samla in så många fotoner som möjligt, vilket resulterar i bättre bildkvalité. Ofta ligger spannet mellan ISO 50-200. Vid t.ex. ISO 100 brusar en Canon 40D, Canon 5DII och Nikon D3100 som minst eftersom dessa kan samla in flest fotoner då. Vid ISO 200 brusar en Fujifilm x100 och en Nikon D90 som minst eftersom dessa då kan samla in flest fotoner.

Genom att dubbla ISO-talet i kameran halverar man slutartiden. Man avbryter sensorns insamling av fotoner och förstärker istället signalen. Ifall 1/25 sekund på ISO 100 är för lång tid att ta en bild på vid ett fototillfälle kan man höja ISO-talet till 200 och få en slutartid på 1/50 sekund istället. Med detta kan man fortsätta om och om igen några gånger tills signalen från sensorn blivit så förstärkt att den även förstärker bruset så att det syns, se rörlig GIF-bild nedan för exempel.

Nackdelen med att höja ISO-talet är att bruset i bilden ökar och att dynamiken i bilden minskar.

iso

Se även Vilket ISO-tal med en Canon.