Kameratrollet

– Fotograf & Fotokurs i Skåne
Värn

Inuti värn 1512

 


värn-1512_MG_0152

Bilderna på värnen i Skånelinjen fortsätter. I dag har turen kommit till ett kulsprutevärn IV vid Magnarp. Kulsprutevärn med modellbeteckningen IV går det nästan inflation i vid kusten runt Skälderviken. Utformandet för denna typ av stridsvärn är två skjutöppningar åt ett håll, d.v.s. mot huvudriktningen, och ett åt motsatt håll. Precis till höger om ingången skymtas ett cementrör under nyponbuskarna. Någonting som förmodligen agerat ammunitionsförvar. Bakom värnet syns stenar upplagda i en ring för att ett förbättrat skydd. Uppe på värnet har någon placerat en bänk för vyn härifrån.

The pictures of Skånelinjen, the Skåne line, continue. The picture of today is bunker number 1512. The bunker type is machine gun IV.  One shoting direction towards South and two shooting directions towards North.

Outside to the right of the entrance there is an ammunition place still visible.

värn-1512_MG_0159

Invändigt är värnet faktiskt i gott skick. Skjutbänkarna till kulsprutorna står kvar och inget är vandaliserat. Det måste eka bra inne i värnet när man drar av en salva.

The inside of the bunker is still in a pretty good shape. The machine gun tables are still there and in good condition. Underneath there is a map of the bunkers that where built during the 2WW.

För fler bilder från Skånelinjen, kika vidare på inlägget Skånelinjen i bilder.

Visa större karta

Skånelinjen i bilder

IMG_3536

Med alla bilder från Skånelinjen som jag laddat upp på sidan kan det trots karta lätt bli rörigt. Med detta inlägg skapar jag i stället en länksamling för att få litet mer struktur på de värn som jag fotograferat längs med Skånelinjen. Det finns även länkar till Beredskapsmuseet och dess förteckningar över de olika värntyper som återfinns i Skånelinjen och nyhetsartiklar om Skånelinjen och dess raserade värn. Om man har intresse för andra befästningar från Andra världskriget har Mikael Stenström gjort en annan värnkarta.

Värnen i nummerordning:

Ven:

Skånska kustlinjen:

 

Malmö:

 

Övriga externa länkar

 

Beredskapsmuseets värntyper i PDF-format:

 

Artiklar om Skånelinjen i tidningar:

 

 

 

 

 

Värn 1859

värn-1859-CRW_0706

Mellan Domsten och batteri Domsten, skansen från första världskriget vid Christinelund, ligger värn 1859 som är ett ksp IV. Delen av värnet som pekar mot kusten och Domsten har fortfarande utstickande armeringsjärn för fastsättande av kamouflage. Övriga delar av värnet är plomberat. En parentes är att korna i denna hage är mycket nyfikna av sig och väldigt ovana vid besökare.

Värn 1859 tillhör den andra linjen av Skånelinjen. I första linjen vid strandkanten i Domsten kan man hitta värn 735.


Visa större karta

 

 

Värn 761, 762 och 763 i infrarött

värn-761_MG_9900

Söder om Lerhamn ligger tre värn tätt tillsammans. Med början från söder och bilden ovan, värn 761, ett Ksp III. Därefter följer värn 762, ett observationsvärn och sist men absolut inte minst, värn 763 som är ett Pv-värn med två skjutriktningar. Alla tre värn är plomberade och värn 763 har dessutom fyllts med sten utanför skjutöppningarna. Runt omkring värnen finner man gropar som förmodligen varit alternativa stridsställningar. I bilden ovan ser man även gångstigar.

värn-762_MG_9890

värn-763_MG_9889


Visa större karta

Ett gammalt värntorn

värntorn_MG_9971

Inte mycket har hänt sedan stridsvagnstornet plockades bort. Till och med dräneringspumpen fungerar nere i värnet för att hålla skyddsrummet nere till höger i bild fri från översvämning. Kvar på ytan syns glasfiberstenen och två ventilationsrör. Under glasfiberstenen saknas värntornet och i stället är där ett stort hål.

skyddsrum-IMG_5258

Bilden ovan är från ett liknande bombskydd längre bort som det bombskydd som finns under värnet.

Värn 790 och resterna av värn 792

värn-790_MG_9921

Värn 790, kulsprutevärn IV, ligger sydväst om Ängelholm och avskilt. Två skjutöppningar åt sydväst och en åt norr.

värn-790_MG_9929

Till vänster om ingången kan man skönja ett betongrör, antingen ett skyttevärn men mer troligt förvaringsplats för ammunition, som genom gräset blottar en halvcirkel.

värn-790_MG_9937

Från här har man utsikt över hela Skälderviken och dess vackra solnedgångar.


Visa större karta

värn-792_MG_9942

Och värn 792? Allt som står kvar av det gamla kulsprutevärnet (IV) är ett betongrör som fått agera skyttevärn/ammunitionsförvaring. Kulsprutevärnet revs 2003.


Visa större karta

Värn 1508

värn-1508_MG_9818

Värn 1508 är ett kulsprutevärn IV och befinner sig utanför Magnarp i Ängelholms kommun. Värnet har två skjutriktningar och tre skjutöppningar, där huvudriktningen är söderut. Bilden nedan är en skjutöppning riktad mot norr och samma som på bilden ovan.

värn-1508_MG_9816

värn-1508_MG_9809

Bilden ovan visar vapenbordet till en kulspruta. Under den ställde man en hylslåda och kopplade samman den med en hylsslang från kulsprutan.

värn-1508_MG_9808

Observationshuven sedd inifrån. Ett talrör för kommunikation syns i övre del i bilden.

Värnskiss från Krigsarkivet. Från samma arkiv finns även värninstruktioner för värn 1508.

  1. Närliggande värns nr och platser:

    Nr 1509, 700 m nordväst. Nr 1506 800 m ostsydost

  2. Värnets uppgift:

    Förhindrande av fi landstigning väster, söder och öster om värnet. Avvärnande försvar mot landsatta fientliga styrkor med värneld bestrykande över fältet nordväst och med eld från fältvärn i norr och öster samt framför värnet. Understöd av 1509 och 1506.

  3. Postinstruktion:

    Se bilaga 1

  4. Krigsutrustningsplan:
    a) maskering.

    Hönsnät med inflätning av ris och gräs. Värnets sidor maskeras med stenrös i omedelbar anslutning till värnet samt buskar. Embrassyrerna fördjupas och beläggas med kullersten.

    b) skenanläggning.

    Stenkummel med observationshuvsatrapp 150 m nordväst.

    c) hinder i värnlinjen och vid värnet.

    Taggtrådshinder i strandlinjen förstärkt med dubbelt taggtrådsstaket på udden västerut. Taggtrådsstängsel kring värnområdet i enlighet med närsluten skiss, även norr och öster fältbefästningar D och E.

    d) växelställningar.

    Se skiss över fältbefästningarna.

    e) plan för värnets självförsvar.

    Fast eld ostsydost djupeld 800-300 bredd 6 streck, västnordväst bestrykande, i kustlinjen.

    f) eldplan.

    Observerad eld väst och nordväst i hela fältet norr och öster 1509. Fasta eldlägen för gevär, kulsprutegevär och kulspruta i samtliga fältvärn. Skogspartiet erfordrar starkt eldskydd.

    g) utrustning i värnet.Enligt i värnen anslagen förteckning

  5. Ch 9. Komp upl:

    a) Errarps skola, b) Opl, c) värn nr 1500

  6. Ch 3. Plut upl:

    a)Värn nr 1509, b)Magnarps Pensionat

  7. Plan för försvarets förande:

    Elden öppnas från värn och fältbefästningar, då fi nått för denna eld fastställda terrängavsnitt och avstånd. Överraskande eldöppnande och dold förflyttning eftersträvas.
    Skogspartiet avpatrulleras för noggrann observation. Understöd från 1509 och 1506. Samband med dessa.

  8. Bestämmelser för underhållstjänst och inre tjänst:

    Am från plut förråd i Magnarps växel. Kompampl i och vid Errarps skola. Samband med 1509.
    Sjukvård. Samlingsplats för sårade i Magnarps växel. Kompförbpl i Errarps skola. Besök av sjukvårdaren efter turlista.
    Förplägnad. Utdelas från komp vid Magnarps Pensionat. Otillredd proviant tillredes i ”Stugan i skogsbrynet”.
    Reservlivsmedel i värnet fyra dagar tillgripes endast vid fullständig isolering.
    Mtr- och persedelvård. samt vård av värninventarier utföres dagligt och noggrant. Detsamma gäller värnets städning samt personlig kroppsvård.

 


Visa större karta

Värn 794

webb_MG_6195

Tidigare i bloggen har dessa bilder kommit fram, men aldrig tillsammans med värnets namn och typ. Värn 794 är av typen kulsprutevärn IV och hittas på Råbocka strand. Uppe på klittern låg även ett betongrör, ett skyttevärn, fram tills senaste stormen som drog ned det och som nu precis som övriga betongrör har blivit en populär grillplats.

värn-794-IMG_9074


Visa större karta

Värn 1500

värn-1500_MG_9847

Värn 1500 är ett kulsprutevärn IV och står att finna i Skälderviken eller närmare bestämt Sven Jons udde. Observationshuven saknas, men man kan fortfarande se löpgravarna vid värnets ingång och i dess närhet. Är du intresserad av fler värn från denna tid? Klicka på Skånelinjen. Det finns även en karta med några värn runt om i Nordvästskåne.

Visa större karta

Observationsvärn V23

observationsvärn-v23_MG_9621

Vid Sankt Ibbs kyrka på Ven kan man finna observationsvärn V23 bara ett stenkast från kyrkan. Platsen har en god utsikt över sundet och Danmark. V:et i V23 står för Ven och alla bunkrar på Ven har fått en egen beteckning frånskild fastlandets bunkrar. Precis under kyrkomuren kan man även finna någonting som man kan anta vara en bronsåldersgrav. Nog har platsen varit speciell under tusentals år.

observationsvärn-v23_MG_9649


Visa större karta

Observationsvärn 1568

Observationsvärn 1568 finner man högt uppe vid Hovs hallar i nordvästra Skåne. Man har bra vy och ingen ute till havs passerar omärkt. Bakom värnet finner man en gravhög, Kampahög.

observationsvärn-1568

Videon är filmad i råformat med en Canon 7D.

Värn 749

värn-IMG_8842

Värn 749 är ett kulsprutevärn III och står att finna i Höganäs. Hitom värnet finns dessutom ett betongrör. Vid en del platser har man använt dessa rör som skyttevärn, men vanligast har nog varit ammunitionsförråd. Bilden är en svartvit infraröd bild vilket förklarar den längre slutartiden.


Visa större karta

Glöm inte bort att prenumerera på inläggen via  feeds. /Kameratrollet – Fotograf och fotokurs i Skåne

 

Två provisoriska värn

_MG_7616

Precis som nu hade Sverige under hela mellankrigstiden rustat ned dess militära förmåga. Först 1938 började en blygsam satsning med bygget av kustvärn. När kriget väl brutit ut blev det fart på politikerna även om det då var på tok försent. Efter att värnen tagits i bruk innebar det livsfara att använda dem i och med avsaknaden av fläkt för egen krutgas.

Dessa två värn väster om Dagshög urskiljer sig från merparten värn i Skånelinjen. De är inte alls lika kraftigt skyddade och de är klädda med sten från stranden. Jag har tidigare söder om Mölle stött på ett liknande värn. Tag gärna en titt på resterande bilder från Skånelinjen.

_MG_7628

_MG_7609

Längre bak i bild kan man skymta ett vanligt värn i Skånelinjen.

_MG_7605

I den vänstra skjutgluggen kan man vid horisonten se nästa värn.

 

Tre ljusmålade bilder

 

webb_MG_6175

Med en vanlig ficklampa och 30 sekunders slutartid kan man göra underverk för att lysa upp sitt motiv under natten. Till skillnad från en blixt som skulle givit mig starka ljuspulser och hårt ljus kan jag med en svagare ficklampa få en jämnare ljussättning som i bilden ovan. Genom att springa fram och tillbaka med lampan kan jag få ljuskällan att verka större, d.v.s. mjukare ljus.

_MG_6191

Fortsätter man längre in på natten kan man få med stjärnorna också. I bilden ovan har exponeringen varit fyra minuter. Tjejen ville dessutom vara med på ett hörn och skrev 空, d.v.s. luft på japanska. Exponeringen var tillräcklig för att fånga upp månljuset, se strand och strandgräs i bakgrunden.

webb_MG_6195

Genom att boosta upp ISO:t och hålla mig under 30 sekunder i exponering fick jag med stjärnorna utan s k startrails, men till priset av mer brus. Dessutom fick jag kortare tid på mig att måla värnet vilket ledde till mindre noggrannhet.

Videosnutt från Hovs Hallar

Jag testade några filmklipp med min 6D och några halvtonade gråfilter. Första delen i filmklippet visar ett observationsvärn stationerat uppe på Hovs Hallar och med en underbar vy.

Värn 735

IMG_7784

Värn 735 är ett kulsprutevärn III och blickar ut från norra Domsten i Skåne. Beredskapsmuseet har en bra PDF om värn 735. För kartvy, kika in på Google Maps. Denna gång använde jag som fotograf inte mina externa blixtar som jag annars alltid bär med mig. I stället fick det bli ett halvtonat gråfilter där jag kunde tona ned himmelen. Fungerar mycket bra mot en rak horisont.

När jag köpte min kamera funderade jag om jag någonsin skulle ha nytta av GPS:en i den. Nu efter att ha fotograferat ett gäng värn har jag tänkt om. GPS:en är underbar, när den väl får kontakt, och har hjälpt mig lokalisera värnsystemet på karta.

Batteri Domsten

IMG_7772

Öster om skånska Domsten ligger batteri Domsten. En artilleriplats med tillhörande skans från 1916. Även om skyttegravarna delvis tagit skada när väg 111 byggdes syns de fortfarande i terrängen. Björnbärsbuskar har däremot tagit över längs med gångarna vilket förhindrar folk från att ta sig djupare in i systemet där skyddsrummen ligger. Även ett gäng mygg och fästingar som lyckades bita mig förstörde hela upplevelsen.

IMG_7774

IMG_7778

Värn 1710

IMG_3536

Inne på golfbanan vid Rydebäck i Skåne ligger värn 1710 i en liten skogsdunge. Värnet är ett kulsprutevärn modell VII och befinner sig i den andra linjen av värn från stranden sett. För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 672

IMG_3530

Värn 672 ligger söder om Råå och är ett kulsprutevärn modell III. Efter krigsslutet i Europa har värnet moderniserats med ett stridsvagnstorn och med en förstärkning mot havet. Stridsvagnstornet är dock bortplockat sedan länge. För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

 

Observationsvärn 669

IMG_3517

Ute på Örby ängar står detta observationsvärn att finna inbäddat i landborgen. Värnet har fått beteckning 669 och är klassat för observation. Därav dess form och dess placering.

För att kunna ta detta landskapsfoto användes både handhållen blixt och polfilter. Polfiltret för att få en mustigare ton på himmel och växtlighet medan blixten gjorde det möjligt att få ett ljusare motiv samtidigt som resten kunde underexponeras något, se de mörkare partierna till höger i bild. För fler tips och för fotokurser, både online och i Skåne, kika in på sidan Fotokurs.

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 765

IMG_2078

Söder om Mölle finner man värn 765, ett kulsprutevärn modell III. Längs denna del av kusten står även två en gång så provisoriska värn uppförda. En av dem står att finna på bilden nedan. Om de någonsin fick någon värnbeteckning framgår ej.

IMG_2068

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 687 och 683

Värn 687

Värn 687 är ett kulsprutevärn modell III som står att finna på Råå. I bakgrunden skymtas värn 683 som även det är ett kulsprutevärn modell III. Dock har det värnet på senare tid fått ett stridsvagnstorn påmonterat. Det enda spår som syns från den är upphöjningen. Mellan de två värnen låg en gång i tiden observationsvärnet 686, nu rivet.

Värn 683

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.

Värn 1567 och Odin radiosändare

Igår skrev jag litet om min blixtfotografering vid Hovs Hallar. Idag kommer fortsättningen.

värn 1567-IMG_1908

Blixtfotografering är inte något man enbart har nytta av vid modellbilder. Även vid arkitektur och landskap kan man dra nytta av sina speedlites.

 1. Radiosändare eller IR-sändare?

När jag först införskaffade min blixtutrustning började jag med en 430EX. Därefter en 550EX och sist en 580IIEX. Den senare kan man använda som IR-sändare för att styra de två andra. Jag införskaffade mig även en dedikerad IR-sändare, ST-E2. Något sämre än 580IIEX:s styrning då den saknar ett vridbart huvud. Jag testade på att använda IR-styrningen vid några fotosessioner, men allt som oftast missade någon blixt att avfyras. Jag behövde dessutom alltid tänka på fri sikt.

Lösningen kom 2013 när jag skaffade mig radiosändare. Efter mycket sökning på nätet landade valet på Odin från Phottix. Odin ska nämligen vara en av de pålitligare sändarna. Något som jag kan bekräfta. Fördelen med Odin jämfört med billigare radiosändare än att man får med high speed sync, d.v.s. möjligheten att ta blixtbilder under kortare slutartider. Den har dessutom E-TTLII som ger en bra automatik.

För dig som står i valet mellan de två, välj den dyrare radiosändaren.

2. När?

Det går att lysa upp sitt motiv med externa blixtar även under fullt dagsljus. Det är bara en fråga om antal och hur nära motivet de står. Vad som dock försvårar är att man förmodligen kommer behöva ha high speed sync aktiverad och på så vis aldrig kan nå blixtens fulla effekt. Ljuset mitt på dagen är dessutom inte fullt så vackert som kvälls- eller morgonljus. Se alltså till att fotografera vid soluppgång och solnedgång. Då kan du verkligen lysa upp motiv utan att omedelbart tömma batterierna. Mitt på dagen kan du istället använda blixtarna för upplättningsljus.

3. Förberedelse

Utrustningen jag bar med mig för att fotografera värnet ute vid Hovs hallar bestod av en Canon 6D + 17-40 och ett stativ. Till den använde jag ett halvtonat gråfilter för att tona ned himlen. Tre blixtar, en radiosändare och tre radiomottagare bars med, allt i en ryggsäck och tillräckligt lätt för att en person skulle kunna bära det.

Med appen Sun Surveyor kunde jag se exakt var solen skulle stå vid solnedgång och på så vis planera var jag skulle ha min fotoplats.

4. Hur man fotograferar med radiosändare

När jag ska fotografera med externa blixtar utomhus börjar jag alltid med kamerans tidsautomatik. rör det sig om landskapsfotografering använder jag även ett halvtonat gråfilter. Jag ställer bländare och ISO och tar en bild. Vill jag spara batterierna i blixtarna väljer jag en något högre ISO.

Det jag på bilden tittar efter vid första tagningen är himlen. Ofta behöver jag underexponera himlen. När får en himmel jag är nöjd med lägger jag slutartiden på minnet. Därefter ställer jag över programratten till manuellt läge.

Resultatet brukar se ut så här när blixtarna är avaktiverade och jag exponerat efter himlen:

img_IMG_1901

Lägg märke till att man på 17 mm brännvid och fullformatskamera ser filterhållaren i de övre hörnen.

Genom att koppla på blixtarna blir scenen ett helt annorlunda landskap.

img_IMG_1902

De fula delarna från filterhållaren får man se till att beskära om man råkat få med dem på bild.

5. Slutsats

Jag missade två saker under gårdagens fotografering. Den första är stativ till blixtarna. Det visste jag i och för sig om, men det syntes ibland väldigt mycket på en del bilder där man kan skönja ljuskäglan längs marken. Istället fick jag stå och handhålla två av mina blixtar.

Den andra saken jag bommade var gelatinfilter till blixtarna. Färgtemperaturen på speedlites är ställda till att passa solen mitt på dagen. Inte kvällsljuset. Igår kväll skulle det istället varit befogat med ett gelatinfilter av varmare slag att fästa framför blixthuvudena.

Hur som helst blev jag en lärdom rikare och jag kommer nog se till att med externa småblixtar fotografera fler värn från Skånelinjens tid.

För att få en kartvy över Skånelinjen, kika in på Google Maps.


Web Analytics